Har känt mig rätt sliten ett tag och i torsdags fick vi mail om att ett av programmen jag arbetar med dagligen skulle uppdateras. Passade på att fråga bossen om jag kunde ta semester på fredagen vilket gick bra. Härligt med lite flexibilitet.  I fredags ställdes ingen klocka utan vi gick upp när vi vaknade, runt 06.30 Efter en lugn och skönt morgon lämnade jag Jennifer på dagis vid 9-tiden och åkte sen direkt till skogen med tjejerna. 1,5 timme gick vi omkring, ja jag gick, tjejerna racade rätt bra! Faquera är rätt roligt... Hon gillar INTE när jag plockar svamp! Varje gång jag böjde mig ner för att plocka, vi fick ihop en bajspåse idag med, så ställde/satte hon sig framför mig och började pipa/"knorra"! Axxa som undrar vad jag gör lyckades istället stjäla en trattis precis innan jag skulle ta den, det gjorde hon dock inte om igen så jag antar att det inte var så gott.  Efter skogssvängen åkte jag hem och käka lunch och softade lite innan jag åkte för att hämta Jennifer på dagis vid 14-tiden men då hade farfar redan hämtat. Istället blev det en sväng till i skogen för mig och tjejerna innan vi åkte vidare hem till mina föräldrar. Där blev jag bjuden på god middag innan jag blev bjuden på bio, vi såg en oväntad vänskap - en riktigt bra film!

På lördagen vaknade jag rätt tidigt men låg och drog mig lite, efter en stund kom pappa in och sa att han kunde ta morgonkissen med tjejerna så jag kunde ligga kvar. Jag hör hur han säger "sitt" och sedan hur dörren öppnades, han klev ut och sedan hörde jag ett "varsågod".  Ungefär 45 minuter senare kommer pappa upp och säger att han tänt en brasa och att frukosten är klar, om jag vill gå upp! Härligt! Visar sig att pappa varit ute över en halvtimme med tjejerna och det hade skött sig så bra! De drog inte ens hälften så mycket som med mig  och i alla hundmöten, de vart tydligen en del, så hade han kortat upp kopplen då han inte vet hur mina hundar beter sig men de hade knappt tittat på de mötande hundarna, än mindre brytt sig! Däremot hade de mötande hundägarna håvat in sina snabbt som 17 och hållit sig undan! Mycket skönt tyckte pappa. 

Det var helt fantastiskt, underbart att få ett helt dygn "för mig själv"!! Vet inte när det hände senast...

      

Efter frukosten kom Robban och lämnade Jennifer då han skulle iväg på ett ärende, hon fick dock inte veta att jag sovit hos mormor och morfar utan fick tro att jag sovit hos en kompis för familjefridens skull... Jag tänkte att Jennifer kunde vara hos mormor och morfar ett tag så kunde jag och tjejerna åka själva till BK och träna, men se det tänkte inte Jennifer! "Jag vill vara med min mamma! Jag har inte träffat min mamma på jätte, jättelänge!!!". Vad säger man då?? För första gången sedan hon var liten bebis fick hon hänga med till BK och träna med mig. Jag undviker det då jag känner att jag inte kan fokusera varken på hundträningen eller på Jennifer när hon är med vilket gör att det bara blir soppa av alltihop och det är bättre att avstå. Denna gång pratade vi dock igenom innan hur vi skulle göra och kom överens om att först tränar mamma Axxa och Jennifer får stå och titta på/fika och sedan skulle hon få träna med Faquera.

Väl på BK så började allt bra; vi ställde ut en ruta, Jennifer hoppade i vattenpölar (en fördel med blöt plan!), hämtade Axxa och rastade henne, plockade fram fikat och jag började träna rutan. Själva rutanträningen gick sådär, avståndet var inget problem, men "avsluten" i rutan var inga höjdare... Introducerade en hel treas ruta för första gången och frånsett "detaljen" med att hamna rätt i rutan så gick det mycket, mycket bra!

