Julafton firade vi hos Robbans föräldrar, men ingen jultomte hos oss inte! "Ja e jädd för jultomten!" åtföljt av mardrömmar varje natt sedan dan före dan... Livet är svårt ibland - när man är 2,5 år... Det är tur vi har "Atta" (Axxa) som vaktar mot monster och numera även omt jultomtar!   

Efter ungefär tre månaders förkylning med feber som kommit och gått, snuva, hemsk hosta, fruktansvärd huvudvärk etc. så var jag frisk ungefär en vecka före jul – yippie!!
Natten till julafton blir Jennifer sjuk igen; feber, snorig, hostig etc... Juldagen blev även Robban sjuk och annandagen så även jag, yippie – not!

Känner att energin i stort sett är obefintlig…
Har några energitjuvar omkring mig som jag inte vet vad jag ska göra åt… Ständig förkylning och Farans skador på det… Har inte kunnat träna mig själv sedan i början av sommaren pga. mycket på jobbet samt förkylningen och det känns supertrist, jag som verkligen var på G… Hundträningen har tagit stryk av naturliga orsaker (se ovan) och på det kom kall mörk höst som övergick i kall och snöig vinter innan jag visste ordet av det...

Nu till något roligare!

Trivs otroligt bra på jobbet och vi tre tjejer som gjorde New York ihop har blivit tajtare vilket är otroligt kul – nu hinner kaffet ofta kallna och ibland även ta slut innan jag kommer tillbaka till skrivbordet igen efter att ha hämtat påfyllning… Åtskilliga mail skickas med subject ”KAFFE???????????!!!!!!!!!!” och inget annat innehåll – vart lite pinsamt när jag var tvungen att gå igenom mailen mellan mig och Therese (för att kolla vilken dag jag skickade en felanmälan till henne) med chefen och en datakille bakom ryggen!   

Ni som känner mig/läser min blogg vet att jag gillar att fika och kan fika i timmar… Dock inte på jobbet! Känner mig som en skolkande bov! Det är ju helt ok att fika och de flesta gör det mer eller mindre regelbundet, men jag har svårt för det… Nu har vi dock börjat praoa i fikahörnan – japp det är så det känns! Hemskt ovant och vi försöker vänja oss. Dock har både vi tre och andra jobbarkompisar svårt för det, när folk fikar låter man de vara ifred om det inte är riktigt brådskande, men när vi fikar… Då stannar folk och kommenterar ”VA?!? Sitter ni här?!?!!  Eller ”Åh, vad bra där är du ju, kan du… aha ?!? satt du och fikade?!?... Jaha… du kanske bara kan…”   

Min kära BLÅ OPEL gick igenom besiktningen, helt utan anmärkning, i år igen!   
Vår inte lika kära Hyundai ska bytas ut så snart som möjligt! Sämre vinterbil får man leta efter! Det i kombination med att plogningen här sköts uselt och alla backar gör att vi nu letar ny familjebil som vi även vill ha liiiite bensinsnålare. Jag har fallit för Citroën c4 grand picasso, men tyvärr är den nog lite för liten… Får se var vi landar, så fort vi mår bättre ska vi ut och mäta backluckor etc. igen. Tips mottas tacksamt!

Jennifer har fått äta glass! Hennes mage klarar ju inte det men på Espresso House i Sickla hade de italiensk kulglass tillverkad av enbart naturliga ingredienser, inga tillsatser alls! Vi vet ju inte vad problemet är så jag tänkte att vi kan väl testa denna glass lite och jag kan säga att Jennifer vart överlycklig, tänk att hon skulle få äta glass!!!

Efter en sked konstaterade hon att ”min mage tål glassen!” med ett STORT leende på läpparna, jag hade inte hjärta att tala om att det kommer vi inte märka förrän i natt alternativt i morgon… Den gick inte helt obemärkt förbi, men hon fick i vart fall inga magkramper.

Jag försöker sparka igång mig själv igen! Träningsklädena ligger färdigpackade på jobbet, tyvärr hann jag bli dålig igen innan jag hann använda dem, men… Har även sparkat igång hundträningen lite lätt. Började så smått med två korta inomhuspass med Axxa där jag försökte få henne att backa ifrån mig (otroooligt svårt att förstå ) sen har jag tränat två pass ute idag.  Saknar verkligen hundträningen inser jag... och givetvis även det sociala som följer med!

