Äntligen är den efterlängtade långhelgen här!

Det blir barndop, hundträning, Kaifas MH och lite annat oplanerat.   
Inte blir det sämre av att när helgen är slut och jobbet börjar igen så går vi över på sommartid = 30 min. mindre jobb varje dag!! Halleluja!

Nu hoppas vi på   hela helgen!

Faquera ska ju inte hoppa och göra tvärnitar (inkallning med stå, apportering etc.) för då blir hon sämre i ryggen. Alltså har jag, sedan flera månader, slutat med tävlingslydnaden helt och hållet med henne. När jag var på återbesök hos Charlotte för ett par veckor sedan såg hon att Faran får hoppa ut ur bilen när jag bytte hund så påpekade hon att det är bra om jag kan hjälpa henne i och ur bilen för att spara på henne… Vi fortsatte genomgången inne och så berättade jag att jo, hon får hoppa i och ur bilen men i övrigt undviker vi hopp. Då insåg jag plötsligt att Faran hoppar högt flera gånger i veckan! Nästan dagligen hoppar hon ouppvärmd över altanräcket (ca 90 cm högt) för att komma ut på tomten fortare än vad det tar att springa de 50 metrarna runt…

Inte nog med det så hoppar hon emellanåt ner för en uppmurad platå för att komma fortare ner till nedre tomten och bilarna, istället för att springa bredvid som de två yngre förmågorna gör… Här slutar man träna lydnadshoppen och inser att det hunden gör självmant, och då ouppvärmd är så mycket värre… Vad ska man säga…  Vissa hundar blir aldrig vuxna och förståndiga! 

Axxa, ung och förståndig (?), visar hur hur hög "platån" är och hur lätt det vore att springa bredvid istället...  

Det kommer komma upp ett litet staket eller något liknande inom en snar framtid... I övrigt har Charlotte aldrig sett en så fräsch 10-årig schäfer! Axxa är dessutom helt friskförklarad från bogledsskadan och bogarna har inte tagit stryk av snart två månaders trebenshopp och haltande vilket känns otroligt skönt!

Vi är på G!   

I måndags var det praktisk övning i dömande ute på Lidingö BK för några blivande bruksdomare. Jag fick ett mail om att de sökte ekipage att övningsdöma och anmälde mig direkt med tjejerna. Bättre träning kan man ju inte få tänkte jag! Jag valde ut några lägremoment som jag kände blir perfekta för mig att kolla av.

Det var fyra domarelever samt deras lärare Staffan Nordin och Jan-Ola Nyberg, bäst av allt var att man fick höra allas bedömningar med betyg och kommentarer. Därefter kommenterade Staffan och Jan-Ola hur de skulle dömt. 

Axxa
Fritt följ – betyg 8
Kommentarer:
Jättefint språng marsch, ser trevligt ut, något snett sättande. Dock fick jag nedslag, framför allt av Staffan, för att jag en bit in i programmet börjar göra något lustigt med vänsterarmen. Dessutom är jag tveksam i svängarna och det smittar av sig på hunden…

Mina kommentarer:
Att jag är tveksam i svängarna vet jag, men detta med vänsterarmen är en nyhet. Han kunde inte riktigt visa vad jag gjorde heller… Ska ut och filma när jag tränar (har jag sagt det förut??) för att se om jag kan se vad jag gör.
Jag hörde något enstaka pip men det gjorde varken TL eller någon av de sex domarna så det är inget jag kommer fästa någon vikt vid. Jag ska ut och torrgå och vi jobbar vidare med helheten i momentet.

Apportering – 7.5-8
Kommentarer:
Staffan tyckte hennes upptag var mycket våldsamt vilket han ansåg vanskligt. Idag lyckades hon med det sa han, men han trodde att det var ett undantag och att det är något jag kanske bör träna på. Hon hade bra fart ut men dålig fart in och tugg.

Mina kommentarer:
Vad gäller gripandet vet jag att hon sällan missar ett gripande, men jag förstår hans tänk. Hon hade mycket bra stadga, superfart in, ett våldsamt gripande men dålig fart in och tugg. Jag är supernöjd!! Vi är inte färdiga med momentet än och jag kommer inte dra upp farten in fören resterande delar av momentet känns mer stabilt.

Kryp – 7.5-8
Kommentarer:
Mycket bra teknik! Staffan hade gett 9.5 om det inte var så att hon blev lite hög både fram och bak vid ett tillfälle! Övriga kommentarer blev: Superteknik!! Bästa krypet jag någonsin sett hos en schäfer!! 

