I onsdags jobbade jag, återigen, över närmare tre timmar och för att Jennifer och jag skulle kunna få lite kvalitetstid ihop mötte de upp mig vid infartsparkeringen och så överraskade Robban med att styra bilen mot hans jobb. Där har de enorma snöhögar så vi åt köttbullemackor, drack varmchoklad och åkte stjärtlapp i snöhögarna istället för att bara läsa godnattsaga. Vad glad jag blev!

För de av er som har mig som vän på Facebook kanske ni såg mina senare inlägg från den kvällen. På vägen hem var jag ca 2 mm ifrån att köra på en hund, scary…   En liten springerliknande hund traskade ut från snövallen och korsade vägen. Jag tvärnitade, slängde på varningsblinkersen och tog med mig ett retreiverkoppel för att kunna koppla upp hunden då trafiken är rätt tät på den vägen. TUR jag har bra bromsar och däck å höll hastigheten!! När jag kopplat upp hunden kom en Golden springande och jag insåg att hundarna kände varandra. Ringde Robban som kom och hjälpte mig då jag stod med två hundar i ett retriverkoppel med min egen bil parkerad med varningsblinkers mitt i min fil, kändes inte jättesäkert…

Då några av mina FB-vänner bor i närheten och dessutom har retrievrar postade jag nedanstående på Facebook ihop om att någon av dem skulle vara inne på FB och känna igen hundarna:

Någon som känner igen dessa hundar?? Var 2 mm från att köra på dem lille när den sprang ut framför bilen... Inga telefonnummer på.

Ropade och letade i säkert en halvtimme efter hundägaren och frågade förbipasserande med hund men ingen kände igen hundarna…

Tanken var att jag skulle åka hem i min bil med våra hundar i och natta Jennifer då klockan blev långt efter läggdags, medan Robban skulle ringa och vänta in polisen. När Jennifer hörde att riktiga (!!!) polisen skulle komma (vilka annars?! ) bad hon så snällt att få stanna så jag hade inte hjärta att åka hem med henne… Vi ringde polisen vilka var vid Nacka Forum och kom jättefort! Precis när vi stod och försökte lasta in Golden i polisbilen (vilket tog lite tid då den INTE ville in i bilen) så tvärnitar en bil bakom polisbilen. Det är hundarnas matte som åkte förbi av en händelse! Familjen var tydligen hemma men det verkade som att ingen märkt att hundarna smitit.
Hon berättade att hon såg direkt att det var hennes hundar då den mindre var det en riktig gatukorsning så hon tänkte att det kunde inte vara några andra än hennes!  

Jennifer fick vara uppe "mitt i natten" och träffa riktiga polisen! Å hundarna kunde lämnas till en mycket glad matte! Slutet gott! Nu ska denna familj däcka och mysa med våra egna hundar -  skrev jag.

Ett par dagar senare var Robban ute med snöslungan, igen, när han efter en liten stund kommer in med ett paket i handen.  Utanpå sitter denna lapp:

I finner vi nedanstående innehåll:

Rackarns att jag inte får dricka alkohol på typ ett år… Tycker det ser väldigt gott ut jag. Chokladen fick vi inte heller smaka för den drog Faquera i sig under natten, utan att bjuda!... Tur tanten har stålmage!

Hundarnas matte hade alltså bemödat sig med att ta reda på vilka vi var och var vi bodde för att kunna tacka oss. Otroligt gulligt tycker jag!   

På lördagen åkte jag och Jennifer för att möta Lindha och Lussan på hundmässan i Älvsjö. Jennifer hade sett fram emot detta rätt länge då vi skulle åka buss, tunnelbana och tåg heeela dagen! Hon uppskattade verkligen resan dit, enda besvikelsen var att tåget (pendeltåget) såg så konstigt ut! "Mamma, vad har tågen för konstigt där fram??", "var är den där (visade i luften) som all röken kommer ur??" Insåg att på de flesta barnprogram är det ju ånglok på tågen! Detta var en besvkikelse men nu vet vi att vi ska till Mariefred (?) och åka ångtåget någon dag i sommar.

De lydnadsekipage vi ville se gick bland de sista sågs vi inte fören vid 12.30-tiden, en mycket bra tid då det bara var att promenera rakt in, inga köer! Vi bestämde oss snabbt för att göra det till en mamma-dotterdag och låta shopping stå tillbaka och bara försöka se tre lydnadsekipage.  Vi kunde dock se många fler än så under tiden tjejerna lekte, vi hann även kolla in lite freestyle, shoppa liiite och snacka mycket. Tjejerna var så söta ihop och roligt var att de hade så himla kul ihop trots att det skiljer ca 3 år mellan dom!