Ute tränade vi ”backa ifrån mig” vilket gick riktigt bra! Sen testade vi lite ställande under gång och på väg emot mig som gick lite si och så, måste klura lite och träna lite mer. Stanna (boll bakom henne som jag backar ifrån – kanon, frånsett att hon tar stanna-kommandot som en tvärnit OCH varsågod…) vid sidan är det obefintligt alt. så lägger hon sig istället om jag inte pular in en godis i munnen på henne samtidigt. Nåja, måste nog träna lite mer regelbundet än var tredje månad, framförallt då det är under inlärning… Körde även lite skall som inte går så värst bra. När hon sitter och ”okynnesskäller” typ ”kom igen och träna nu morsan” alternativt ”vad menar du att jag vill att jag ska göra?!?!” så sitter hon blickstilla och skäller hur fint som helst – betyg 10! När jag ska träna det så rör hon sig och skäller i ”otakt” etc… Hmmm… Fotgående tränade vi lite också, det var läääänge sen nu. Tränade starter, vänstersvängar, vänsterhalter, stegförflyttningar åt höger samt högersnurrar och backande vid sidan. Kändes jättebra.

För att få mer inspiration har jag bokat in tre privatare hos Frida Wallén, f.d Sundberg, under våren varav den första nästa helg! Har även bokat in mig på en skyddslydnadsdag hos henne samt är reserv till två skyddsdagar längre fram i vår. Blev även tillfrågad om jag vill gå skyddskurs för Fredrik igen i januari vilket jag självklart vill, känns toppen! Utöver det ska vi träna för Emma Willblad, behöver lite sparkar i ändan och tips angående framförgåendet och lite annat. Hundträning är både hobby och terapi!

Nä, nu har jag inte tid att sitta här längre! Ska röja efter tornadon (Jennifer), förstår inte hur man kan ha så oförskämt mycket energi med feber och förkylning, en annan är ju däckad… Sen måste jag göra nåt skojsigt med de fyrbenta vännerna också innan det är läggdags!

Tjing!

Sen New York har det varit fullt ös på alla plan känns det som! Men lite har vi hunnit med ändå!     Hundarna får minimalt... De får leta hundmat på tomten morgon och kväll, det är väl den nos- och hjärngympa de får i stort sett... Jag har fullkomligt tappat träningslusten och vi får se när den kommer tillbaka... Sen får de promenader, dock mycket mindre än de är vana vid, och tjejerna simmar en gång i veckan. Trot eller ej, men Faran simmar nu 25 minuter i sträck och verkar ha vant sig, hon går ner i poolen självmant och simmar på. Dock inte med ett leende på läpparna då hon tycker det är trätt tråkigt... Axxa... Hon tjuter av sorg och svek då jag går in med Faran i simmet och när det väl är hennes tur så släpar hon mig in till simmet. Hon trampar och ljudar otåligt i duschen och försöker slita sig så hon kan hoppa ner i poolen. Sen simmar hon gladeligen på i närmare 30 minuter, varav 10 på max i jetstream. Intervallträningen har jag fått lägga ner så länge då hon tar i så att hon nästan blir grön...

Kvällspromenad på vår bilväg,tjejerna turas om att dra Jennifer men då Faran är favoriten "får" hon dra oftast...

Lycka är... Att sitta påpälsad under en filt när favorithunden drar...

Jennifer njuter i pulkan, tjejerna drar och "lata Birger"
går snett bakom...

Lin- och koppeltrassel och fotogenika Axxa...
Det är inte dimma, det är tjejerna som andas...

Väl hemkomna hinner hon inte ens ta av sig ytterkläderna

innan det är dockornas tur att åka pulka i vardagsrummet

Jennifers häst selas på, för här ska det bli åka av!

Man blir trött av att sköta grovjobbet och tänkandet sen...