Sedan hittade dock Jennifer en boll med snöre i träningsväskan som hon började leka med! När Axxas bästa lekkompis far omkring på plan och viftar och slänger en snörboll hej vilt gick det inte riiiktigt att koncentrera sig... Jag bad jennifer om hjälp med träningen istället vilket hon blev jätteglad och stolt över. Hon fick hjälpa mig med att räcka mig apportbocken vid hindret inför hoppapport vilket hon skötte jättebra. Dock hade hon bollen i andra handen och Axxa har ju redan stooor dragning till TL i dessa moment så denna störning blev waaay to much! Jag lade ner träningen.. Sen kom jag att tänka på att nästa gång Jennifer kommer med när jag tränar ska jag låta henne leka på men köra lätta, basicövningar med Axxa då detta är maximal störning för henne vore ju det superträning!

Jag lade in Axxa i bilen och tog ut Faquera istället som vi kommit överens om. Här kommer en lång bildserie med kommentarer.    


Jennifer ställer upp för att köra hopp apport som ju jag och Axxa gjorde och frågar hur hon ska göra...


Under tiden har Faran sprungit in i rutan och ställt sig!


Jennifer springer fort, fort till rutan för att belöna samtidigt som hon ropar "Braaaa"...


Nästan framme och Faran står stadigt hela tiden!


Lek med bollen


Vet inte vem som har roligast...


Jennifer eller Faran, men båda har kul och det var huvudsaken!


Delad glädje är dubbel glädje!


Med lite hjälp från "en vän" släpper Faran bollen och träningen fortsätter

Nästa moment är givetvis hopp apport och då säger Jennifer till mig att "jag och Faran ska träna, du får stå där borta!" och så pekar hon på en punkt lååångt bort... Faquera är dock sååå invand på att träna med mig att hon lyssnar ju "inte riktigt" på Jennifer... Så jag måste stå lite närmare så hon fattar att hon får hoppa på Jennifers kommandon etc...


Uppställning inför momentet - ni ser ju vart Faran har fokus...


Tredje eller om det var fjärde gången gilt och några framflytt senare "man får faktiskt stå här mamma", så kommer apporten över hindret... Fortfarande fokus på bollen i handen och inte på apporten...


Å hopp! Faran är på väg över hindret, men skiter så klart i apporten när hon landar och tar bollen istället men vad gör väl det???

Efter lydnaden fortsatte vi till agilityplanen där jag fick förklara skillnaden på lekplatsen där barnen får träna och agilityplan där hundarna får träna - hundarna får inte leka på lekplatsen och inte barnen på agilityhindren... Även om jag kan tycka att det är lite fånigt, nu när jag själv har barn, att inte en 15 kg unge får hålla på med hindren när betydligt tyngre fyrbenta kolosser får hålla på, men men... Så länte det sker på föräldrarnas ansvar, men det antar jag att det är på lekplatser också?


En lerig tunnel fick hon dock krypa igenom, har dock för mig att hon avstod när hon kände lukten i tunneln!

Faran fick hoppa över några riktigt låga hinder, ta några tunnlar och sedan springa hur som. Jennifer såg några stooora vatten- och lerpölar och dessa lockade betydligt mer än hundträningen!! Alltså vart det en hel del hopp och skutt i dessa innan vårt genomblöta (det regnade ju hela tiden) och totalt nerlerade gäng hoppade in i bilen och åkte hem till mormor och morfar igen, där lunchen stod redo på bordet - härligt!! Jennifer och jag hade ett par toppentimmar på BK och jag insåg att även om jag emellanåt måste åka själv för att få kvalitet i träningen och egentid så ska hon få hänga med någon gång ibland! Bara att anpassa allt efter förutsättningarna.

Semesterna avslutades med en härlig utflykt. Vi åkte till fiket i Gustavsberg för att äta en tidig lunch och sedan gå en sväng vid Finntorpet ute på Värmdö. När vi kom fram kom också solen och värmen och det var som att gå i en gryta… Vi gick strax över 5 km och Axxa drog Jennifer i skrindan ungefär halva sträckan. Det var första gången hon drog skrindan och första gången Jennifer tyckte det var roligt att åka! Underbart att förena nytta med nöje. Härligt är det att ha en hund som glatt är med på allt och kämpar på. Största "problemet" var att få henne hålla ner hastigheten, Robban halkade efter lite då och då! 