Egna kommentarer:
Har inte tränat kryp sen… förra sommaren?? Så jag är grymt nöjd och positivt överraskad! Jag trodde man nollade om hon ”luftade” så mycket som hon gjorde…

Stegen – 7.5
Kommentarer:
Missade första och sista steget, rusade lite.

Egna kommentarer:
Då ingen valt stegen så erbjöd jag mig att göra den med Axxa så att de fick bedöma en hund på den i vart fall. Hon var nu ”ganska” taggad och på väg till stegen drog hon ifrån mig och hoppade upp på en bänk och var på väg upp i en plaststol, men där lyckades jag hindra henne. Hon gasade på och missade första steget och ”snubblade till innan hon var uppe… Vi gjorde om men hon var lika gasad nu och hoppade över både första och sista steget… Första brukar hon aldrig hoppa över, men sista tränar vi på. När vi nu tränar stegen, det var väl något år sen, innan hon blev skadad…

Övriga kommentarer jag fick var:
- Är det BC i henne?!?!?!? Tog det som en komplimang.   
- Snabb, alert och härlig hund. Vilken fart!
Domarelev: Hur gammal är hon
Jag: Snart fem år
Där tappade samtliga domare och elever hakan och såg imponerade ut!

Och jag, ja jag insåg att tränar vi lite mer och skärper ihop mig med fria följet kan vi bli grymma!   


Faquera då, jo  hon fick köra fritt följ och kryp
Fritt följ – tror det vart betyg 7.5
Kommentarer:
Något snett sättande, även här var jag tveksam i svängarna och i något riktningsbyte och nu var vänsterarmen ännu värre!

Egna kommentarer:
Jag ansträngde mig verkligen för att INTE göra något med armen och så vart det värre…

Kryp – 6-8
Ja betygen de satte var 6, 6.5 och två satte betyg 8. Staffan landade på 7.5-8 om jag inte minns fel.
Kommentarer:
Största felet var att hon sätter sig upp efter nedläggandet, innan hon kommer igång att krypa… Annars var hennes teknik bra. 

Egna kommentarer:
Jag fick veta att hon ålade fram med väldigt långa bakben! Det brukar hon inte göra… Eller brukar och brukar det var länge sen vi tränade kryp och ännu längre sen sedan jag filmade det, det är dags för det igen… Att hon satte sig upp var ingen överraskning, det är vår akilleshäl vad gäller detta moment, det har hon alltid gjort och det är skiiiitsvårt att få bort även om jag lyckats korta stunder här och där genom åren… Med lite mer träning skulle hon kunna få lika bra teknik som min andra hund, sa de. Talade inte om att hon var snart 10 år och att så mycket kryp kommer vi inte träna… Men kul att höra.

Vandringspriset jag och Axxa fick på LBKs årsmöte för 2011 års bästa lydnadsklass 1 prestation!    

I torsdags åkte vi iväg med Jennifer till en affär där hon skulle få välja en födelsedagspresent. Försäljaren skrattade högt och sa att det är bra att man vet vad man vill när hon högt deklarerade att ” Jag vill INTE ha en rosa cykel. Jag HATAR tjejfärger!!!”. Sedan blev ju det lite lustigt då hon hade på sig en rosa tröja hon valt själv, men men… Tyvärr fanns det ingen i hennes absoluta favoritfärg, blå, i hennes storlek så det vart denna:

Vi har väl fasat lite inför helgen och längtat efter nästa helg redan innan denna helg ens anlänt för mycket vila skulle det inte komma att bli! I lördags började vi med att gå en promenad med hundarna. Det gick i lååångsamt tempo och jag insåg att en hundpromenad i Jennifertempo betyder skritträning för hundarna! Perfekt att få in det, jag har ju inte ro att gå i skrittempo närjag är ute annars.

Även om tjejerna fortfarande är pain in the ass emellanåt så går de emellanåt så bra att Jennifer kan gå med dem!

På eftermiddagen firades Jennifers fyraårsdag med närmsta familjen. Pinsamt nog glömde jag att bjuda en av mina absolut bästa vänner och tillika Jennifers gudmor… Förmodligen för att fokus låg på det kommande barnkalaset, men… Jennifer fick sin hett eftertraktade studsmatta och hon vart överlycklig!!!

Robbans moster, morbror och pappa

Jennifer visar hur superstark hon är!

Montering pågår men Jennifer kan inte hålla sig längre...

Tjohooo!!! Skyddsnät monterades givetvis några minuter senare...