Man ska dra i selen men inte i koppel och halsband, fast
jag har båda på mig samtidigt... Och även när jag är
kopplad i selen får jag inte dra "som jag vill för jag har ju
koppel och halsband på mig samtidigt, för annars skulle ju jag
och Jennifer vara i grannkommunen innan matte hann blinka..."

Phu!

Kvällsmys!

Jag hoppas verkligen på bra väder i julhelgen så vi kan ge oss ut igen, själv vill jag tolka efter tjejerna.

Vad har hänt mer då?
Jag och Lindha träffades i Nacka Forum för en fika, därefter skulle vi göra ett par ärenden och ev. åka ut till skogen i närheten och köra ett uppletande. Efter nästan 4,5 timme frågar Lindha till mig om inte jag var tvungen att åka? Jag satte nästan i halsen när jag tittade på klockan och insåg att jag var tvungen att kasta mig  in i bilen, utan att varken ha gjort mina ärenden eller träna uppletande, för att hinna till hundsimmet! Suuuuperhärlig fika var det i vart fall! Förstår bara inte var tiden tog vägen...  Vi tillbringade även denna lördag ihop, på hundmässan i Älvjsö.

Familjen har varit hos Annika och Jocke och träffat lilla Pelle! Det tog oss ca 45 minuter innan vi var påklädda och lyckades få med oss Jennifer till bilen, enbart med löftet att hon snart ska få passa Pelle igen!

Farans fysioterapeut funderar på att köpa in en laser och frågade om hon kunde få köra tre behandlingar på Faran för att testa om hon tyckte att det var något att satsa på - inget man tackar nej till!

Har nog hänt en massa mer vardagliga saker, men nu är jag så trött så jag minns inget mer.   

Central Park

På söndagen tog vi en rask promenad i Central Park då vi inte hunnit med det tidigare och vi kan ju inte lämna New York utan att ha besökt Central Park. Jag citerar Therese:  ”Det var kallt och soligt, så det blev en härlig promenad, en snabbpromenad då för det kännetecknande denna helg; snabbt, schemalagt och effektivt”.

Therese

Ni vet vilka vid det här laget     

Det kryllade av hundar! Generellt var det mycket hundar i staden av olika raser. I Central Park idag såg vi BC, Cattledog, Schäfer, tre weimaraner, labradorer, Ungersk Vizla och en massa andra stora och små hundar. Förvånansvärt många var lösa! De flesta struntade högaktningsfullt i människor, vi fick gå undan för hundarna för de gick i sitt tempo åt det håll de skulle.   

En hundrastgård i Central Park, med några av hundarna som var där

Kl . 10.00 var det avgång fån hotellet och första anhalten på vägen hem var en stor outlet i Newark, New Jersey.  Här var det tre timmars intensiv shopping som gällde! Många märkesbutiker; Lewis, Guess, Victorias secret, Armani m.fl.  Jag, som dock blir lite anti när jag SKA shoppa och dessutom har kort om tid kände att jag var nöjd med gårdagens fynd. Tittade lite på kläder till Jennifer men det mesta var bara för mycket, det var rosa, blommor, ryschpysch och glitter på samma plagg – too much! Efter ett tag kom jag dock igång lite och hittade en fin tröja i Tommy Hilfiger-butiken åt henne och två par byxor i OshKosh-butiken och ett par leksaker i en annan barnaffär samt en U.S Polo väska till mig själv.

Bonusbild från kvällen innan

Om/när jag åker tillbaka till New York blir det definitivt ett besök på denna outlet – längre än tre timmar! På det viset kan man snabbt tjäna in det resan kostar… Alla shoppade massor och när vi väl var framme vid flygplatsen undrade folk vad vi höll på med, 60 personer stod med öppna resväskor och handbagage och packade om, i vissa fall fick 1-2 personer stå på en väska för att kunna stänga den! *asg* Själv hade jag ju åkt med halvfull resväska – dessutom lärde jag mig att man får ha en väska samt handväska som handbagage, så hade inga problem att få plats med det jag fynda.

Vi lämnade ett höstigt New York i "mörkret"

Flyresan hem gick fort, jag sov halva tiden, såg ett avsnitt Criminal Minds och sen var vi i stort sett framme. Väl framme på Arlanda var det raka vägen till jobbet och en härlig arbetsdag i halvdvala tog vid…

För att landa i -12 grader och snöstorm (syns bak i bilen som små tromber!)