Fäste kopplet i skrindan för att  kunna bromsa i nerförsbackarna

Jennifer bäddade ner sig själv i början, det skulle vara mysigt... Sen kom värmen och då åkte allt av

Under dragpauserna var det Flexi som gällde, det är mycket vilt här ute!

Efter promenaden åkte vi till Bullandö glassfabrik för en långfika i solskenet med juice, latte och glass. Ett härligt avslut på semestern!

Två kulor! Ni inser storleken på glassarna...

På kvällen tränade jag lite vittring, rutan och fotgående på tomten, vilket gick mycket bra!

Sen var det bara att ställa väckarklockan på 05.00 för att gå till jobbet dagen efter... Vilken söndagsångest jag fick...

Robban åkte bort i fredags kväll och skulle komma hem sent på lördag kväll så jag tog alla hundarna och Jennifer och åkte hem till mamma och pappa under dagen. På morgonen frågade jag lite halvt på skämt om hon ville ha hästsvans (hon vill alltid ha utsläppt) varpå hon svarar "nej, jag vill ha flätor"!!! 

Jennifer frågade om jag skulle vara med dem heeela tiden? Och det framgick tydligt att hon ville vara själv med dem ett tag och att jag skulle sjappa, så... Det gjorde jag givetvis till hennes glädje!   Men först skulle jag kolla på henne när hon satt i mormors cab, då de skulle åka och handla lite lunchingredienser.


Checka lilltjejen; flätor OCH kjol!!!

Åkte iväg till Lidingö BK för en skogspromenad med de fyrbenta och efterföljande lydnadsträning med Axxa. Det var varmt vilket syntes på uthålligheten och resultatet! Vart en del pauser…

Vi tränade nedanstående i den ordning de kommer på tävling:
Sitt kvar 35 sekunder – hon satt så otroligt bra och fokuserat! Hon flämtade när jag lämnade henne men efter ca 5 sek knep hon ihop munnen och stirrade ut mig, den attityden ville jag belöna!
Platsliggning 5 minuter utom synhåll – precis som förra gången vi var här… Vickade på rumpan, slog med tassarna ett par gånger och kollade sig omkring… Tror jag vet vad det beror på men ska kolla en gång på Lidingö under andra förutsättningar och en gång på annan plats, sen har jag förhoppningsvis "facit" för mina funderingar.
Fot
Sättande under gång – kanon!
Rak inkallning 30-35 meter – jisses vilken fart!
Rutan – körde 6 rutor vid olika tillfällen under träningen på varierande avstånd, gick sådär…
Hopp apport – suverän!
Metallapport – suverän! När jag sa ”bra” på vägen in så ökade hon tempot ytterligare!
Fotgående/stegförflyttningar – framför speglarna, gick lite si och så

På kvällen när Jennifer sov tränade jag lite fjärrdirigering, skiftet stå/sitt, ökade avståndet till ca en meter.

Imåndags lånade vi Robbans föräldrars båt för att åka ut några dagar i skärgården.

Jennifer skötte uppdraget med att ta in "bojjarna" med bravur

Axxa tyckte väl lite si och så om att åka båt, det var första gången för henne, men hon fann sig till rätta  

Stegesund

Tres amigos

Det var underbart väder och vi hitade ett litet skär där vi var alldeles själva! Dessutom var ön så liten att vi hade full koll och inget vilt fanns! Det var vad som stod högst upp på vår önskelista, det visade sig också finnas två små sand-/stenstränder så hundarna var lösa hela tiden och sprang och simmade som galningar och Jennifer kunde plaska på valfri strand.

Innan vi lade till och släppte iland alla hoppade jag iland och kollade av hela den lilla ön 

Axxa plumsar i

Det var otroligt klart vatten

Sjöodjuret

Lunchen lagades och åts i land vilket Jennifer tyckte var jättespännande! Liiite svårt att äta soppa på papptallrik tyckte hon dock...

