I torsdags åkte vi iväg med Jennifer till en affär där hon skulle få välja en födelsedagspresent. Försäljaren skrattade högt och sa att det är bra att man vet vad man vill när hon högt deklarerade att ” Jag vill INTE ha en rosa cykel. Jag HATAR tjejfärger!!!”. Sedan blev ju det lite lustigt då hon hade på sig en rosa tröja hon valt själv, men men… Tyvärr fanns det ingen i hennes absoluta favoritfärg, blå, i hennes storlek så det vart denna:

Vi har väl fasat lite inför helgen och längtat efter nästa helg redan innan denna helg ens anlänt för mycket vila skulle det inte komma att bli! I lördags började vi med att gå en promenad med hundarna. Det gick i lååångsamt tempo och jag insåg att en hundpromenad i Jennifertempo betyder skritträning för hundarna! Perfekt att få in det, jag har ju inte ro att gå i skrittempo närjag är ute annars.

Även om tjejerna fortfarande är pain in the ass emellanåt så går de emellanåt så bra att Jennifer kan gå med dem!

På eftermiddagen firades Jennifers fyraårsdag med närmsta familjen. Pinsamt nog glömde jag att bjuda en av mina absolut bästa vänner och tillika Jennifers gudmor… Förmodligen för att fokus låg på det kommande barnkalaset, men… Jennifer fick sin hett eftertraktade studsmatta och hon vart överlycklig!!!

Robbans moster, morbror och pappa

Jennifer visar hur superstark hon är!

Montering pågår men Jennifer kan inte hålla sig längre...

Tjohooo!!! Skyddsnät monterades givetvis några minuter senare...

På kvällen skulle jag iväg på ett annat kalas så vi fick nästa köra iväg familjen.    Annika fyllde år och det var tjejmiddag, det var god mat och trevligt umgänge och så vart det en massa gott vin! Tur vi numera bor så nära varandra att jag kunde gå hem!

Dagen efter var det dags för barnkalas! Jennifer var som en osalig ande hela dagen och bara gick omkring och frågade ”när kommer mina gäster egentligen?”, hon var riktigt sugen på att ha egna gäster. J När barnen och deras föräldrar dök upp en efter en så vart hon lika lycklig varje gång. Riktigt roligt var att hennes bästis Dante inte ville gå hem, han ville stanna hos Jennifer. Bästa presenten var nog Play Dough för den sysselsatte alla kalasgästerna en lång stund. Kalaset var mycket lyckat och Jennifer slocknade som en slagen hjälte redan 18.15 på kvällen! Otroligt social och härlig helg!

Jennifer gick till och med och lade sig en sväng när väntan blev för olidlig!  

Blixten-muffinsar

Hemmagjord frukttårta

Blå hundtårta var specialbeställd av Jennifer, hon vet vad hon vill ha!

Tack alla som gjorde Jennifers helg till en superhelg!!!   

I lördags skulle vi ha en ”rensa och fixa på tomten”- dag och köra iväg ett lass till tippen som ligger lite lagom snyggt på uppfarten och även byta däck på bilarna. Tji fick vi… Vaknade upp till ett snölandskap! Robban och jag suckade medan Jennifer skrek ”Jippieeeee!!! Det är vinter igen!” och var ute och lekte med våra tre ”valpar” i snön redan innan frukost!


Sometimes it snows in april (låt av Prince)  

Jag hängde med ut och vi hade snöbollskrig, gjorde en snögubbe och snöänglar sedan kom Robban ut med frukosten som vi åt ute i kylan, supermysigt! Planerna ändrades och… vi åkte och tittade på… klinker! Har ni hört den förut? Nu hittade vi i vart fall klinker som vi båda gillade.



På söndagen var det tidig uppgång och så åkte jag och tjejerna ner till Norsholms Djurklinik där vi mötte upp Anna med cockern Phoebe för att träffa Marie Söderström-Lundberg. En mycket givande dag!

Söndag natt vaknade vi av att Jennifer grät och gnällde över huvudvärk och visst hade hon feber också… Efter lite Alvedon somnade hon om men det vart VAB måndag och tisdag. Måndagen började jag med den vanliga morgonpromenaden och sedan var jag och Jennifer hemma och tog det lugnt. Vi lekte med dockor, åt mellis ute och lekte lite i snön med Axxa. Givetvis ska favoriten vara hemma och Vabba men Birre och Faran kunde åka med pappa till jobbet…





  

På kvällen åkte vi iväg till tippen så att vi äntligen blev av med högen från uppfarten, det är ju snart dags för kalas och då vill vi inte gärna ha kvar den…

På väg dit började Axxa pipa som 17 men vi kunde inte stanna bilen då vi låg på motorvägen, sedan blev hon styst igen och Faran klättrade över och satte sig i baksätet... Det visade sig att när jag släppte ut Axxa hade Robban släppt in henne i bilen direkt så hon hade inte kissat... Har man fångat och ätit myyycket snö blir man väääldigt kissnödig och nöden har ingen lag...


Jennifer var supernöjd över sällskapet i baksätet...


