Körde en vittring med Axxa idag och vi tog ett stort steg framåt i utvecklingen! Idag lade jag ut 19 pinnar på en lång rad med lite mellanrum så att det inte var en utdragen "pinnhög" utan alla pinnar var utskiljningsbara. Min egen låg ca 1-2 dm till höger om pinnraden, dold i gräset. När jag återvände till Axxa gick jag rakt in och ställde mig med ryggen mot pinnarna innan jag vände mig om och skickade. Allt gick super! Hon gick över pinnarna och nosade utan att försöka ta någon! :)

Här tränas det väl inte riktigt lika flitigt som vanligt av olika orsaker men vi tränar ju lite nu och då i vart fall. Senaste tidens träning går sakta men säkert framåt vad gäller vissa moment, andra går sakta och osäkert framåt och en del går två steg fram och två steg bak och man undrar hur svårt en liten schäfertjej ska ha att förstå vissa saker...

Litet sammandrag
Fotgåendet går framåt igen och imorse hade vi en härlig känsla! Ett moment som är perfekt att träna på morgonpromenaden, dock lite mindre perfekt när Jennifer är med och vill leka med Axxa...

Inkallning med ställande har jag bara tränat kanske 15 gånger totalt senaste året men det går framåt. Jag vill ha ett mer distinkt stopp men det kommer förhoppningsvis med lite mer träning. Imorse körde jag inkallning på ca 20 meter med boll som jag kastade över huvudet på henne som belöning för stoppet. Sedan körde jag en med belöning utlagd bakom henne, hon såg när jag lade ut den, på ca 35 meter. Första var helt ok, den andra var mycket bra. Ska successivt öka avståndet.

Vittringen går framåt, oavsett vilken "arbetstemperatur" hon har så slår hon på näsan vid pinnraden och har hittills alltid tagit med sig rätt pinne in! Den rätta ligger 1-2 dm bredvid eller bakom den synliga raden, alltid gömt i lite högre gräs så att den inte syns. Vi är nu nere i ca 1/4 dels Icapåse i antaI. I helgen fick jag hjälp av Robban med att lägga ut alla pinnar så det vart lite mer tävlingslikt, skillnaden var att jag inte vände mig om vid utlägget då vi får ta en svårighet i taget. Axxa tyckte det var väääldigt annorlunda så det är bra att jag lägger in det i träningen redan nu. Hon vart lite orolig i "utlägget", sökte min kontakt och såg frågande ut, hade lite pip och sedan lite startljud. Skötte dock näsarbetet riktigt bra. På söndagen var även Jennifer med och då fokuserade Axxa väldigt mycket på henne, men det är nog bra att ta in, jag kan tänka mig att hon kan fokusera på TL i detta moment och TL och Jennifer kanske blir samma sorts störning? Jennifer var myyycket stolt över att få "hjälpa till". Ska nu minska ner antalet pinnar så och ha lite mellanrum mellan dem för att snart kunna plocka in min pinne i pinnraden. Parallellt får Robban lägga ut pinnarna åt mig någon gång ibland. Ser vittringen som en rätt kul utmaning just nu.   

Apporteringarna går strålande! Bara lite tugg och rullning numera, de andra "problemen" kommer så sällan att jag inte fokuserar på dem längre. Händer det något i utkastet får hon helt enkelt inte hämta apporten, that`s it. Tugget och kastet tror jag mitt "tjuvande" av apporten och bollbelöningen kan hjälpa till med. Vi kör vidare med detta.

Sitt i grupp och platsliggning har jag missat att träna "på slutet" så det får jag ta tag i...

Sättande under gång är kanon de gånger jag tränar det så det är inget jag fokuserar på, tar det på teamträffarna ibland när jag kan få någon som klickar åt mig och ser när hon sitter bra.

Rutan behöver jag träna mycket mer på för att få henne säker även på över 15 meters avstånd, men kan inte träna på tomten så det blir inte lika ofta som jag skulle behöva...

Å så var det då fjärren... Kör med koppel på hela tiden och inomhus har hon börjat förstå momentet, har lite svårt att låsa vänster bakben i skiftet ligg till stå, vilket fungerat tidigare...  I övriga skiften kan jag nu köra på ca 1,5 meters avstånd. I morse försökte jag dock träna momentet ute på promenaden efter att jag tränat fotgående och inkallning och plötsligt betydde visst "stå" "kom in till sidan och sitt fot"...   När jag stod precis, precis framför henne kunde jag i vart fall få till ett par skiften innan jag bröt och tränade fot, som hon ville istället.  