Det var tydligen jättekul att gå och lägga sig i ruffen men att sova där... Det var inte riktigt lika kul...

Tisdag morgon började med jättefint väder och dagen tillbringades precis som gårdagen, hundarna simmade och sprang och Jennifer badade och hoppade mellan stenar etc.

Axxa hoppar i

Faquera på språng


Tre idioter i sjön samtidigt ;)

Det visade sig dock att ett dygn på sjön var rätt lagom, hundarna var heeelt slut, Jennifer ville åka båt (fort!!) och inte vara på någon ö och dessutom vart Robban sjösjuk när vi skulle sova i båten... Inte nog med det så tvärtemot vad väderleksrapporten sa så tyckte vi att det började se lite si och så ut med vädret... Det var flera år sen vi var på sjön sist och med lånad båt full med hundar och barn kändes det bäst att ta det säkra före det osäkra och åka hem.

Vid husses fötter är det tryggt för en slutkörd Axxa

Ja, ni ser hur himlen ser ut...

När det gungar mycket kan det vara skönt för Faquera om någon håller henne i handen, tyckte Jennifer

Möte med Waxholmsbåten i Stegesund...

Riddarborgen i Waxholm

Det smällde till med rejäl åska och regn när vi kom hem så det kändes helt okej att ha avbrutit båtresan tidigare! När regnet upphörde några timmar senare åkte vi iväg på utflykt - 2,5 km promenad på Värmdöleden med efterföljande, obligatoriska, besök på Bullandö glassfabrik. På kvällen bäddade Jennifer ner Faquera i biabädden och satte sig bredvid henne för att se på tv.

När Jennifer gått iväg tog Axxa hennes plats, det vart en luuugn kväll hemma!

Efter frukosten lastade vi in oss i bilen och åkte den mysiga vägen till Stenslätten och tog färjorna till Waxholm, i Ellboda mötte vi upp min mamma.

Vi började med att gå en hundpromenad på grusvägen så att Axxa skulle få göra av med den värsta energin innan vi gav oss in i skogen för att leta svamp. Leta svamp var just vad vi fick göra… Fick ihop en liter tror jag men inte mer än så. Vi var i vart fall ute i 2,5 timmar och hann med lite picknick också.

Fika på gång

Efter skogsrundan åkte vi iväg en bit så att hundarna, och Jennifer, kunde få bada och svalka av sig. Axxa och Faquera fick även motionssimma en del och det slutade med att alla vi tvåbenta badade också.  

Phew, vilket simpass! Skönt att stå och svalka sig en stund...

Stenig strand = bada med gummistövlarna på     

Någon timme senare åkte mamma hem och vi övriga fortsatte in mot Waxholm. Jag hade sett ett par lekplatser vi måste utforska så vi tog först en lekplats, sedan hamburgerlunch innan vi besökte lekpark nummer två.

När vi närmare åtta timmar senare åkte färjan hem var det med tre utslagna hundar och en lika utslagen fyraåring… Jag och Robban var inte särskilt pigga vi heller, men vilken härlig dag vi hade!

Kastellet i Waxholm, eller Riddarborgen som Jennifer kallar det för   

Måndagen började med ungefär en timmes off road-promenad i skogen, sen åkte jag och Axxa hem så att hon fick vila i någon timme innan vi gav oss ut på 7 km gång/jogging. Hon rusar på rätt bra i skogen så hon behövde verkligen vilan innan vi gav oss ut igen...

På tisdagen kom mina föräldrar och hämtade Jennifer, som skulle sova över hos dem, så jag passade på att åka till Värmdö BK för att träna lydnad med Axxa, vi tränade:
Rutan, fritt följ/stegförflyttningar, Hopp apport och fjärrdirigering (stå/sitt och stå/ligg). Träningen gick ganska bra men jisses vad det var varmt! Halva tiden var träning och halva tiden var vila... På det var det fruktansvärt mycket små bromsar...

