När jag hämtade Jennifer i förra veckan hade vi en rätt rolig diskussion i bilen. Hon inledde med: ”Mamma, nu är våren här!” och så tittade hon ut genom rutan och sa ”man kan inte tro det när man tittar men det är faktiskt vår, för Mars det är en vårmånad!”. Har ni pratat om det på dagis idag, frågade jag och de hade de såklart. ”Vet du mamma, att nu är det ju vår och sen, sen blir det april och då kommer min lillebror!!”. Två sekunder senare… ”Mamma, jag väntar och väntar… När kommer lillebror egentligen?? Kommer jag hinna bli vuxen först??!?!”. 

Efter ytterligare några sekunder så kom hon på att eftersom det var vår ville hon ut och cykla när vi kom hem! Visst, på vissa vägar och trottoarer har snön smält bort, men där vi bor var är det mycket snö och lite slask kvar på vägen men det var bara att ta fram cykeln och låta henne testa. Efter 10-15 meter gav hon upp och vi fick ta fram sparkcykeln istället. Det gick inte bra, men i vart fall bättre. Våren är här!


Stödhjulen är i backen och bakhjulet i luften vilket resulterar i att hon inte kommer någonstans...


Det gick bättre med sparkcykeln

Samma vecka var jag hemma från jobbet onsdag, torsdag och fredag. De dagarna bestämda jag mig för att pressa mig lite mer, det är underbart väder och jag ville dels vara ute i det härliga vårvädret och jag känner samtidigt att både jag och hundarna behöver röra på oss lite mer. Sammanlagt var vi ute 1,5 timme om dagen på våra förmiddagsturer, Jag lullade runt i skogen, satte mig på en stubbe, lullade runt lite till och så höll vi på.


När vi kom till berget vid vattnet hittade Axxa en finfin pinne och jag hörde måsarna skrika - vårtecken!!


Min stubbe i solen! Hundarna hittar dit själva nu :)


Under tiden jag satt på stubben gnagde Axxa på en pinne


och Faquera grävde en grop eller två, det var det där med passivitet...  

På fredagen bestämde jag mig för att köra lite vardagsuppletande också, något som hundarna verkligen uppskattade! Då fick de sitta och vänta under tiden jag gick iväg och slängde varsin boll åt dem en bit bort (på varsin sida om stigen) och så satte jag mig och vilade under tiden de letade i den ovallade terrängen. Det tog allt mellan några sekunder och 3-4 minuter för dem att hitta bollen på varje ”skick”. Underbart!


Axxa har hittat sin boll och är på väg tillbaka, Faran tänker "genskjuta"...


Faquera tycker inte att hon behöver sitta hela vägen när när hon väntar på sin tur att få leta...


Axxa är rätt nöjd efter dagens promenad och uppletande


och det är Faquera med

När jag sovit hämtade jag Jennifer från dagis och hon ville gå i skogen så då åkte vi dit igen och gick en sväng på 30 minuter. Sååå härliga dagar!! Härligt var att på eftermiddagssvängen gick (!) hundarna i stort sett hela tiden så det var rätt nöjda.


Jag uppskattar verkligen att folk kört omkring med sina fyrhjulingar, det gör det mycket lättare för mig att gå omkring i skogen!


Axxa har fått tag i både sin och Faqueras boll och ligger och lurpassar

Härligt var att hundarna har varit mycket mer harmoniska när vi varit längre i skogen så jag ska verkligen försöka vara ute längre stunder!


Faquera är nöjd med veckan!

Så hur ser hundarnas vardag ut nu? De dagar jag jobbar är de på tomten en sväng på morgonen, sedan åker de med Robban till jobbet, får en lunchrastning och om jag känner att jag kan pressa mig själv så åker jag dit efter jobbet och hämtar dem för en mycket kort skogssväng innan jag åker hem och vilar. Känner jag att jag inte kan pressa mig så är de kvar med Robban och så får de vara på tomten på kvällen. Nedan är lite bilder från deras arbetsplats.


Faran tittar ut. Hundarna har övervåningen mestadels för sig själva, förutom när killarna tränar på hemmagymmet


Axxa undrar när matte kommer upp. Övervåningen fortsätter bakom väggen till vänster om Axxa


Axxa & Birre. Smyger upp en annan dag, hundarna tar det rätt lugnt och slappnar av helt i oväsendet.