Arkivbild på Axxa Foto: Elin Berglund

I torsdags var jag på en clinic i ”Fritt följ – från grundträning till precisionsarbete” som Eva Bodfäldt anordnat med Ditte Andersson som föreläsare. Ditte är med i landslaget i lydnad och fick under semifinalen (?) i VM helgens högsta poäng.

Tyvärr blev jag rätt besviken då nästan 3 timmar bestod av valp- och grundträning och ungefär en kvart blev över till elithunden... Visserligen är grunden oerhört viktig men har man en tränad hund så gav det inte så mycket... Det jag hade velat höra om är just träning/tävling i de högre klasserna, stegförflyttningar (utan att få stress och ljud etc.), hur behålla glädjen i elit år efter år etc. Men, men... Precis efter clinicen var jag oerhört besviken (inte på Ditte utan på nivån) och kände att jag hade avböjt en träningskväll med min egen hund och teamet för detta...Med lite distans så känns det ändå okej. Alltid får man med sig något. Hon hade en del tänkvärda saker och det hon verkligen poängterade var glädjen och känslan, vilket jag kommer försöka ta med mig mer.

Tänk inte så mycket på resultatet utan ta det lite pö om pö och ha jätteroligt på vägen!!

Superseriös vid träning men inte allvarlig

Fritt följ är ett långt moment med många detaljer, man hinner känna väldigt mycket och väldigt länge till skillnad mot t.ex hopp apport som är över fort.
Varför tar vi fritt följ och tävlingslydnad så himla, himla allvarligt??
Vi får se glada ut, ingen domare i världen kommer döma ner oss för att vi ser glada ut!

Ditte tittar/sneglar på hunden även på tävling och har aldrig fått något neddrag för detta! Hon vill kunna se sin hund och ha ett spel dem emellan även på tävlingsplan.

Dittes grundord
Tävlingslydnad = glädje!
Både jag och min hund ska tycka att det är roligt!

Känslan – hur känner jag när jag tränar min hund?
Feeling – kunna känna av var är vi, vart ska vi? Ha känsla för detaljer och för hundens känsla!
Ditte vill att hunden ska ha självförtroende!

Fotgående – Glädje, känsla, detaljer och teknik

Ditte vill inte att tekniken ska gå ut över känslan.

Vad vill vi ha av hunden i fotgåendet?
- Hunden måste ha glädje, fokus, engagemang, självförtroende/självsäkerhet (den måste våga göra fel), följsamhet, rak hund, uthållighet, störningstålig, miljösäker (kunna klara olika miljöer som ridhus, inomhusmiljö, väta, ojämna underlag etc.).

Och föraren?
- här hade folk lite olika åsikter men jag personligen tycker jag att föraren måste ha och klara samma saker som hunden!

I tävlingslydnad ska man bara vara artig mot sin hund, ingen annan! Inte tävlingsledaren eller domaren.

Tänk på
Läs hunden, tima belöningarna, Belöningsplacering!
Hitta ett sätt att gå som passar min hund – tempo etc.

Grunden
Hur är vi med våra hundar i vardagen?

- Har min hund lätt till ljud?
Tyst och lugn hund får göra; vänta innan den får mat, får vara lös, får hoppa ur bilen, får träna etc.

- Trampig hund?
Hunden ska ha tassarna stilla i vardagen vid tillfällen som ovan

Var observant på när ”olater”, t.ex ljud, tramp med mera, dyker upp från första stund

95 % av de som kommer till Ditte på kurs och har klickertränat (Behöver inte vara just klicker, utan kan vara ett ord, men som tränar på det sättet) har missat att träna stadgan så deras hundar testar saker hela tiden  och är därför stressade.

Valpövningar
Lugn hund får belöning i aktivitet
Aktiv valp får belöning när den är stilla och har kontakt.