New York var häftigt och riktigt kul att uppleva med ett par roliga tjejkompisar! Ja, visst var vi där med jobbet men Joanna och Therese gick till att vara mer än ”bara jobbarkompisar” och hjälpte till med att göra resan fulländad. Redan dagen efter hemkomst började vi planera inför en ev. tillbakaresa i maj… Vi får se hur det blir.   

Joanna och jag

Lördag kl. 9 var det samling utanför hotellet för då var det dags att packa in oss i bussen med guiden igen.  Han var både en bra guide och rolig dessutom! En dansk man gift med en amerikanska med vuxna barn om jag minns rätt. Vi skrattade mycket då han pratade mycket och även blandade in personliga anekdoter och till det skrattade åt sina egna skämt, dessutom hade han ett smittande skratt och skön inställning till livet. Första stoppet var vid den klassiska filmmiljön, skridskobanan vid Rockefeller Center, inte alls lika charmigt som på film men kul att ha sett.

Längst bak i bild är den berömda julgranen - ingenting mot Stenbecks!

Skridskobanan

Fotat genom bussfönstret, blev lite roliga effekter tycker jag :)

Nästa stop var vid Madison Square Park där vi skulle kunna få lite fina bilder av Empire State Building och även det kända hörnhuset ”Strykjärnshuset” som det även kallades, beläget i hörnet av Broadway och 5th Avenue.

Strykjärnshuset

En ekorre i Madison Square Park

Empire State Buildiding

Vi åkte igenom utkanten på Harlem där han bland annat berättade om hur man försöker förändra stadsbilden i Harlem och att det är på väg att bli lite mer poppis att bo där. På vägen passerade vi Frihetsgudinnan och sista stoppet för dagen var vid Ground Zero.  Vi gick upp en våning i

så att vi kunde stå inomhus och titta dels för att få en bra överblick och dels för att komma undan kylan och blåsten.  Det blev väldigt känslosamt då guiden och hans fru varit inblandade i efterarbetet med de människor som överlevt, det är många i New York och hela USA som har posttraumatiska stressymptom efter händelsen. Han kände även många av brandmännen som omkom.

Ground Zero under uppbyggnad

Från att ha berättat dessa tragiska historier övergick han till att berätta fascinerande historier om två överlevande. En av de som överlevde och hann ut innan tornen kollapsade var en man vars kompis räddade honom. Han arbetade på ca 50:e våningen när kompisen sa till att de måste gå och visade honom vägen ut. Väl ute på gatan hörde han hur de som valde att hoppa föll i marken. Mannen hade berättat att han var så glad för att han bara hörde, och slapp se, vad som hände bakom honom. Det visade sig att han var blind och den som varnat honom och hjälpt honom ut var hans ledarhund! Därefter övergick han till att berätta hur New Yorkborna efter den 11 september fått en annan, trevligare, attityd rent generellt och att de nu ser positivt på framtiden. Han avslutade med att säga att alla minns väl vad de gjorde den 11 september?

Därefter packade vi oss in i bussen igen och vid 12.30 släpptes vi av på Broadway.

Nu var det dags för de aktiviteter vi fått välja mellan själva innan vi åkte. Valen stod mellan tre olika musikaler (Mamma Mia, Chicago eller Lejonkungen) eller Hockey (New Jersey Devils vs Philadelphia Flyers). Jag, Therese och Joanna valde att avstå från detta – fyra dagar i New York – då vill vi se, uppleva och shoppa i New York så vi valde en dag på stan!

Joanna, jag och Therese

Hade en kanondag måste jag säga!! Vi började med lunch på Pax wholesome food där jag åt en varm smörgås och till det drack världens godaste varmchoklad – jag skämtar inte, det var den godaste jag druckit! Sen höll vi ett högt tempo genom New Yorks shopping i 6,5 timmar!