Gammal är äldst och hon Faran har tagit sin egen plats, skönt att få vara i fred


Nere på verkstadsgolvet är det trångt, det svetsas emellanåt och det är metallspånor och kan förekomma oljespill så jag föredrar att hundarna är där uppe!

De dagar jag är ledig lämnar jag Jennifer på dagis och sedan tar jag med mig tjejerna på en sväng, antingen på Sågsjön (när isen kändes säker) eller numera i skogen.







Ska jag iväg med Axxa under dagen så lämnar jag Faquera till Robban på jobbet direkt efter vår utevistelse. Därefter tar jag det lugnt när vi kommer hem från morgonsvängen och försöker sova en stund innan jag äter lunch och vi därefter åker iväg. Sen vilar jag och Axxa tillsammans innan resten av familjen kommer hem.









Ska jag vara hemma hela dagen är båda tjejerna hemma med mig och jag försöker göra något mer på förmiddagen utöver promenaden som till exempel tvätta, fixa med diskmaskinen eller liknande och så sover jag efter lunchen istället. Jag försöker även klämma in antingen en kort koppelpromenad alternativt lite träning med Axxa efter lunch, men det orkas oftast inte med… Däremot kan ju tjejerna mer eller mindre gå ut och in som de vill under dagen när vi är hemma, det är skööönt med tomt!





Eftersom jag har svårt att välja ut bilder kommer ett gäng från våra promenader här nedan, fotade under januari-mars.

Att träna med en senior kan vara lite… annorlunda… Det är inte alltid man har samma syn på saken, i detta fall matten och hunden… Igår var jag iväg och tränade med Axxa en sväng och när vi var klara insåg jag att jag inte kunde åka riktigt än då Faran ville träna, träna, träna. Egentligen var jag slut men det var bara till att släppa ut hunden, fylla på med godis i fickorna och gå ner på ”plan” igen. Väl där började Faran istället nosa runt, länge. När hon nosat klart och ätit upp Axxas tappade godisar så var hon redo att börja träna.

Ligg sa jag och Faran ställde sig. Okej, tänkte jag…
Sitt sa jag och Faran lade sig… Så höll vi på ett tag…
Ändrade ”taktik” och sa stå istället för det hade hon gjort några gånger nu, men då lade hon sig och så höll vi på!

Efter ett tag hade hon lagt sig ner flest gånger så då sa jag sonika ligg när hon var på väg emot mig. Då går hon hela vägen fram, nosar på min hand, konstaterar att jag har godis och sedan lägger hon sig!!! Efter det lade hon sig på varje liggkommando, men varje gång gick hon först hela vägen fram och nosade på min hand för att se om det var värt det! Skrämmande… 

Hon har ju inte fått göra så mycket träningsmässigt i höst och Faran måste man hålla efter. Under mammaledigheten har jag tänkt ta upp Farans träning, på lite lagom nivå igen. Har dock insett att vi har en hel del att jobba med!

Insåg dessutom att hon inte bara börjar höra lite sämre (jodå, en del är selektivt, men det är inte alltid hon hör när hon borde vilja höra heller) utan hon börjar nog även se sämre. Det var inte varje gång hon hängde med på att jag kastade iväg en godis om jag gjorde det fort. Hon är allt lite speciell hon.   

Efter att ha jobbat över närmare tre timmar varje dag veckan före jul konstaterade jag att jag nu kan vara ledig hela julhelgen! Hade fått det beviljat av chefen sen länge men man måste ju hinna med allt innan bokningsstopp i januari… Nu är jag leeedig till 7 januari! Det firades bland annat med lite efterlängtad lydnadsträning med Axxa dagen för julafton. Jag skulle egentligen hjälpa Robban med att skotta lite men tänkte bara köra en inkallning med ställande då det var ett tag sen nu, fast… Har man väl börjat så är det otroligt svårt att sluta! Vi tränade:

Inkallning med ställande och på den första fick jag tala om för henne att ”stanna” betyder ”stanna”, sedan gick det som smort. Körde flera på raken men varierade mycket.  Har ju insett att det är vägen att gå med mina damer.
Sedan fortsatte vi med lite fjärrdirigering och där drog jag ut avståndet rätt rejält på vissa skiften vilket medförde en del rörelse men det kändes ändå riktigt bra. Vid rörelse uteblev beröm/belöning och jag bad henne ”backa” och vi fick till ett par bakåtsättande med bra bakåttänk på nära nog 10 meter! Tränade samtliga skiften och körde även 3-4 fyra skiften på raken (kortare avstånd) utan beröm/belöning.
Lite stå, sitt, ligg under baklängesmarsch lade jag in också.
Jag körde en vittringsapportering där vi bytte plats och jag lade pinnarna i en ring för första gången och det gick super! Robban frågade om jag ville ha hjälp med en vittring så då flyttade vi oss upp till parkeringen och körde en tävlingsmässig utan kommendering. Jag blev osäker då vi är vana vid att träna det själva och pinnarna låg mycket tätt. Axxa tyckte det (och jag) var lite konstigt, fick pip och startskall med hon sorterade bra och kom in med rätt pinne! Måste ta hjälp av Robban lite oftare så vi kan komma ut på plan med momentet, det blir ju aldrig tävlingsklart om vi bara tränar det själva på vår tomt…
Avslutade med lite fotgående där vi körde lite sträckor, snurrar på stället med mera och det gick bra. Hon hamna lite långt ifrån i en högersnurr annars fin position och aktivitet.
Hela träningspasset kändes super!!


Min pinne låg i "luckan" högst upp


Ni ser hur nära pinnarna låg varann! Axxa kom åt 2 av pinnarna därav ligger de lite snett men tog rätt - den med svarta ändar - utan att tveka!

På eftermiddagen ugnsbakade Robban julskinkan med proffshjälp! Faquera har ju flera års erfarenhet nu!





Efter närmare tre timmars passning valde Faquera att backa undan lite, då hon började bli lite trött - det är ett tufft jobb att passa skinkan! Hon låg dock kvar i köket med blicken på ugnen men en liten bit ifrån och Axxa fick ta över den främsta placeringen.





Jennifer kunde bara inte somna utan fick komma upp i soffan och ligga där och vila så hon somnade inte fören efter klockan 22! Det var ju sååå spännande med julafton dagen efter och alla julklappar som låg under granen.

Härom morgonen vaknade jag tidigt då jag vaknade av att någon hund trampade fram och tillbaka i vardagsrummet, trodde denna någon behövde gå ut men när jag kom ut i v-rummet så tittade 3 fån på mig och drog sig mot köket... Gick och lade mig igen... Ca 45-60 minuter senare var det dags igen, nu var det någon som rände fram och tillbaka så jag tänkte att det var nog någon som behövde gå ut i alla fall så jag for upp. Tre överlyckliga idioter mötte mig och ruuusade ut i köket! Hundmaten tog slut häromdagen så vi hade köpt en säck Pedigree på Willys som de får äta ett par dagar tills lönen kommer och vi har tid att åka och köpa ny svindyr på hundaffären. Tydligen är Pedigree suuupergott för det var uppenbart att ingen var nödig men alla ville ha mat, mat, mat...    gav idioterna mat och gick och lade mig igen.

Kunde inte somna om och bestämde mig för att trots allt ta en morgonsväng med hundarna istället. Dock en kort en i lugnt tempo. Fick börja med att skotta för att överhuvudtaget få upp grinden och efter ett tag gick jag trött och svettig iväg. Hundarna har fortfarande inte gett upp sitt äppelletande/-ätande men nu får de använda näsan och sedan gräva för att få upp sina fynd.


Suddig bild på äppelfyndaren Faquera

Väl hemma så fortsatte jag med lite lydnadsträning med Axxa på uppfarten. Det blev lite:
Fritt följ med fokust på intensitet och kontakt i starter men även lite svängar, främst vänster - bra
Stå, sitt, ligg under baklängesmarsch - mycket bra!
Fjärrdirigering:  skiftet stå/sitt/stå, där är jag nöjd då det går åt rätt håll. Sitt->stå fungerar 9/10 på fullt avstånd, 1/10 lyfter hon vänster baktass lite, lite. Stå->sitt kör jag på lite kortare avstånd men försöker utöka här med, gick helt ok. Fick lite väl mycket bakåttänk ibland, men just nu är det ok. Jag berömde lite i början men kom på mig själv och slutade! Sitt/ligg/sitt fungerar på fullt avstånd. Stå/ligg/stå blandar jag inte in just nu.
Avslutade med en vittring på 7-10 meters avstånd som gick super! Denna gång låg pinnarna på rad.