Robban mötte upp mig efter någon timme och vi gjorde lite ärenden, åt Thaimat och bara var vi två en stund innan vi åkte tillbaka till Värmdö BK efter några timmar för att träna ett kort lydnadspass till med Axxa, då tränade vi:
Rutan, Hopp apport, metallapport, stegen och sitt kvar. Nu var det svalare ute och träningen gick toppen!

På kvällen när vi var hemma tränade jag ett pass vittringsapportering med... just det - Axxa.

Bestämde mig för att åka hem idag. Jag vågar mig inte upp på fjällen ensam och jag får hela helgen med familjen om jag åker idag. Tänkte gå en timmes promenad med Faran innan vi åkte, men… Väl på väg så bestämmer jag mig för att gå Sjusjön runt, då kan jag inte gå vilse! Det tog ungefär två timmar och var en härlig promenad.


Passerade detta söta lilla hus idag igen



Lite underligt väder var det... Jag fick för mig att det regnade och hade på mig stövlar, regnställ och keps. Efter ca 1,5 timme insåg jag att så inte var fallet...

    Fullt med björkar, det har jag inte sett här tidigare!




För att passera vattendraget/lilla forsen på bilden ovan gick jag på ovanstående och Faran gjorde mig sällskap, varför ta den lätta vägen?

   
Faran och får

    Underbar utsikt! Inte helt fel att sitta i den badtunnan och se ut över sjön! 


Ser ni vad jag fotat, förutom utsikte frå vardagsrummet? Se bilden nedan annars


Inte så bra denna förstoring heller men det är en stor, jättefin räv! Inte alls som de skabbrävar man är van att se på Lidingö.

Efter att ha duschat, packat klart bilen och grovstädat (städning ingår men med en fällade schäfer...) var det dags att vända bilen hemåt. Ca 8 timmar och 64 mil senare var vi hemma igen! Längtar redan tillbaka...

Faquera tillbringar som vanligt morgonen i hallen

Vi är på G! 


Men... det är tyvärr inte vårt resesällskap...
  

Jag och Faran gav oss iväg på en egen sväng i konstant duggregn och lätt dimma, vi började med att utforska vårt eget område och gick runt och tittade på hytterna.

Ser inte lika fint ut på bild som i verkligenheten men det var läckert byggt med sten och trä med grästak!

Gillade även detta hus då gubben med öltunnan håller upp verandan

Måste givetvis bjuda på en obligatorisk fårbild också! Här går de omkring på bilvägarna i området.

Därefter slog vi in på en stig och jag tror vi kom till den äldre delen av området.
  

Vädret blev allt sämre men än var vi inte redo att vända hemåt, dock väljer vi att följa större vägar/stigar
 
Då vädret började bli sämre beslöt jag att gå tillbaka till bilvägen och istället följa utkiksvegen upp till liftstationen och vidare upp till Natrudstilen,dit vi gick första dagen.

"Fikaställe" vid utsiktsvegen, är nog lite bättre utsikt vid mindre dimma, det såg ute lite som en canyon så lite häftigt var det ändå.  ;)

Det ser lite sådär lagom övergivet och spöklikt ut vid den "övergivna" liftstationen

Knappt att man kan skönja liften till höger i bild och då har jag ändå inte zoomat utan står rätt nära...  

Nu har vi kommit en bit bort från området och Faran är lycklig över att äääntligen få springa lös! Tjohoooooo!!! 

Slår in på en stig till Natrudstilen, sjön (till vänster i bild) ser inte riktigt lika inbjudande ut idag som de gjorde i början av veckan...  

Vi stannar till för att ta en fika...
  
på stående fot...  

Då dimman snabbt började tätna vände vi hemåt, trots karta och gps kändes det olustigt att fortsätta, vill inte gärna gå vilse i norska fjällen...

       
Tre timmar senare var vi tillbaka till stugan och efter varsin dusch satt jag och mös med en bok och Faran snarkade i soffan bredvid. Även om det blev långt ifrån planerat så hade vi en härlig dag!