Bild från sightseeingen

Appollon bär världen på sina axlar

In och ut ur hur många affärer som helst, vi köpte bland annat souvenirer och presenter till våra barn. Sen gick vi in i en butik med märkeskläder; Lewis, U.S Polo och Calvin Klein. Det enda jag visste att jag ville köpa i USA var ett par Lewisjeans då jag minns hur skickliga de var på att välja ut passande par när jag var där senast. In i denna affär, expediten bad mig hålla upp tröjan och snurra ett varv och sedan kom hon tillbaka med fem par jeans varav fyra satt som en smäck! Behöver jag säga att jag inte kom ut med ett par jeans? Näe, det vart fyra (!) par varav tre Lewis och ett par Calvin Klein och till det en U.S Polo-tröja! Men, allt fick jag till priset av 1-2 par Lewisjeans här hemma!

Utöver det gick vi in på ett fullsmockat Macy`s, åkte raka vägen upp till våningen med julpynt och fyndade lite på utförsäljningen. En annan affär av alla de vi besökte som är värd att nämnas är Hello Kitty-butiken. Yes! En hel affär, över 50 kvm, full med bara Hello Kitty-prylar! Både jag och Therese fyndade till våra tjejer.

En liten del av affären

Efter en del galen shopping där vi alla tre dock är supernöjda med det vi köpte, hann vi med en snabbfika på Starbucks innan vi tänkte promenera tillbaka till hotellet för att göra oss i ordning. Vi började gå i högt promenadtempo som övergick till jogging för att sedan inse att vi inte hade en chans att hinna. I New York vimlar det dock av Yellow Cabs, så vi avverkade en taxiresa och hann till och med ta en snabbdusch innan det var dags att promenera iväg hela gänget till kvällens middag.

Det myllrar av människor...

... på New Yorks gator, dag som kväll

Längs Broadway såg vi poliser i varje gathörn och här stod ca 10 polisbilar på rad!

En trerättersmiddag avnjöts på den Italiensk-argentinska restaurangen Sosa Borella – riktigt gott! Ekonomichefen ställde sig upp och höll ett kort tal! När han satte sig ner fortsatte middagen en kort stund och jag och Joanna höll en kort konferens… Någon borde tacka för den fantastiska resan, men ingen verkade göra det… Sagt och gjort, Joanna ställde sig upp och knackade så hårt på glaset att vi var glada att det höll och sedan höll jag ett litet tacktal. Att prata helt oförberett inför 60 personer är inget jag egentligen är helt bekväm med men det kändes helt rätt!   

Efter middagen vart det lite diskussioner för det var många som ville ut och festa, men vart? Guiden hade ju berättat hur populärt nattklubben på översta våningen på hotellet var och Linda, som hade rum på våningen under, berättade att de hade spelat bara bra musik (Hiphop och R&B) kvällen/natten innan. Sagt och gjort – vi gick dit, tänkte stanna ett par timmar men… Vi dansade oavbrutet till närmare kl. 4 på morgonen! Det var den ena kanonlåten efter den andra hela natten igenom!

Väl tillbaka på rummet packade vi allt utom det vi behövde dagen efter!
Skickade ett sms till Robban: "Godnatt och god morgon!"

Hade hoppats på att få sova tills klockan ringde, men tji fick jag! Trots den sena kvällen innan vaknade vi tidigt på morgonen, låg kvar i sängarna och pratade lite innan vi bestämde oss för att gå och äta frukost lite tidigare än tänkt. Hotellfrukost -  yummie! Tänkte vi! Det var dock amerikanskt hotellfrukost… Gifflar, wienerbröd, kakor mm, som tur var fanns det någon skriva bröd och framförallt fruktsallad bestående av melon och ananas – min räddning helgen igenom! Till det kaffe och juice. Väl vid frukostbordet visade det sig, hör och häpna, att andra varit lite smartare än vi. Det var nämligen Black Friday i USA. Black Friday är den stora inledande julshoppingdagen och det var riktiga reor på stan. När jag skriver att det var riktiga reor så menar jag RIKTIGA REOR, det var utförsäljning på allt i hela butiken i stort sett alla butiker, oavsett kategori, och alla butiker hade 20-70 procents rea på hela sortimentet!!! Vi visste att affärerna öppnade tiiidigt, vissa mitt i natten men hade inte tänkt mer på det. Det visade sig att folk hade gått upp i gryningen för att shoppa. Räckte med en blick på varann, en blick på klockan – ”Ok, 20 minuter kvar tills konferensen börjar” och så sprang vi iväg på shoppingrunda! Som sagt, det var högt tempo helgen igenom!