10 små pinnar ligger på en rad, nr 4 eller 5 var min

Väckte familjen som vanligt varpå Jennifer säger att det är mitt i natten, då skan man sova och drar täcket över huvudet igen... Ja, hände en massa mer denna morgon men nu hinner jag inte skriva mer.   

började fantastiskt! Farmor och farfar hämtade Jennifer tidigt på dagis och när de var och handlade gick Jennifer till blomavdelningen, pekade på en bukett blommor och sa " de här vill jag köpa till min mamma!". Farmor var snäll och betalade så när vi kom för att hämta Jennifer fick jag en stor bukett röda rosor av Jennifer!   

I övrigt har Robban fixat med snöröjning, vi har röjt och städat hemma och vi har gått i skogen med hundarna. Robban förundras ibland över mina brilljanta idéer kan jag säga! Han förstår inte riktigt varför vi ska åka till skogen och pulsa i snö som går över knäna när vi har lika mycket snö hemma... Birre är om möjligt ännu mer oförstående...

Först går Robban och i hans fotspår (!) går en plågad Birre...

Birre vill vända om igen...

Tjejerna busar på, som vanligt

Axxa hade lika gärna kunnat busa på tomten, hon blir ju nöjd av att engagera sig i all snöröjning medan...

Faquera, hon sprang mest av alla och njöööt av skogssvängen - det är väl hon och jag liksom... ;)

Vackra Faran

Morsan lyckades till slut sno leksaken från dottern

Härlig är i vart fall att  Faquera åtminstonde kan springa och röja rejält i skogen en timme i snöfri skog och hon kan rasa loss i djupsnön i ungefär en halvtimme och vi märker ingenting på henne efteråt! Hon är inte vare sig det minsta halt eller stel!    Hejja Faran!!

På söndagen fortsatte vi i lördagens spår men jag kapitulerade och istället för skogsprommis så tränade jag lite lydnad med Axxa. Vi tränade:

Inkallning med ställande; en variant där jag ställde henne och kastade bollen en millisekund efter hennes stopp och en variant där jag berömde och gick fram och gav henne godis när hon stannat för att sedan backa ut och kalla in på nytt där hon fick belöning för farten emot mig. Mycket nöjd!!
Körde ett par apporteringar där jag märkte av en fartnedsänkning och lite ökad "stress" efter träningen i torsdags. Note to self: inte träna apportering inne på korta avstånd, det får jag göra ute i så fall.
Fotgående med långa raksträckor, många vändningar, ett par halter och en hel del stegförflyttningar. Lite, lite ljud men då hade vi störning i att Jennifer var ute och husse skottade...
Sitt, ligg, stå under baklängesmarsch gick suuuuper och jag var tyst!
Vittring som gick strålande!! Jag tror dock att momentet är känsligt för väderbyte, platsbyte etc och för att hålla uppe säkerheten måste det repeteras minst en gång i veckan. Har varit lite slarvig där tror jag...

Min pinne låg i "luckan" lite till höger

På eftermiddagen kom delar av träningsgruppen med alla barn på adventsfika. Jennifer blev salig över bebisarna och kunde nog inte riktigt ta in att det skulle komma två stycken på en gång och inte "bara" en!

Jennifer, Emma, Debbie, Malena, Malenas sambo Jimmy, Helena, Julia och Axxa

Emma, Helena, Julia, Debbie och Axxa

Jennifer 4,5 år och Debbie 4 månader

Fikats yngste deltagare, Loke en månad, sov sig igenom hela tillställningen

Vi håller ju på att renovera badrummet och under tiden har vi två nybyggare som håller på att bygga till här hemma! Faquera ska ha valpar om någon vecka och Axxa ställer givetvis upp och hjälper morsan med nybyggnationen. För säkerhets skull håller de på med två nybyggen samtidigt...

Här har de puttat in en och "dragit" bort en stooor tung impregnerad xxx, de väger bly så de måste ha jobbat! Ingången är precis till vänster om "stöttan" som håller upp altanen och de har grävt en hel del också men det syns inte riktigt på bilden.