På kvällen skulle jag iväg på ett annat kalas så vi fick nästa köra iväg familjen.    Annika fyllde år och det var tjejmiddag, det var god mat och trevligt umgänge och så vart det en massa gott vin! Tur vi numera bor så nära varandra att jag kunde gå hem!

Dagen efter var det dags för barnkalas! Jennifer var som en osalig ande hela dagen och bara gick omkring och frågade ”när kommer mina gäster egentligen?”, hon var riktigt sugen på att ha egna gäster. J När barnen och deras föräldrar dök upp en efter en så vart hon lika lycklig varje gång. Riktigt roligt var att hennes bästis Dante inte ville gå hem, han ville stanna hos Jennifer. Bästa presenten var nog Play Dough för den sysselsatte alla kalasgästerna en lång stund. Kalaset var mycket lyckat och Jennifer slocknade som en slagen hjälte redan 18.15 på kvällen! Otroligt social och härlig helg!

Jennifer gick till och med och lade sig en sväng när väntan blev för olidlig!  

Blixten-muffinsar

Hemmagjord frukttårta

Blå hundtårta var specialbeställd av Jennifer, hon vet vad hon vill ha!

Tack alla som gjorde Jennifers helg till en superhelg!!!   

I lördags skulle vi ha en ”rensa och fixa på tomten”- dag och köra iväg ett lass till tippen som ligger lite lagom snyggt på uppfarten och även byta däck på bilarna. Tji fick vi… Vaknade upp till ett snölandskap! Robban och jag suckade medan Jennifer skrek ”Jippieeeee!!! Det är vinter igen!” och var ute och lekte med våra tre ”valpar” i snön redan innan frukost!


Sometimes it snows in april (låt av Prince)  

Jag hängde med ut och vi hade snöbollskrig, gjorde en snögubbe och snöänglar sedan kom Robban ut med frukosten som vi åt ute i kylan, supermysigt! Planerna ändrades och… vi åkte och tittade på… klinker! Har ni hört den förut? Nu hittade vi i vart fall klinker som vi båda gillade.



På söndagen var det tidig uppgång och så åkte jag och tjejerna ner till Norsholms Djurklinik där vi mötte upp Anna med cockern Phoebe för att träffa Marie Söderström-Lundberg. En mycket givande dag!

Söndag natt vaknade vi av att Jennifer grät och gnällde över huvudvärk och visst hade hon feber också… Efter lite Alvedon somnade hon om men det vart VAB måndag och tisdag. Måndagen började jag med den vanliga morgonpromenaden och sedan var jag och Jennifer hemma och tog det lugnt. Vi lekte med dockor, åt mellis ute och lekte lite i snön med Axxa. Givetvis ska favoriten vara hemma och Vabba men Birre och Faran kunde åka med pappa till jobbet…





  

På kvällen åkte vi iväg till tippen så att vi äntligen blev av med högen från uppfarten, det är ju snart dags för kalas och då vill vi inte gärna ha kvar den…

På väg dit började Axxa pipa som 17 men vi kunde inte stanna bilen då vi låg på motorvägen, sedan blev hon styst igen och Faran klättrade över och satte sig i baksätet... Det visade sig att när jag släppte ut Axxa hade Robban släppt in henne i bilen direkt så hon hade inte kissat... Har man fångat och ätit myyycket snö blir man väääldigt kissnödig och nöden har ingen lag...


Jennifer var supernöjd över sällskapet i baksätet...


De skrattar åt mig och min familj på jobbet då vårt nya helgnöje är att åka till tippen...  

På tisdagsmorgonen fick jag för mig att jag skulle testa en ny morgonrunda, den vart lite längre och jag hade inte 100 koll på vart jag var… Inte hade jag någon teckning med mitt skitabonnemang heller (Tre) så jag kunde inte kolla GPS:en, inte ringa och inte sms:a Robban… Enligt jogg.se var rundan strax över 8 km och jag var ute runt 1,5 timme. Sedan vart det video och mys hela förmiddagen men sedan åkte vi iväg till mormor och morfar för lunch, bullbak och fika.

  


Jennifer knådar deg och smakar

Kanelbulletillverkning

Jennifer och morfar leker Flygande mattan och flyger till Afrika, Thailand, London och Dalarna bland annat 

I söndags åkte jag och tjejerna iväg till Norsholms Djurklinik för att träffa Marie och ha en fyratimmars fysgenomgång och få individuella träningsupplägg. Anna håller på med lydnad och jakt med Phoebe och jag vill ha ett upplägg för Axxa (lydnad och spår) men även veta vad Faquera (aktiv sjukpensionär) kan hänga med på och vad jag ska avstå från med henne.