Först ut var Sofia med Tia som placerade sig som trea av 25 ekipage - riktigt bra!


Emma & Plätt fick dagens högsta betyg på fria följet, hejja!!



 

Även Annika och Indy gjorde ett fint program men de fastnade tyvärr inte på någon bra bild.

Tjejerna fann varandra direkt och hade jättekul! När de ekipage vi ville se skulle entra plan var utställningarna slut i den hallen och tjejerna kunde få ”busa fritt”, kanon! Vi kunde se det vi ville se, snacka en massa och tjejerna busa.  Tyckte det gick bra för alla 3! Minns inte placeringarna men det såg finfint ut och Emma och Annika fick med sig bra erfarenheter till vidare (internationella) inomhustävlingar. Domaren var hård men otroligt rättvis så det var kul att få se både Sofias och Emmas betyg efteråt för att få se vad domaren drog ner för.


Jennifer och Lussan leker katt och råtta-lek, även Lindha fastnade på bild


Dagens shopping! En clicker för 15 kr och strumpor till Jennifer för 20 kr!

Sex timmar senare lämnade vi mässan och åkte kommunalt hela vägen hem igen!!

Härom morgonen vaknade jag tidigt då jag vaknade av att någon hund trampade fram och tillbaka i vardagsrummet, trodde denna någon behövde gå ut men när jag kom ut i v-rummet så tittade 3 fån på mig och drog sig mot köket... Gick och lade mig igen... Ca 45-60 minuter senare var det dags igen, nu var det någon som rände fram och tillbaka så jag tänkte att det var nog någon som behövde gå ut i alla fall så jag for upp. Tre överlyckliga idioter mötte mig och ruuusade ut i köket! Hundmaten tog slut häromdagen så vi hade köpt en säck Pedigree på Willys som de får äta ett par dagar tills lönen kommer och vi har tid att åka och köpa ny svindyr på hundaffären. Tydligen är Pedigree suuupergott för det var uppenbart att ingen var nödig men alla ville ha mat, mat, mat...    gav idioterna mat och gick och lade mig igen.

Kunde inte somna om och bestämde mig för att trots allt ta en morgonsväng med hundarna istället. Dock en kort en i lugnt tempo. Fick börja med att skotta för att överhuvudtaget få upp grinden och efter ett tag gick jag trött och svettig iväg. Hundarna har fortfarande inte gett upp sitt äppelletande/-ätande men nu får de använda näsan och sedan gräva för att få upp sina fynd.


Suddig bild på äppelfyndaren Faquera

Väl hemma så fortsatte jag med lite lydnadsträning med Axxa på uppfarten. Det blev lite:
Fritt följ med fokust på intensitet och kontakt i starter men även lite svängar, främst vänster - bra
Stå, sitt, ligg under baklängesmarsch - mycket bra!
Fjärrdirigering:  skiftet stå/sitt/stå, där är jag nöjd då det går åt rätt håll. Sitt->stå fungerar 9/10 på fullt avstånd, 1/10 lyfter hon vänster baktass lite, lite. Stå->sitt kör jag på lite kortare avstånd men försöker utöka här med, gick helt ok. Fick lite väl mycket bakåttänk ibland, men just nu är det ok. Jag berömde lite i början men kom på mig själv och slutade! Sitt/ligg/sitt fungerar på fullt avstånd. Stå/ligg/stå blandar jag inte in just nu.
Avslutade med en vittring på 7-10 meters avstånd som gick super! Denna gång låg pinnarna på rad.


10 små pinnar ligger på en rad, nr 4 eller 5 var min

Väckte familjen som vanligt varpå Jennifer säger att det är mitt i natten, då skan man sova och drar täcket över huvudet igen... Ja, hände en massa mer denna morgon men nu hinner jag inte skriva mer.   

I lördags när jag och Jennifer var på Älvsjö Hundmässa (kommer i eget inlägg vid senare tillfälle) var Robban hemma och skottade och körde slungan mer eller mindre hela dagen, 3.5 timmar effektiv tid... I lördags kväll hörde vi 2-3 rejäla BRAK! Det var snön som rasade ner från taket, otroligt skönt att den rasade ner av sig själv men vår fint snöröjda altan var nu "lite" belamrad med snö...

Söndag morgon åt vi mysig frukost och sedan var det bara att ge sig ut och sätta fart! 90 kvm altan är underbart vår, sommar och höst! Men hur mycket snö håller den för? Det har vi ingen aning om...