Hööögt hus!

Så var hela helgen ”Yes, 10 minuter över- vi gör det här”, hela helgen var det ett galet tempo! Klockan nio-fem skulle vi ha konferens. Dock hade vi sådan otur   att hotellet missat att tillhandahålla den utlovade projektorn som konferensen var beroende av så vi fick 1,5 timmes ledigt på förmiddagen och alla bokstavligt talat sprang ut på stan!! Det har jag lärt mig den här helgen, ekonomer kan shoppa och göra av med pengar – my god!   

Jag hittade ingenting denna morgon då jag bestämt mig för att inte falla för frestelsen att handla dels för att jag var i New York och dels för att det var billigt. Jag ville bara handla sådant som jag visste att jag skulle tycka var ett bra köp även när jag kom hem.

Jag och Joanna

Konferensen höll på hela dagen, med enbart två femminutersraster – vi var tvungna att jobba in lite av den förlorade tiden på morgonen. Vid lunchtid promenerade vi alla 61 ca 10-15 minuter till lunchsstället Ellen`s Stardust Diner där det bjöds på rejäla hamburgare av en sjungande personal vars dröm var att få uppträda i de stora musikalerna på samma gata, Broadway.

Det var faktiskt en riktigt bra konferens och kändes heeelt okej att sitta i New York med jobbarkompisarna och diskutera olika förbättringar – crazy!

I delar av New York är det gamla risiga byggnader, flashiga skyskrapor och byggen om vartannat

Charlotte utanför huset där Late Show med Letterman spelas in

Konferensen slutade vid 17-tiden och vi skulle inte ses förän 19.30 igen. Det gav oss gott om tid för lite shopping! Jag, Joanna och Therese drog iväg till närmsta shoppingcentret och hann avverka alla de affärerna vi var intresserade av! Effektivitet mina vänner! Hann köpa en stickad långtröja/klänning och prova ca 10 plagg till! Tillbaka till hotellet, duscha, fixa och sedan blev vi upphämtade av en guide med tillhörande buss. Via en liten guidad omväg kom vi så fram till Greenwich där kvällens restaurang, La Palapa, var belägen. De “combines authentic Mexican home cooking with a festive bar and a warm and friendly atmosphere” och det höll de verkligen! Vad de inte lyckades med var att hålla tempot uppe hantera ett så stort antal personer som vi var. Det enda som fungerade bra var påfyllnaden av dryck! När vi efter två timmar var tvungna att gå hade ingen fått efterrätt och en tjej hade fortfarande inte fått sin varmrätt! Tack vare de väl tilltagna förrätterna gick ingen hungrig därifrån i alla fall, men… Drickan föresten… Det var vatten och KANNOR med Margaritas som fylldes på innan de ens hann ta slut, inte var det så lite alkohol i dem heller!    

Jag och Therese

En del av gänget på La palapa  

Nu rusade vi iväg till Café Wha?, legendariskt rockställe där bland annat Bob Dylan, Jimi Hendrix och Bruce Springsteen fått fart på sina karriärer. Ikväll spelade deras grymma husband en mix av Motown, Reggae,R&B, modern rock mm. Bandet hade grymt drag och känsla och det tog inte lång stund innan vi var uppe och försökte dansa. Japp, det var så trångt och inget direkt dansställe så man fick dansa i gången och trängas med servitriser med fullastade brickor mm… Det gick knappt att röra sig men vilket drag!!

Husbandet rockar loss!

Vid 24-tiden gick en buss tillbaka till hotellet för de som ville och vi kände att det är ju en dag imorgon också och lämnade stället. Många vart nog glada för det för kön ringlade sig långt bort med folk som ville in! Tillbaka till hotellet gjorde jag och Therese upp lite lösa planer för morgondagen.