Liiite dimmigt var det!

Vi började med att gå in och prata lite om de hundar vi har och sedan gick Marie igenom Phoebe då Anna aldrig varit hos fysioterapeut med henne. Mina hundar skulle hon inte gå igenom då jag regelbundet går till Charlotte och var där veckan innan. Marie kände och klämde och tittade på rörelserna utomhus och därefter tittade de på rörelserna inomhus i olika skrittempo och trav på ett Treadmill. Jätteintressant!

Därefter tittade vi på Axxa i simmet. Jag simmade ju en del på Haninge Hundhälsa med Axxa förut men då hon vid några tillfällen skrikit till, av smärta har jag uppfattat det som, utan att vi vet vad det beror på så vågade jag inte fortsätta. Marie berömde hennes suveräna simteknik, hon är en utmärkt simmare! Dock går hon upp i stress och jag drar omedvetet upp henne en del också genom att bland annat inte vänta in henne i svängarna och sådana saker. Marie frågade mig hur det kändes efter några minuter och jag tyckte det var skitjobbigt! Jag bara väntade på att hon skulle skrika till vilket hon dock inte gjorde. Axxa fick simma ca 3x3 minuter. Vi pratade även lite om hur man generellt ska simma hundar och lite specifikt på vad jag ska tänka på med Axxa. Marie sa bland annat att jag inte ska pausa henne genom att hålla henne i vattnet utan hon ska upp på land och pausa genom att sitta alternativt ligga ner. Det ska vara ordning och reda, jag ska gå bredvid henne och inte framför, vänta in henne i svängarna, inte ha ögonkontakt etc. etc. Mycket bra!

Sedan pratade vi en hel del till och Marie frågade om hon fick känna lite på Faquera ändå med tanke på de skavanker hon har, allt för att kunna ge oss rätt råd inför framtida träning. Självklart fick hon det! Hon tyckte att jag skulle simma med Faran också vilket jag sa att jag inte gjorde på grund av att Faran tycker det är sååå tråkigt! Enda sättet att få henne att simma är att kasta boll och pinnar i vattnet men då får hon fel teknik (sänker kroppen, höjer huvudet och belastar då ryggen) så det är inte bra… Marie ville då gärna se henne i simmet och som tur var fanns det en återbudstid så vi kunde simma henne på slutet. Jag fick lite tips på hur jag kan få Faran att tycka det är roligare, eller i vart fall mindre tråkigt, så vi kommer testa igen! Även Faquera har väldigt bra simteknik vilket är positivt!

Här är lite, lite om vad vi fick med oss hem:
Det finns tre träningsformer och Marie tycker vi ska cykla två gånger i veckan enligt nedan för att få in samtliga tre träningsformer under veckan.

* Pass 1: Cykla 1 tempopass på ca 5-7 km med intervaller. Trav, galopp, trav etc.
* Pass 2: Cykla 1 distanspass (trav) där vi så småningom kommer ligga på 10-15 km.
* Pass 3: Inkallningar/budföringar på 50-200 meter, antalet gånger avgörs av vilket flås de har. Hundarna ska inte skickas fram och tillbaka på direkten utan flåset ska gå ner innan man skickar igen.

Phoebe är vältränad och kan starta upp här med en gång medan mina tjejer varit konvalescenter länge så när Axxas tass läkt klart helt om några veckor ska vi börja så smått för att öka på så att vi kommer upp i ovanstående distanser.

Högt tempo = lång ”vila”
Lågt tempo = kort ”vila”

Cockersök/-jakt ses som ett intervallpass och de veckor* A&P tränar jakt alternativt jagar så hoppar de över intervallpasset på cykel. Då jaktträningen är som riktig jakt bortsett från att man inte skjuter viltet får man endast träna söket, arrangera jaktprov och jaga under tillåten säsong. Därav är det endast några veckor om året.

Således hoppar man över något av ovanstående tre träningspass om man tränat något som är likvärdigt, t.ex ersätter då cockerjakten, och bruksets skogssök, intervallpasset.

Detta gör man för att hundarna ska få återhämta sig, vi vill ju inte köra slut på dem utan bygga upp dem! Därför ska vi inte heller länga sträckorna särskilt mycket utan ovanstående är vad våra hundar behöver. Tränar & tävlar man andra grenar, till exempel jakt med stående fågelhund, drag etc. så blir uppläggen givetvis helt annorlunda.