Ja, ni ser ju mängden snö... Nu var ju inte hela altanen full tack och lov!


jag är med, jag är med, jag är... mitt i vägen hela tiden...


Åååå, ska du slänga snön över altanräcket?!?!?!....


Vänta på mig, vänta på mig, jag hinner!!!!


Okej, jag är beredd!!!




YES, jag tog den!!!


Jag tog den igen!


Å igen!!!!


Å igen...

Så höll hon på och sprang upp och ner, upp och ner och fångade snö... Emellanåt lade jag in henne för en paus, vill inte att hon ska få i sig för mycket kall snö och springa och hoppa på det för mycket på en gång...


Vad ska vi göra nu husse???


Å, köra slungan igen!


Jag är med!

Vad gjorde övriga familjen då???


I våra micropauser tog Jennifer över aktiveringen av Axxa. "Kom igen krigarhunden, kom igen krigarhunden!", ropade hon och slängde snö som Axxa skulle fånga...


Axxa var ju på, men Faquera var så där lagom road...


När Axxa "hjälpte till" med snöröjningen åkte Jennifer stjärtlapp i vår nygjorda backe


Inte så lång men rätt brant


Granntjejen kom över och de lekte i flera timmar både ute och inne


Faquera gick upp på komposten, det kan man ju inte göra sommartid...


Man blir väldigt trött av att röja snö hela dagen... 

Vi fick bort ca 3x3 meter av all snö under dagen så om det är någon som känner för ett fyspass utomhus med utomordentlig hjälp av en fyrbent så är det bara att hojta till! Bjuder gärna på kaffe, kaka och muntra tillrop!   

Just nu har jag många funderingar, så otroligt många tankar och funderingar...

Inte så att jag gräver ner mig i bekymmer, tvärtom! Jag bara... funderar...

Tankarna rör sig om marrängswiss och vatten, sirap eller chokladsås (metaforer), om vad en tycker är helt fel tycker en annan är en helt rätt, tävlingsattityd - förarens, inte hundens(!) det blir det nog ett inlägg i klubbtidningen om det också, hundträning och -tävlingar, hur jag gång på gång låter mig bli utmanad (av mig själv eller andra) och säger "Absolut, självklart!" och sen "måste" stå mitt kast eftersom jag inte är den som hoppar av utan dessutom verkar gilla att stånga huvudet i väggen...

Varför tycker vissa människor att allt är så besvärligt?? Varför kan man inte försöka vara lite positiv? Var inte negativ hela tiden utan försök säg en positiv sak för varje negativ sak du säger och du kommer se världen annorlunda och världen kommer se annorlunda på dig!

Och så har jag tankar om mål; personliga och med hundarna och vad gäller livet i litet och stort... Och för att inte tala om alla planer jag spinner som jag är otroligt dålig på att dela med mig av.  Kanske jag borde berätta för Robban vad jag planerar för kommande dag, helg, mammaledighet - han hade visst inte en aaaaning om att jag funderar på hur jag ska kunna bila och vandra i Norge en del av min mammaledighet. Ooops...

Tankar, ni vet - behöver inte vara negativa, de kan vara positiva och en del är och bör vara privata, andra bör man definitivt dela med sig av... Utöver det så tror jag att jag redan gått på mammaledighet, mentalt alltså...  Haha, ja jösses... Ibland är det inte så konstigt att jag känner mig lite frånvarande när det snurrar på som mest däruppe...

Vid tillfälle blir det nog lite skilda blogginlägg. Nu är det enklare, för nu, yippiekaiei!!! (hur nu det stavas) så är min dator ääääntligen hemma igen. Hel och virusfri! Tack till Robbans kompis som fixa allt! En fläkt var trasig så den blev överhettad och stängde av sig själv lite titt som tätt och på det hade jag tydligen fler eller färre virus, vet inte riktigt. Heja Norton Antivirus! Eller inte... Jaja, nu är Norton borta och jag har fått något nytt fint antivirusprogram installerat, som tydlligen ska fungera till skillnad mot andra, om jag förtståt allt rätt. Har inte haft dator hemma sen i juli!! och här heller inte fotat med systemkameran sen dess, nu är det fram för bättre bilder och lite annat.

Fem små smileys får visa på en del av min personlighet:           

Hej så länge!