De skrattar åt mig och min familj på jobbet då vårt nya helgnöje är att åka till tippen...  

På tisdagsmorgonen fick jag för mig att jag skulle testa en ny morgonrunda, den vart lite längre och jag hade inte 100 koll på vart jag var… Inte hade jag någon teckning med mitt skitabonnemang heller (Tre) så jag kunde inte kolla GPS:en, inte ringa och inte sms:a Robban… Enligt jogg.se var rundan strax över 8 km och jag var ute runt 1,5 timme. Sedan vart det video och mys hela förmiddagen men sedan åkte vi iväg till mormor och morfar för lunch, bullbak och fika.

  


Jennifer knådar deg och smakar

Kanelbulletillverkning

Jennifer och morfar leker Flygande mattan och flyger till Afrika, Thailand, London och Dalarna bland annat 

Vi hade en härlig påskhelg!
På onsdagen hämtade mamma Jennifer på dagiset och så följde hon med dem hem för att sova över. Skärtorsdagen var det halvdag på jobbet men eftersom jag hade tid hos öronspecialisten (ja, de krånglar fortfarande...) kl. 10 så tog jag ledigt hela dagen. Efter läkarbesöket mötte jag upp Sofie för en härlig promenad på 2,5 timme, vi gick Elfvik runt i soligt, men väldigt blåsigt väder. Härligt att ses igen! Sorgligt nog var det första gången vi sågs sedan vår Norgeresa och det var första gången vi gick en hundpromenad utan någon setter! Kändes märkligt att varken Chili, Qelly eller Tiffany finns i livet längre… Jag släpade med mig systemkameran hela vägen, men inte en enda bild blev det... När vi skilts åt åkte till mina föräldrar där även Robban mötte upp oss för middag och sedan följde Jennifer med oss hem.

En runda jag saknar... Underbart vackert genom fårhagar, förbi hästhagar och längs vattnet...  

Nöjda hundar efter en skön promenad, på mina föräldrars altan

Långfredagen ägnades åt att åka runt och kolla på kakel, klinker och utemöbler med mera…

På påskafton bjöd vi på påsklunch för Robbans föräldrar samt moster och morbror hemma hos oss. Frånsett att påskharen hade lämnat ett ägg till Jennifer ute på altanen, som farfar lyckligtvis hittade hände det inte så mycket mer.

På söndagen var det dags för kursgång nummer två på tävlingslydnadskursen för Sofia Edlind ute på Liding BK. Tillbringade hela dagen med trevligt sällskap och bra hundträning i solskenet.

Axxa kan verkligen konsten att koppla av numera!  

Därefter mötte Robban och Jennifer upp hos mamma och pappa för äggmålning och påskmiddag. Och tänk, mitt i allt såg pappa påskharen springa förbi utanför fönstret!! Jennifer hann inte se haren, men hon såg fotavtrycken i gräsmattan utanför som hon visade oss! Vi letade och letade och två påskägg hade han gömt åt Jennifer ute på tomten.

Jennifer i djup koncentration

Ett ägg!  

Så här glad och förvånad blir man när man hittar ett ägg på tomten

Bloggen är lite mer inaktiv just nu och har sista tiden till största delen handlat om skador känns det som... Här kommer i vart fall lite bilder som visar vad vi gjort senaste tiden, förutom att åka till veterinär...

Jag tog en halv mammadag för ett par veckor sedan och mötte upp J & M i Kista centrum. Tanken var att vi skulle klippa ungarna men se den gubben gick inte... Det gick som en osynlig gräns vid ingången och Jennifer satte upp handen framför sig och sa: "NEJ! STOPP! Jag vill inte klippa mig!!! Jag vill inte gå till frisören, jag vill att en människa ska klippa mig!!"... Det vart lunch, fika och massa bus istället...

Vi har gått flera promenader, här är bild från en morgonpromenad. Gick förbi lekparken varpå Jennifer säger: "Åh mamma, det är bäst vi stannar lite här, jag måste få röra på benen". Tydligen är det stor skillnad på att gå och att röra på benen... 

Jag har även tagit tag i mina & hundarnas egna vardagsmorgonpromenader så numera går vi 45 minuter till en timme och ca en halvmil varje morgon

Jennifer (som tagit bilden) ville fota Axxa när hon låg och höll pinnen i munnen - inte det lättaste då hunden ska ha pinnen i munnen och fotografen ska lyckas rikta in kameran något sånär på objektet... Efter 511 foton nöjde vi oss med denna...

Vi har lunchat och fikat några gånger på Gustavsbergs café, vårt nuvarande favoställe

Jag har träffat Lindha och Lussan för lunch och även en sväng i skogen för spår och uppletande

Det har sprungits och hoppats i vattenpölar

"Spring Faquera, spring!" Efter att operation "inte dra i kopplen" satts igång så håller numera Jennifer Faran ibland på promenaderna, något som uppskattas! Hon vill ju hålla i "nån tjej, inte en kille"... Ja, Jennifer är blåmålad i ansiktet och cykeln fick mormor bära på...