När hunden söker kontakt, släng en godis bakom hunden som den får springa och ta, när hunden vänder huvudet emot mig och rör sig emot mig – beröm och rör mig ifrån hunden. Bjud hunden vänster sida och låt hunden ”jaga” ikapp belöningen vid vänster sida. Låt hunden gå där och äta belöningen under tiden vi går så att belöningen kommer i rörelse.
Belöningen hos mig kan även bli kamp/lek

Lär hunden att vara vid sidan i fotposition (men strunta i positionen, dvs. om den sitter/ligger/står är inte intressant) och mata, håll en hand emot sidan på hunden och klappa eventuellt lugnt. Detta kan man sen ha som en lugnande signal – hunden ska bli lugn och trygg.

Väggträning – ska jag kunna träna hunden att backa, gå fot rakt etcetera vid en vägg så måste jag först lära hunden att det är trevligt att vara vid en vägg.
Samma sak kan vi göra med människor, hundar etc. Om jag ska träna hunden att gå längs med/ träna nära hundar så måste jag givetvis kolla upp noga vad det är för hund så att det går bra.
– Släng en godis mot hunden/väggen/människan som hunden får springa och ta. Sen slänger vi godiset så att hunden springer parallellt med väggen, människorna etc. Längre fram ska hunden kunna gå parallellt med väggen med flera.

Träna på belöningar, hunden ska kunna ta det jag erbjuder. Vill den inte ha den kastade godisen så blir det ingen kamp, se högst upp under valpträning.

Längre fram ska hunden hitta in till vänster sida från olika håll och få kämpa för att komma in till sidan. Ditte jobbar mycket med hunden mitt emot sig (näsa mot nos) – rak hund.

Bakdelskontroll
Träna bakdelskontroll genom att:
Backa upp för trappor – hunden blir mycket medveten om sin bakdel/sina bakben.
Backa
Snurra
Klossen

Starter
Starta inte bara med att gå rakt fram, hunden koppla lätt bort huvudet och ”bara” går. Starta mycket åt olika håll! I elit kan det mycket väl starta med vänster om språng marsch.

Gå mycket i zick-zack/slalom för att få upp följsamheten (och uthålligheten).

Elithunden
Vad krävs av elithunden som kanske inte krävs innan?
– Olika tempo, uthållighet, detaljer, mycket störningar på plan; exempelvis många koner
Kanske inomhustävlingar = annat underlag, annat ljud, högtalare med mera
Petigare bedömning
Kan vara svårt att behålla glädjen hos förare och hund!

Ta tid på fria följet! Det kan vara 5-7 minuter på en elittävling…

Låt hunden anstränga sig för att få belöningen

På tävling
En del tänker:
”Vad får jag göra och vad får jag inte göra?”.

Ditte tänker:
”Vad hör domaren och vad hör domaren inte?”. Vill kunna uppmuntra sin hund även under tävling om den gör något riktigt bra.


Jag & Axxa Foto: Elin Berglund

I söndags tog vi en tur till en lekpark som ligger ca 1,5 km hemifrån för lite lek och picknick. Jennifer var dunderförkyld men behövde ändå lite aktivering utanför huset. För att förena nytta med nöje fick Axxa dra skrindan, vilket både hon och Jennifer uppskattar.

Svårigheten är att både Axxa och Jennifer vill hålla en betydligt högre takt än jag! På gångvägarna är det enkelt att hålla emot som på bilden, men när man går på en smal trottoar i nedförsbacke bredvid bilvägen... Jaja, det är andra gången Axxa drar skrindan och jag tycker det funkar fint.   


En del av klätterställningen, där man kan göra som brandmännen


När Jennifer lekte kunde hundarna ligga  i skuggan i utkanten en liten bit bort, parken funkar super för oss alla. Eftersom den är inhägnad finns heller ingen risk att främmande hundar kommer framspringandes. Skönt!

Vabbade i början av veckan och då vi har hantverkare hemma som håller på med badrummet flydde jag,Jennifer och Axxa hem till mina föräldrar och var där över dagen. Övriga hundar var med husse på jobbet. Eftersom Jennifer knappt äter någonting när hon är dålig fick hon lite "hjälp" av mormor vid lunchen.

Plötsligt dyker det upp lunchsällskap på pallen bredvid Jennifer...

Å vad är inte bättre än lite konkurrens?...