I onsdags var vi på Luciafirande på Jennifers dagis. Hon var sååå söt! När de sjungandes gick förbi publiken stod jag precis bredvid gången och när hon passerade mig sträckte hon ut handen och klappade lite på magen!   Efter firandet följde mamma med oss hem på middag och fick sedan vara lite barnvakt då jag mådde lite si och så och låg och vilade hela kvällen medan Robban fixade en del. Vid 19.30 gick jag och lade mig och somnade före kl 20! Snacka om trött... Vaknade tiiidigt och gick ut med hundarna en timme och fick till lite träning med Axxa på "vår" fotbollsplan. Underbart!! Har sovit katastrofdåligt senaste två veckorna så morgonpromenaderna har uteblivit. Både jag och hundarna njöt av vår promenad! Vi tränade:

Fotgående; gick lite si och så på den buckliga (oplogade) planen, men ändå ok
Inkallning; två med ställande på sträckan och en rak inkallning med belöning för farten
Utmaningen; stå, sitt, ligg under baklängesmarsch vilket gick toppen och jag var tyst!
Fjärrdirigering; ja... här har jag vääääldigt svårt att vara tyst... Jisses... Det märks stor skillnad på när jag berömmer och babblar mot när jag bara belönar så jag måste skärpa mig!

Överlag är jag nöjd med träningen. Dock kom jag på mig själv med att:
1. inte kunna hålla tyst... 
2. de flesta gångerna belönade jag genom att kasta iväg bollen - tabu! Må vara hänt någon gång ibland som variation, men inte v a r j e gång under ett träningspass! Hon blir lite lätt laddad då...

När jag duschat hade Robban dukat fram frukost och gjort thé till mig och det mina vänner är lyx en vardagmorgon, i vanliga fall slänger jag i mig 2 mackor och lite vatten till det. Tog det lite lugnt då vi var ute i god tid och hade lite mysfrukost. Sen började det... Ont lite här och där och frukosten kom upp... Kramade toaletten en längre stund innan jag en halvtimme senare kände mig såpass stabil att jag kunde ta mig till jobbet... Jobbade sex timmar innan jag kände att detta går inte längre... Åkte hem och när jag satt på bussen (som tur var inte motorvägsbussen) började jag må riktigt dåligt... Händer och armar började domna, jag kände mig extremt spyfärdig, svetten började rinna, det började svartna för ögonen och jag kände att "shit, nu svimmar jag", ringde Robban i panik och tog mig av bussen fler hållplatser för tidigt där jag satt och väntade tills Robban kom och hämtade mig. Otroligt skönt att han jobbar så nära! Väl ute i friska luften kändes det lite bättre i vart fall och jag klarade mig från att svimma. Hemma gick jag och lade mig direkt och där vart jag liggande resten av kvällen... Jag som verkligen ville åka iväg till Teamträningen men Robban gav mig utegångsförbud och det var lika bra det, jag var sängliggandes hela kvällen förutom när jag släpade mig ut till soffan för att se Criminal Minds.

Imorse vaknade jag strax efter 4, igen... och låg och velade, stanna hemma eller jobba... Hundpromenad fanns inte med på världskartan tyvärr... Bestämde mig för att åka och jobba och åkte extra tidigt så jag kunde ta bilen (Essingeleden) till jobbet, funkar ganska bra än så länge men det blir en luuugn kväll.

Imorgon ska jag och Jennifer till hundmässan i Älvsjö. Hon lääängtar!! "Vi ska åka buss, tunnelbana och tåg heeela dagen! Titta på en massa hundar och hejja på min kompis!". När jag frågade henne vem som är hennes kompis tittade hon på mig som om jag kom från en annan planet och svarade "Emma, Debbies mamma. Hon är jättesnäll och pratar massor med mig när jag vill hålla Debbie!". Tack Emma, du har ett litet fan här hemma!   

började fantastiskt! Farmor och farfar hämtade Jennifer tidigt på dagis och när de var och handlade gick Jennifer till blomavdelningen, pekade på en bukett blommor och sa " de här vill jag köpa till min mamma!". Farmor var snäll och betalade så när vi kom för att hämta Jennifer fick jag en stor bukett röda rosor av Jennifer!   

I övrigt har Robban fixat med snöröjning, vi har röjt och städat hemma och vi har gått i skogen med hundarna. Robban förundras ibland över mina brilljanta idéer kan jag säga! Han förstår inte riktigt varför vi ska åka till skogen och pulsa i snö som går över knäna när vi har lika mycket snö hemma... Birre är om möjligt ännu mer oförstående...

Först går Robban och i hans fotspår (!) går en plågad Birre...

Birre vill vända om igen...

Tjejerna busar på, som vanligt

Axxa hade lika gärna kunnat busa på tomten, hon blir ju nöjd av att engagera sig i all snöröjning medan...