Då Anna snart får hem en liten jaktcockervalp ville hon veta lite mer om hur Marie tänker där och hon anser att en valp rund 3-4 månaders ålder kan börja gå lite längre. I den åldern kan man vara ute och gå i runt en timme i lugnt tempo om man går i skogen med valpen lös så att den kan röra sig som den vill. Blir valpen trött får man givetvis pausa.

Marie tyckte att båda mina tjejer är slimmade och i fin form vilket hon blev lite förvånad över då Axxa haft lååång konvalescens och Faquera har fått ”hänga med” på den hon med. Faquera var en väldigt fräsch 10-åring! Jag har misstänkt att Faquera eventuellt har haft ett skov precis och därför har hon gått på en sväng Rhemadyl men det trodde inte Marie. Hon sa att en hund som beter sig som Faquera inte har ont. En hund som har ont i ryggen går inte upp ur poolen utan minsta ”problem” och skakar på sig direkt efteråt som hon gjorde. Skönt att höra! Vad gäller Faran tyckte Marie att hon kan hänga med på allt förutom intervallpassen på cykel. Jag ska träna kavalletti med henne och kan använda mig av viktmanschetter med låg vikt på bakbenen. När jag berättade om Axxa sa hon att hade jag inte själv bestämt mig för att sluta med skyddet så hade hon avrått mig å det bestämdaste vilken känndes rätt skönt att höra då jag saknar den träningen... 

Mycket var repetition av det jag hört hos Charlotte men det är alltid bra att få olika infallsvinklar. Sedan gick vi även igenom en hel del annat, som jag inte skrivit om här, vilket var mycket givande. Jag rekommenderar verkligen en sådan här genomgång för alla som är aktiva med sin hund! Det är inte bara att träna sin hund utan man ska veta vad man tränar, varför man tränar och hur man ska träna. Själv skulle jag aldrig drömma om att börja träna på gym utan en genomgång med instruktör, ändå är det precis vad vi för det mesta gör med våra hundar...

Den 2 september ska vi tillbaka på en uppföljning vilket ska bli jättekul!

Kursen hölls på Lidingö BK och instruktör var Sofia Edlind. Sofia har 1:a pris i elitlydnad med, sin numera penisonerade, Irländsk setter Humla och tävlar SM, NM & VM i lydnad med sin BC Tia. Som kuriosa kan nämnas att Sofia är dotter till Tiffany och Linnies uppfödare och även är medlem i Lidingö BK.

Kursgång ett var den 25 mars och det jag ville fokusera på med Axxa var aktiviteten och fokussläpp.
Sofia tyckte inte att jag skulle vara på henne vad gäller fokussläppen utan att jag ska bestämma mer i/under vardagen och hoppas på att det följer med ni på planen. När vi började prata inför fotgåendet insåg jag allt mer att det jag behövde hjälp med just nu i huvudsak inte var själva momentet utan min inställning... Jag blir frustrerad när Axxa piper och tappar fokus såpass mycket som hon gör och går in med fel attityd varpå följden givetvis blir mer pip och aktivitet från Axxas sida osv.

Fotgående
Fokusera på att det är kul!
Ta musik i lurarna? Lyssna inte efter pip och ljud utan hitta rätt känsla, sedan kan vi ta ljuden.
Flying starter?
Kontaktövningar
Störningsträning

Rutan
Träna spring rakt fram
Träna att runda något
Lägg in ”stanna” på sträckan
– på väg ut = rutan stopp
– på väg in = inkallningsstopp

Fjärrdirigering
En av de andra hundarna rörde sig en del i fjärren och fick följande tips:

Träna stadga i stå.

Gör hunden medveten om tassarna, klappa och ta på tassarna under stadga.

Putta lite på hunden så den får anstränga sig att stå kvar och använda tassarna/benen mer aktivt i stadgan.
~
Under träningarna inför gång två som var 14 dagar senare fokuserade jag framför allt på att det är KUL att träna, startat henne flying i fotgåendet och belönat med godisuppletande och vilka framsteg!!!

Fotgående
Ingång med ”kommm” (”vardagsfot”) när vi ställde upp och under tiden tävlingsledaren rabblar betyg etcetera säger jag ”fot”, på så sätt blir det en paus mellan mitt kommando och det att vi går iväg. Sen när vi går iväg säger jag ingenting mer utan hon ska bara hänga med. I början får hon belöningen efter ett par meter. Gick suveränt! 