Konkurrensen verkar dessutom gilla spaghetti med köttfärssås

Efter ett tag funkar inte ens det utan mormor har bara ett barnbarn kvar att mata

Hon har inte det bästa bordsskicket dock  

Med tanke på alla matbilder i bloggen där hundarna får vara med vid bordet etc. är det kanske bäst att tillägga att det inte tillhör vardagen, men att vi ibland kör med undantag. Ungefär som den franska grammatiken i skolan... Inga regler utan undantag...   

På eftermiddagen var det dags för lässtund och lite lugna lekar och givetvis  var "lilla fröken mitt i vägen" med även där!


Mormor är dagisfröken, Jennifer mamma till alla barnen, jag var busschaufför när de åkte på utflykt och Axxa var bakgrundsrekvisita

Hade en underbar dag i vackert väder med Teamet i lördags; massa träning, konstruktiva diskussioner, lunch och uppflyttningstårta! 10-19 höll vi på!!!! Tack tjejer och Vidar! Fick en nytändning så nu gasar vi!   

Lite mindfullness mitt i fikat    Katta, jag och Helena

Diskussionerna handlade en del om hur vi tyckte det funkade med gruppen, har vi samma bild av hur vi vill att gruppen/träningarna ska fungera, hur vi ska lägga upp våra träningar, hur ska vi göra med tävlingar etc. Mycket givande!

Helena, Malena, Vidar och lilla Debbie 6 veckor

Sedan avhandlade vi även vilka mål vi har - alla har vi olika mål och det är bra för oss alla att veta vilka mål respektive person har. Själv har jag funderat igenom mina mål ett antal gånger men tack vare all   rehab vi haft så har jag fått revidera mina mål och planeringen för att uppnå dessa liiite för många gånger känner jag... Nu är dock nya mål satta och det känns skönt att veta vad jag i slutänden siktar på. Det känns fantastiskt skönt att ha ett gäng härliga människor som stöttar, peppar och hjälper mig på vägen!   

Sen pratade vi om en del moment bland annat platsliggning, sitt i grupp, apportering med dirigering och så var det så klart en massa allmänt snack också.

Rent praktiskt så körde jag och Malena först igenom Columbus och därefter var det Axxas tur. Vi gick igenom rutan, träapportering, metallapportering och något mer. Axxa var rätt nosig i rutan ett par av gångerna vilket jag aldrig har problem med annars, men vi kunde konstatera att hon inte är van vid fårskit mitt i rutan.   

Axxa i rutan

Emma kollade även en hel del av våra moment:
Apporteringen som är kanon numera frånsett det lilla tugget och rullningen precis innan ingången. Ska ge henne bollen som belöning lite oftare samt överraska henne och försöka rycka ut apporten ur munnen på henne. Dvs inte träna på att hålla och "peta" på den etcetera utan "kasta" mig över apporten och lyckas jag sno den får hon långnäsa och håller hon i blir det lite kamp.

Fjärrdirigeringen tittade vi på direkt efter att vi kört apporteringsmomenten och rutan då hon var som mest i gasen. Hon kunde ju inte hålla tassarna i styr etc. så då fick vi träna på detta. På tävling kommer ju fjärren sist... Ska jobba med förberedande signaler, att hon ska kunna vara "stilla" och förstå det kommandot, vilket jag även kommer kunna använda på tävling. Jag ska även köra med koppel på och försöka dra henne ur position så hon får anstränga sig för att bland annat stå kvar.

Vi testade första övningen på dirigering, inför apportering med dirigering, och det funkade kanon! Bara att köra på.

Vad gäller inkallning med ställande så ska jag inte gå över ån efter vatten. Har momentet kanon på 15 meter så nu är det "bara" att länga avståndet.

Elin och Tindra behövde störning under fotgåendet

I helgen insåg jag också att när vi har treans moment så har vi också elitens! Bara apportering med dirigering som tillkommer!   Och så konskick före rutan förståss.

Igår var vi iväg på teamträning där kvällen börjades med fika - Malena hade med sig massa nyheter från sitt jobb så det var bullar, längder och olika typer av wienerbröd med mera, mums!

Min och Axxas träning bjöd på ups and downs, hann inte ut med henne innan så hon var het! Hon var ungefär som en unghund på 10-18 månader med massa spring i benen och ingen hjärna men massa, massa arbetsvilja och stooor leklust! Fick hon bollen for hon omkring som en rodeohäst över plan och då hade hon bara fått den rakt ner i munnen, inga kast eller liknande. Ja ni kan ju tänka er...