Faquera, hon sprang mest av alla och njöööt av skogssvängen - det är väl hon och jag liksom... ;)

Vackra Faran

Morsan lyckades till slut sno leksaken från dottern

Härlig är i vart fall att  Faquera åtminstonde kan springa och röja rejält i skogen en timme i snöfri skog och hon kan rasa loss i djupsnön i ungefär en halvtimme och vi märker ingenting på henne efteråt! Hon är inte vare sig det minsta halt eller stel!    Hejja Faran!!

På söndagen fortsatte vi i lördagens spår men jag kapitulerade och istället för skogsprommis så tränade jag lite lydnad med Axxa. Vi tränade:

Inkallning med ställande; en variant där jag ställde henne och kastade bollen en millisekund efter hennes stopp och en variant där jag berömde och gick fram och gav henne godis när hon stannat för att sedan backa ut och kalla in på nytt där hon fick belöning för farten emot mig. Mycket nöjd!!
Körde ett par apporteringar där jag märkte av en fartnedsänkning och lite ökad "stress" efter träningen i torsdags. Note to self: inte träna apportering inne på korta avstånd, det får jag göra ute i så fall.
Fotgående med långa raksträckor, många vändningar, ett par halter och en hel del stegförflyttningar. Lite, lite ljud men då hade vi störning i att Jennifer var ute och husse skottade...
Sitt, ligg, stå under baklängesmarsch gick suuuuper och jag var tyst!
Vittring som gick strålande!! Jag tror dock att momentet är känsligt för väderbyte, platsbyte etc och för att hålla uppe säkerheten måste det repeteras minst en gång i veckan. Har varit lite slarvig där tror jag...

Min pinne låg i "luckan" lite till höger

På eftermiddagen kom delar av träningsgruppen med alla barn på adventsfika. Jennifer blev salig över bebisarna och kunde nog inte riktigt ta in att det skulle komma två stycken på en gång och inte "bara" en!

Jennifer, Emma, Debbie, Malena, Malenas sambo Jimmy, Helena, Julia och Axxa

Emma, Helena, Julia, Debbie och Axxa

Jennifer 4,5 år och Debbie 4 månader

Fikats yngste deltagare, Loke en månad, sov sig igenom hela tillställningen

I torsdags var det dags för teamträning igen.    Vi blev fem som kom idag och på grund av snön valde vi att träna i Emmas inomhuslokal. Jag är skitdålig på att fota på våra träningar och brukar alltid få sno de andras bilder men denna gång fotade jag, den ena suddiga bilden efter den andra... Dessa två vart mest ok...


Elin, Tindra, Julia och Axxa


Axxa, Emma, Plätt och Ajax

Jag och Axxa tränade på:
Fjärrdirigeringens skifte stå->sitt; fick mycket bra tips förra gången och Emma kollade på hur det såg ut. Även om hon sätter sig korrekt bakåt så ska hon inte få belöning om hon inte verkligen tänker och trycker bakåt. Lite bakläxa till mig.
Ingång med apporten, inte tugga, genom att köra korta apporteringar på ca 1-4 meter - gick inte så bra då det blev för stressigt för henne på liten yta med många runt omkring. Körde bara två med olika varianter.
Utmaningen; sitt, stå, ligg under baklängesmarsch - sitt och ligg är inga problem men ställandet kan hon bara 1/2 av gångerna. Dock gick det mycket bra när jag slutade berömma utan bara kastade godis...
Fotgående med mycket vändningar och lite stegförflyttningar, lite ljud i en del stegförflyttningar men jag fokuserade på att vara tyst och vi trampade på. Mycket nöjd.

Håll tyst!!!
Det är vad jag ska göra när jag tränar Axxa... Det är mycket prat på mig och det stör henne, hon får svårt att koncentrera sig på att göra det hon ska, lyssna på vad hon ska göra samt mitt "allmänna glädjetjater". Emma sa till mig flera gånger "håll tyst och bara belöna!!!" jag får dock le vilket är skönt, alltid något!    Å se plötsligt fungerade ställande under baklängesmarsch 10 gånger av 10, fjärren fungerade också bättre även om hon blev lite tveksam då hon är van vid att jag tjatar om hur söt och bra hon är... Tveksamheten/osäkerheten kommer dock försvinna snart (om jag kan hålla tyst...) och det är bättre att få problem med detta nu än när jag är ute på 10-15 meter och varken har belöning eller beröm efter varje skifte. Ja för hon får ju givetvis belöning efter 3/4 av alla skiften också, oavsett om hon kan dem eller om de är under inlärning...  

Jag säger som Jennifer, Axxa är ju sååå söööt...