Idag tog det mig 10 minuter extra att få in Faquera, som alltid är först in annars, när jag skulle åka iväg till jobbet imorse. Jag ropade och ropade men hon kom inte... Gick ut och letade på tomten men hittade henne inte... Till slut kommer hon gåendes från ena sidan av huset i godan ro och då var jag ju tvungen att gå ut och se vad hon höll på med så hon inte hittat ett hål i staketet eller något... Nej, det var den "mer dolda" lyan hon var upptagen med. På bilden nedan, som tyvärr blev väldigt suddig, håller jag upp flera grangrenar för att lyan ska synas. Hoppas de inte gräver för djupt för då kommer de in till grannen...

Den stora frågan är då vem som är den blivande pappan och det lär bli någon slags "jungfrufödsel" fast hon inte är jungfru...

Det är härligt att ha en schäfertik på 10,5 år som haft två valpkullar och som aldrig haft problem med livmodern, löper regelbundet ca var 7-8 månad och där inte skendräktigheten märks av på något annat sätt än att hon letar och gräver lyor! Det är så en tik av arbetande ras ska vara tycker jag! Heder åt din uppfödning Annika!

I fredags kom jag hem till ett nystädat hus!!! Robban, hans mamma och moster hade städat hela eftermiddagen; dammat, damsugit, skurat, you name it!! Heeelt fantastiskt!! Dessutom hade Robban och hans pappa kört två stora lass, med vårt gamla badrum, till tippen! Vilken start på helgen!

I lördags åkte Robban och Jennifer iväg för ett dygn, en kompis till Robban skulle bort så de passade hästar, höns, katter, hundar med mera. Undertiden var jag hemma med tjejerna, egentid – vilotid! Eller nåt.Började med att åka till skogen där jag flanerade runt medan tjejerna sprang som tokar i lite över en timme innan vi åkte till Tyresö BK för att möta upp Helena med Storm för lite lydnadsträning. Ojoj, det märktes att vi tränat själva sista månaden… Jisses, vad Axxa var störningskänslig och kollade in vad alla andra gjorde! Hon hade full pejl på Helena och Storm, höll koll på de som tränade på planen bredvid samt allt som hände på gångvägen bakom… Att Faquera satt uppbunden och skrek ut hur orättvist livet var gjorde ju inte livet lättare för ”lilla Axxa”. Ändå lyckades hon ha koll på mig. Måste verkligen komma ut och träna med andra runt om igen! Vi snackade en hel del, har ju inte setts på en månad, och tränade minst lika mycket. Jag tog ingen hjälp av Helena förutom vid platsliggningarna, annars hjälpte de mest genom att träna själva bredvid.

Axxa

Axxa och jag tränade:
Fotgående - började dåligt men vi jobbade upp oss. Hade inga höga förväntningar pga. ovanstående men hon var mer okoncentrerad än jag trodde hon skulle vara. Det vart i vart fall bättre och bättre.
Platsliggning 30 sekunder – vill höja hennes förväntan lite då det dels var lääänge sen vi tränade detta och dels bara kört långa liggtider senaste… året? Gick bra! Hon lyssnade inte på Helenas kommenderingar vilket hon gjorde senast.
Rutan - Körde några repetitioner och sedan mätte jag upp mitt avstånd, närmare 40 meter… Hoppsan… Drog ner på avståndet till ca 25 meter och körde lite till. Måste få till sluthandlingen/placeringen/stoppet i rutan, fart och avstånd är inga problem. Möjligtvis att hon har högre fart än vad hon klarar av för att fixa placeringen i rutan.
Hoppapport – Körde en och den var suverän!! Ett litet, litet ”tugg” men det var allt.
Metallapport – Körde en och den var suverän!! Inte det minsta skaller från min lösa apport!
Rutan – Körde rutan några gånger igen, på ”regelavstånd”

Platsliggning – körde en till på mellan 20-45 sekunder. Hon kom på sig själv de gånger hon tappade ”fullt fokus” och riktade in sig fint igen.

Hopp sitt – Hon var helt inne på Storms träning, trött?, så jag avslutade med ett par hopp sitt vilka gick jättefint.