Började med rutan där hon har jordens dragning, hon vill, vill vill! Pip och tjut på framföringen, startskall första metrarna och full sula de 20 metrarna ut men hon är inte helt klar över vad som förväntas av henne därute... Hon drar sig åt höger på utvägen, väljer sen vänster och hamnar då ibland utanför och väldigt nära främre linjen...

Fortsatte med Hopp apport x2 - bra men våldsamt! Het här med och som vanligt lite tugg vid sidan, dock rätt lite och helt stabil i utkast! Det tar sig, sade mordbrännaren!

Bestämde mig, trots allt, för att köra lite fotgående där hon givetvis också var lite för het vilket ledde till lite sned position och lite ljud emellanåt men överlag var det ändå ok med tanke på Axxas temperatur! Jag måste lära mig att "handskas" med henne även när hon är på detta "humör".

Fjärrdirigering  - fick till tre bra skiften på nära håll men sen brann det hos henne så då lade jag ner...

Inkallning med ställande på 15 meter - full fart, bra och snabb reaktion på mitt "stanna" men så gled hon på gräset... Jag är dock väldigt nöjd!

Tog hjälp av Emma med rutan och hon sade det så bra, att Axxa älskar rutan och vet i stort vad som gäller men det är det sista finliret som måste till där ute. Tog hjälp av en target som vi lade in i mitten av rutan vilket fungerade jättebra! För övrigt ska hon inte se när rutan ställs ut då det gör att hon "slår över" av förväntan och stänger av hjärnan och bara använder benen... I vanliga fall ska jag förbereda henne inför momentet men när hon är så här het ska jag inte gör de för då lyfter hon... Anledningen till att vi lägger targeten i mitten av rutan beror på hur Axxa svänger när hon stannar och att vi måste få henne att söka sig till mitten av rutan, jag kan inte ha dragningen för långt bakåt som är det vanliga då kommer hon hamna utanför.

Slänger in en arkivbild för att dela upp inlägget  

Vi hade givetvis Teamträning förra torsdagen med men då var hon ännu hetare... Startskall på väg till rutan och hon tog hopphindret på vägen ut för att sedan hamna 1-2 meter utanför rutan och inte kunna söka sig in i den sedan, vilket hon brukar göra om hon hamnar utanför...

Apporteringarna var bra och det är kul att se att stadgan i utkasten börjar komma även när hon är på detta humör!

Fot var bara att glömma så jag bestämde mig för att köra lite "freestyle-cirkusövningar" som åttan och slalom mellan benen, snurra, rulla runt och "mellan" vilket innebär att hon ska söka sig in i position mellan mina ben och sedan kunna gå där. Kom på att det var väldigt länge sen vi körde detta! I vart fall så brände hon massa enerig och sedan kunde jag återuppta träningen! Mycket bra att kunna ta detta med mig till framtida träningar!

Sedan kunde vi träna fritt följ en rätt lång stund med micropauser emellanåt! Kändes riktigt bra!

I våras/början av sommaren när vi åkte bil hörde vi plötsligt Jennifer skratta i baksätet, sedan började hon sjunga:
"Mossa, mossa" sen skrattar hon igen och säger:
"Men vilken tokig sång"

Sjunger: "Mossa, mossa, jag ser massa mossa"
"Vad konstigt han sjunger *skrattar* han sjunger ju om mossa!"

Jennifers låt slog igenom stort här på jobbet kan jag säga!
Vill ni höra originalet?

Faquera är i höglöp, alltså började hon löpa runt den... 28-30 augusti. Tänkte jag ska bli lite bättre på att ha koll i fall hon skulle få strul med livmoder eller annat nu på äldre dar...

För familjen innebär det att hundarna får vara ute på tomten i skift, Axxa och Birre ihop och Faran för sig själv...
Birre för att vi inte vill ha någon tjuvparning, även om det inte blir några valpar finns det ju andra risker...
Axxa för att hon inte ska sätta på Faran hela tiden vilket dels blir en massa onödig stress och dels är det onödig belastning för Farans rygg.
Själv måste jag komma ihåg att inte släppa ut dem som vanligt vid frukostdags på morgnarna, inte lätt inte vid den tiden på dygnet...
Så leker livet på hos oss just nu.