Förberedelser
Inför New York resan kändes det både spännande och lite pirrigt på en gång. Jag har ju inte varken flugit eller varit utomlands på måååååååånga år och även om jag vet att jag inte var flygrädd då utan faktiskt gillade det så vet man ju inte hur det ska bli nu, ca 15-20 år senare! Dessutom kändes det ju lite olycksbådande då vi skulle delas upp på två olika plan och man inte fick välja vilket/vilka man skulle åka med utan blev indelade efter de uppgifter vi har på jobbet så att inte arbetet stannar av helt om någon skulle hända… Jag hade turen att få åka direktflyget, de andra fick mellanlanda i Köpenhamn. Kvällen innan packade jag, tidsoptimisten ni vet, och jag som verkligen hatar att packa! Robban vart mycket förvånad när jag efter någon timme förkunnade att jag var klar och resväskan var halvtom! När jag åker iväg på hundkurs, om så för en dag, en helg eller en vecka så är bilen så fullpackad att jag inte kan ha något ressällskap! :p Nu skulle jag till New York och hade varken res- eller packningsfeber – konstigt hur man reagerar.

Julfint på Arlanda

Fyra på torsdagsmorgonen ringde väckarklockan och det var dags att duscha och göra sig i ordning så jag var klar när taxin kom. Eftersom det var snöstorm och jag inte heller visste om taxin skulle kunna ta sig hela vägen fram till huset hade jag beställt den extra tidigt samt gett taxibolaget mitt mobilnummer så chauffören kunde ringa om det var något. Det gick dock bra och jag kom fram till Arlanda en timme innan utsatt tid. Inte illa för fröken tidsoptimist. Incheckningen gick bra och när jag satt på planet kände jag bara förväntan – jag gilla verkligen att flyga, det är sååå vackert!

Vilken utsikt!  

Flygresan var lång, åtta timmar… På flygplatsen blev vi upphämtade av en hyrd buss med guide. Vi på direktplanet kom fram ett par timmar innan de andra, där min rumskompis Therese samt Joanna åkte. Vissa drog ut på stan direkt men jag valde att vila lite på hotellet, läsa ut boken jag nästan läste ut på planet, ringa Robban och sedan gå en promenad.

Julfint på New Yorks gator  

Eftersom mitt lokalsinne är så gott som obefintligt gick jag en gata upp och ner för att sedan göra samma sak på nästa… The Empire Hotel låg verkligen centralt, mitt emellan Central Park och Lincoln Center!

När de andra kom gick vi en kort sväng till ett shoppingcenter och sedan var det dags att kasta sig in i duschen och göra sig klar för middagen.

Julfint i shoppingcentret

Thanksgivingmiddag
Då det var Thanksgiving var det en sexrätters (!) traditionell thanksgivingmeny på Restaurang Fiorello som låg tvärsöver gatan från hotellet. Det var så mycket mat att man åt allt man orkade och ända skämdes när man skickade ut talriken knappt halväten…  Vi fick nu äta denna meny som amerikanerna äter under sex-sju timmar åt vi på två-tre timmar, dessutom var klockan ungefär fyra på morgonen, svensk tid!

Vi började med en vegetarisk antipasto som följdes av en seafood risotto med bland annat pilgrimsmusslor.

Seafood risotto

Sedan kom en tallrik med kalkon med alla tillbehör in! Bara den var mer anpassad till två personer, med svenska mått mätt… Nu var det dags för efterrätt och vi fick nu välja själva, Pecanpie, Chokladmousse eller Pumpkinpie. Jag måste ju så klart testa pumpkinpie och den var supergod, om än lite väl söt.

Joanna fick en uppenbarelse när hon åt Pecanpie   

Därefter var det dags för sista ”rätten” chokladdoppade jordgubbar. Vid det här laget hade över två tredjedelar av gänget droppat av men vi var några tappra kvar som väntade på jordgubbarna, och väntade, och väntade… Till sist insåg vi att de nog tröttnat på att bära ut våra inte ens halvätna tallrikar och att det antagligen inte skulle komma några jordgubbar så även vi gav upp.

Underbara sängar!

Avslutar med en bild på vår vacka utsikt från nionde vångingen över New York