Jag tog upp Axxa flying och Sofia kommenderade. Vi fick bra vänstersväng, tappade blicken två gånger och på grund av det fick vi snett sättande i höger om halt. Jag ska ta hennes blicksläpp direkt. Inte genom att korrigera utan genom att lugnt lägga ner henne och säga typ ”näha, vill du inte vara med och jobba?...”. Hon vill ju vara med och jobba och det missar hon genom sina blicksläpp. Lämna henne en kort stund och hämta sedan upp henne lugnt igen och fortsätt/gör om.

Apportering
* För Axxas del ska inte apporteringen ta slut efter ingången. Efter ingången ställer jag mig framför henne och så får hon komma efter/följa en stund, sedan är det slut. Alternativt så går vi fotgående utan kommando (här kan det dock bli ”knas” då hon ju ska träna fotgåendets blicksläpp och fokus).
* Träna stadga i kast och kommendering!
* Träna att hålla när vi går, svänger, gör halter etcetera. Tuggar eller rullar hon där så ska jag bryta momentet. Måste träna det för sig så att hon verkligen förstår vad jag bryter för, jag kan inte lägga in det i en vanlig apporteringsträning.

Kursgång 2 fick vi även en teoretisk uppgift. Vi skulle tänka ut och skriva ner:
Hundens egenskaper; både positiva och negativa
Mina egenskaper; både positiva och negativa
Vad stör min hund?
Vad stör mig?

Det jag kom på lite fort var:

Vad gäller egenskaperna tycker jag att de allra flesta är både positiva och negativa, dels rent generellt och dels beroende på vilken nivå man befinner sig på i momenten…

Många gånger kan man se att hunden och föraren stör sig på samma saker och frågan är då vem som egentligen stör sig på ”saken” och vem som ”hänger upp sig” på att den andra blir störd… 

Därefter körde varje ekipage i ca 15 minuter och Sofia och resten av gruppen agerade störning på det sätt föraren ville. Susanne ville köra vittringsapportering med sin Shipperke Corinne som hon tävlar elitlydnad med.

Vittring är inget lätt moment i vanliga fall och Corinne klarade det med denna störning! Bredvid Springern låg Axxa och när Corinne skickades satt dessutom Sofia på huk snett bakom vittringspinnarna!! 

Vi hade en härlig påskhelg!
På onsdagen hämtade mamma Jennifer på dagiset och så följde hon med dem hem för att sova över. Skärtorsdagen var det halvdag på jobbet men eftersom jag hade tid hos öronspecialisten (ja, de krånglar fortfarande...) kl. 10 så tog jag ledigt hela dagen. Efter läkarbesöket mötte jag upp Sofie för en härlig promenad på 2,5 timme, vi gick Elfvik runt i soligt, men väldigt blåsigt väder. Härligt att ses igen! Sorgligt nog var det första gången vi sågs sedan vår Norgeresa och det var första gången vi gick en hundpromenad utan någon setter! Kändes märkligt att varken Chili, Qelly eller Tiffany finns i livet längre… Jag släpade med mig systemkameran hela vägen, men inte en enda bild blev det... När vi skilts åt åkte till mina föräldrar där även Robban mötte upp oss för middag och sedan följde Jennifer med oss hem.

En runda jag saknar... Underbart vackert genom fårhagar, förbi hästhagar och längs vattnet...  

Nöjda hundar efter en skön promenad, på mina föräldrars altan

Långfredagen ägnades åt att åka runt och kolla på kakel, klinker och utemöbler med mera…

På påskafton bjöd vi på påsklunch för Robbans föräldrar samt moster och morbror hemma hos oss. Frånsett att påskharen hade lämnat ett ägg till Jennifer ute på altanen, som farfar lyckligtvis hittade hände det inte så mycket mer.

På söndagen var det dags för kursgång nummer två på tävlingslydnadskursen för Sofia Edlind ute på Liding BK. Tillbringade hela dagen med trevligt sällskap och bra hundträning i solskenet.

Axxa kan verkligen konsten att koppla av numera!  

Därefter mötte Robban och Jennifer upp hos mamma och pappa för äggmålning och påskmiddag. Och tänk, mitt i allt såg pappa påskharen springa förbi utanför fönstret!! Jennifer hann inte se haren, men hon såg fotavtrycken i gräsmattan utanför som hon visade oss! Vi letade och letade och två påskägg hade han gömt åt Jennifer ute på tomten.

Jennifer i djup koncentration

Ett ägg!  

Så här glad och förvånad blir man när man hittar ett ägg på tomten