Jag var rätt trött på slutet så Faquera fick bara göra en ruta, men hon fick å andra sidan maxbelöning. Gjorde en del ärenden, badade Axxa och svimmade sen av i soffan för resten av kvällen medan tvättmaskinen fick sköta sig själv. Skönt att kunna vara iväg flera timmar och sedan slappa utan att ha dåligt samvete för Jennifer!

Faquera 

På lördagen åkte vi till skogen en sväng igen så att tjejerna skulle fått sitt innan vi åkte till Lidingö BK för att stå i serveringen några timmar under lägre spårtävlingen. Mycket trevligt med massa folk att snacka med och otroligt bra träning för Axxa, det tog ett tag innan både hon och Faquera varvade ner. Hallåååå!!! Vad gör vi här inne??? Massa att äta och inget får vi! När ska vi ut och trääääna?? Efter någon halvtimma, tror jag, insåg de dock att det var lika bra att lägga sig och slappa… När allt var klart gick jag och Sofia ner till plan och tränade lydnad. Jag började med Faquera som var hur träningständ som helst! Körde lite fot, ett par apporteringar och ett par rutor och insåg… att Faquera kör inte treans ruta längre, nej hon kör tvåans hon! Jag sa rutan hon sprang och ställde sig, jag sa ligg – två gånger – inte en tillstymmelse till att lägga sig… Bara att skratta och belöna och jaja, vi kör på Faquera vis numera. ”Skit i positioner och sneda sättanden, bara belöna morsan”! Massa glädjeljud/-pip hade vi också lät ungefär som ”ååååå vad kul vi har, åååå vad det är roligt att träna!”. Gullhund.  Det var länge sen som hon verkligen ville träna men nu ville hon inte ens gå av plan när jag tyckte vi var klara.

Faquera

Axxa och jag började med hoppapport och efter två slarviga gripanden fick jag till två ok->bra, metallen vart bra. Sedan mängdtränade vi rutan idag igen, det känns lite som att vi behöver kvantitet framför kvalitet på det här momentet. Galet i mina ögon, men jaja, så får det bli ett tag. Eller kanske man ska kalla det mängdträning för jag vill ju inte sänka kvaliteten på det vi har. Körde lite fotgående med bra position men lite ljud och typ noll kontakt. Insåg att jag inte var i fas idag för att träna momentet så vi lade ner. Även om hon var störd av Sofia och Aco var det inte närheten av igår vilket var bra i vart fall, hon brydde sig inte heller om vad som hände utanför planen. Tror det var allt, det tog sin lilla stund och jag var svimfärdig vid det här laget.

Axxa 

Något som var lite roligt vilket jag upptäckte vid en av alla de rutor där hon hamnade utanför var att jag kan dirigera henne på upp till 40 meters håll! Hon hamnar gärna ca 0,5 meter utanför rutan till vänster, ganska långt fram. Så jag kommenderade ”rutan” igen, då gick hon in i rutan. Jag visste inte om hon var helt i eller om en tass var utanför så jag kommenderade ”bort” varpå hon backar någon meter! Hon sätter sig ner (har tränat det vid fjärrens sitt på ca 2 meter ifrån mig (!)) men ställer sig när jag säger stå! Sen backar hon bakåt tills jag säger ”stanna”!! Blir 0:a på tävling med alla extra kommandon men kul att jag kan ”dirigera” henne på det avståndet, det är något vi aldrig tränat.

Efter träningen skjutsade jag hem Sofia, åkte och fick däcken bytta, köpte med Thaimat hem och umgicks med familjen en liten stund innan Jennifer skulle gå och sova.

Killarna som bytte däcken vart lite förvånade när de skulle ta ut däcken och försäkrade sig om att hundarna var snälla och att de inte blev berörda av att sitta i en guppande bil som det "tjongade" en del om 

Jennifer är så underbart go! När vi var i serveringen ringde Robban och sa att de var hemma, jag sa att detta drar ut på tiden… Men jag vill gärna träna lite efter ändå. Då tar Jennifer över luren och säger ”mamma du får träna lite innan du åker hem. Puss puss hejdå” och så lägger hon på! Underbart att ha det sanktionerat av dottern, även om hon visst inte hade någon tidsuppfattning och gick omkring som en äggsjuk höna hemma och väntade på sin mamma…