När jag hämtade Jennifer i förra veckan hade vi en rätt rolig diskussion i bilen. Hon inledde med: ”Mamma, nu är våren här!” och så tittade hon ut genom rutan och sa ”man kan inte tro det när man tittar men det är faktiskt vår, för Mars det är en vårmånad!”. Har ni pratat om det på dagis idag, frågade jag och de hade de såklart. ”Vet du mamma, att nu är det ju vår och sen, sen blir det april och då kommer min lillebror!!”. Två sekunder senare… ”Mamma, jag väntar och väntar… När kommer lillebror egentligen?? Kommer jag hinna bli vuxen först??!?!”. 

Efter ytterligare några sekunder så kom hon på att eftersom det var vår ville hon ut och cykla när vi kom hem! Visst, på vissa vägar och trottoarer har snön smält bort, men där vi bor var är det mycket snö och lite slask kvar på vägen men det var bara att ta fram cykeln och låta henne testa. Efter 10-15 meter gav hon upp och vi fick ta fram sparkcykeln istället. Det gick inte bra, men i vart fall bättre. Våren är här!


Stödhjulen är i backen och bakhjulet i luften vilket resulterar i att hon inte kommer någonstans...


Det gick bättre med sparkcykeln

Samma vecka var jag hemma från jobbet onsdag, torsdag och fredag. De dagarna bestämda jag mig för att pressa mig lite mer, det är underbart väder och jag ville dels vara ute i det härliga vårvädret och jag känner samtidigt att både jag och hundarna behöver röra på oss lite mer. Sammanlagt var vi ute 1,5 timme om dagen på våra förmiddagsturer, Jag lullade runt i skogen, satte mig på en stubbe, lullade runt lite till och så höll vi på.


När vi kom till berget vid vattnet hittade Axxa en finfin pinne och jag hörde måsarna skrika - vårtecken!!


Min stubbe i solen! Hundarna hittar dit själva nu :)


Under tiden jag satt på stubben gnagde Axxa på en pinne


och Faquera grävde en grop eller två, det var det där med passivitet...  

På fredagen bestämde jag mig för att köra lite vardagsuppletande också, något som hundarna verkligen uppskattade! Då fick de sitta och vänta under tiden jag gick iväg och slängde varsin boll åt dem en bit bort (på varsin sida om stigen) och så satte jag mig och vilade under tiden de letade i den ovallade terrängen. Det tog allt mellan några sekunder och 3-4 minuter för dem att hitta bollen på varje ”skick”. Underbart!


Axxa har hittat sin boll och är på väg tillbaka, Faran tänker "genskjuta"...


Faquera tycker inte att hon behöver sitta hela vägen när när hon väntar på sin tur att få leta...


Axxa är rätt nöjd efter dagens promenad och uppletande


och det är Faquera med

När jag sovit hämtade jag Jennifer från dagis och hon ville gå i skogen så då åkte vi dit igen och gick en sväng på 30 minuter. Sååå härliga dagar!! Härligt var att på eftermiddagssvängen gick (!) hundarna i stort sett hela tiden så det var rätt nöjda.


Jag uppskattar verkligen att folk kört omkring med sina fyrhjulingar, det gör det mycket lättare för mig att gå omkring i skogen!


Axxa har fått tag i både sin och Faqueras boll och ligger och lurpassar

Härligt var att hundarna har varit mycket mer harmoniska när vi varit längre i skogen så jag ska verkligen försöka vara ute längre stunder!


Faquera är nöjd med veckan!