Ja, ibland blir det inte som man tänkt... Min plan för närmsta framtiden var att jobba måndag och tisdag denna vecka för att sedan ta ut semester fram till Lillis anländer. Jag tänkte även se mig själv som fullt frisk och inte gå vidare med utredningar/uppföljningar förrän efter födseln. Jag tänkte varva ner, koppla av och försöka uppskatta den tid som är kvar av denna, min sista, graviditet.

Men... Tydligen var det inte omvärldens plan...

I fredags fick jag ett mycket virrigt samtal från reumatologen på Huddinge sjukhus som lite nedkortat lär ungefär så här:
Sköterskan: "Hej, eftersom du inte kunde komma till oss på din tid idag undrar vi om du kan komma på tisdag nästa vecka?"
Jag: "????"
Sköterskan: "Ja, på tisdag kl eller onsdagen kl xx?"
Jag: "?? Men, jag har inte någon tid hos er, jag har inte fått någon kallelse..."
Sköterskan fortsatte babbla på "jaha... nähä... det blev fel... Men kan du komma på tisdag eller onsdag kl xx blablabla"
Jag, lite irriterat: "Nej, jag jobbar på tisdag. Onsdag kanske, men ska jag verkligen till er redan nu?? Det skulle ju gå tre månader mellan proverna och nu har det ju bara gått två...?"
Sköterskan babblar förvirrat på och tid bokas på onsdagen. Därpå säger hon att jag måste ta blodprover innan, på tisdag eller onsdag morgon.
Jag, för 3:e gången: "Jag JOBBAR på tisdag...". Bestäms att prover ska tas på måndag, tisdag eller onsdag morgon, jag förstår inte varför då de inte kommer hinna få provsvaren innan läkarbesöket men orkar inte tjafsa...

Idag skulle jag tagit proverna men labbet stängde tidigare än vad hon sa till mig så jag kom för sent.
Imorgon måste jag ringa runt och kolla så att:
1. Är det verkligen mig hon bokat in på läkartiden (mitt namn nämndes aldrig)
2. Står det rätt prover på remissen till labbet? Jag vet i vart fall 3 av de som ska kollas, de viktigaste.
Fortsättning följer...

Alla vet att jag trivs otroligt bra på mitt jobb och tycker mycket om min chef. Efter jul har det dock varit lite si och så och extremt dålig kommunikation. Det är hög belastning, många möten och min sjukskrivning på det... Då chefen inte nämnt något och jag ska ha utvecklingssamtal innan jag går gick jag in till chefen idag för att kolla att vi är helt överens om att min sista arbetsdag är imorgon, något som resten av "hela företaget" är med på. Hon satte typ i halsen och vips så jobbar jag måndag nästa vecka också... INTE min plan, alls...

Inte nog med det så ringde Robban under eftermiddagen och frågade om jag kunde hämta Jennifer på dagis (vilket jag inte kunde pga provtagningen som jag sen ändå inte kunde göra) då han fått en sjukhustid på eftermiddagen. Hans axel hade hoppat ur led, igen... Hans pappa fixade så den hoppade rätt igen men han var tvungen att åka in då det "kändes lite konstigt "... Det såg ok ut, men det blir givetvis vila, sjukgymnastik, ännu mer försiktighet och tal om ev. operation lite längre fram...

På fredag ska jag till MVC igen, hoppas på ett "smidigt " besök där i vart fall...

Ja, det där med att ta det lugnt och vila - vete 17 hur det går...

 

Lindha

19 mars 2013 13:11

Trist läsning :( Hoppas det vänder snart och du bara kan njuta av sista tiden innan lillebror kommer. NI alla kan njuta så klart ;)

Kramar

Anna Östervall

19 mars 2013 14:45

Tack! :)
Kramar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggplatsen har (troligtvis) gjort sitt, nu drar vi vidare mot nya "utmaningar". Hädanefter hittas vi på: http://rackartygsaxxa.com/ ...

Ja, har spiralen väl börjat snurra i fel riktning så känns det ju ibland som att det bara fortsätter. Så är det här just nu. I söndags skulle Jennifer på kalas på andra sidan stan och hela familjen skulle, tack och lov(!), med. När vi ligger på motor...

Axxa som alltid varit först till ytterdörren och stått längst fram och tjutit när de ska åka till jobbet på morgnarna vill inte följa med längre. De morgnar tjejerna ska med Robban till jobbet ropar han på tjejerna och på andra ropet brukar Faran mas...

Idag är det exakt 21 dagar kvar till beräknad förlossning! Jag har fått för mig att han kommer komma för tidigt, men jag är verkligen inte redo än. Vi får se hur det blir. :) Bilden nedan är från dagens skogstur med varmchoklad och Jennifers egenb...

När jag hämtade Jennifer i förra veckan hade vi en rätt rolig diskussion i bilen. Hon inledde med: ”Mamma, nu är våren här!” och så tittade hon ut genom rutan och sa ”man kan inte tro det när man tittar men det är faktiskt vår, för ...