En stor del av helgerna går åt att leta kakel (som vi hittat) och klinkers då vi ska renovera ena badrummet. Att det ska vara sååå svårt att hitta klinker som vi gillar, båda två...

Vi har även letat (och hittat) grill, utemöbel för fika och en stor utemöbel för middagar och annat. Nu ser vi fram emot värmen så vi kan sitta på altanen och njuta!

Tyvärr bjuds det bara på dåliga IPhonebilder just nu, ska försöka bättra mig...

Jennifer gillar att rita och måla, oftast blir det lite "Picassoinspirerat" men strax före jul hade "fröken" Jakob på Jennifers dagis satt sig ner med barnen och så fick de rita av varandra. Här nedanför är Jennifers alster, wow inte visste jag att hon kunde rita så!  

Min kompis J var på treårskontroll med sin grabb för någon vecka sen och då berättade BVC-tanten vad som kom på fyraårskontrollen - bland annat ska barnen kunna rita gubbar... Härom kvällen när Jennifer ritade så frågade jag om hon kunde rita av Robban - hon skojade till det lite och gav honom lockigt hår och ett x till näsa, annars blev det ju riktigt likt! Eller vad säger ni?? Sen ritade hon av alla kompisar på dagis av bara farten!    

Världens finaste huvudfoting! 

Söndag morgon vaknade jag tidigt så strax efter 7 gick jag ut på en timmes promenad med hundarna. Det var rätt lugnt och skönt, gick promenaden där vi går på en stig längs med vattnet en del av sträckan.

Och så en bild i motljus, blir inte så effektfullt när man fotar med IPhonen...

När vi passerar ett hus som ligger precis vid stigen rycker hundarna till och jag säger till dem – är övertygad om att det är rådjur som stack iväg då jag hörde en massa spring… Tittar upp och inser att det är två jättehundar på tomten som rusar i full fart emot oss… Inte så just att korrigera hundarna för att de reagerar då inte… Ja, det gör inget annat än att titta (varken mina eller hundarna på tomten) fören vi kommer tills slutet av tomten och då gör de jordens mest rabiata utfall – jag blev rädd! Och det är inte ofta jag blir det när det är staket mellan en själv och hunden som gör utfall… Kände bara att måtte de stanna på sin sida av staketet och inte få för sig att hoppa över! Mina var super, de raggade men sa inte ett ljud! Jag fick för mig att det var den omtalade Ovcharkan men jag har ingen aning… Var ”tvungen” att fota och så jag satte ner hundarna en bit bort och gick tillbaka och insåg då att det var hundarna de var ute efter och inte mig…

Lite annorlunda brevlåda

Efter en timme var vi hemma igen och efter att ha ätit en mysig söndagsfrukost med familjen for jag runt som en tok! Skulle iväg och träffa Lindha för spår och uppletande – vart var alla spårsaker?? Vad behöver man ha när man spårar??? Det var lääänge sen nu… Den 10 oktober för att vara exakt, då fuskade vi från rehaben och spårade med Marie, gången innan dess var 3:e augusti…

Träffade Lindha med lilla Lussan och hundar vid Kummelbergets industriområde och efter lite snack och planering gick vi ut våra spår. Under tiden spåren la till sig fikade vi lite och körde uppletande i en korridor på ca 10x50 meter, vi lade ut två föremål var. Underbart!!!

Axxas spår – ca 250 meter, 3 vinklar, 2 apporter plus slut, liggtid ca 3 timmar
Axxa spårade suveränt! Hon var fokuserad, lugn och noga! Hon slog lite och på grund av en liten lov missade hon första apporten. De två andra kom hon in med i flygande fläng!

Farans spår – ca 250 meter, 2 vinklar, en godisburk plus slutapport, liggtid ca 3 timmar
Även Faran spårade mycket bra men väääldigt lugnt… Hon var dock mycket spårnoga och blev rätt nöjd med att hitta en godisburk i spåret. Vid slutpinnen överraskade hon mig rejält! Hon fick leta lite efter pinnen för att hitta den och svansen gick som 17! Lite lustigt, hon som tycker pinnar är ett (nödvändigt) ont i spåret annars även om kommer in med dem riktigt bra (de hon plockar), så även med denna!

Med näsan i "kakburken"  

Uppletande – 10*50 meter, fyra föremål till alla hundarna på samma legor

Axxa var outstanding! Hennes bästa uppletande någonsin! Hon for ut och plockade in tre av föremålen i en flygande fläng! Rakt ut och rakt in! Inga som helst problem med att gå ut på djupet. Det tredje föremålet (en skinnbit och hon gillar inte skinn…) hittade hon inte (eller ignorerade?) så jag slängde ut ett föremål på nära håll och även det tog hon fint!

Faran fick leta efter tre föremål, jag avslutade innan det fjärde. Hon letade helt ok men inte som hon brukar… Lite lågt tempo men hon hämtade och lämnade av fint och tyckte det var roligt.   

Roligt var att även Lindhas hundar gick som klockor! Efter fyra timmar med kanonträning och härligt sällskap var det dags att åka hem och ha familjetid. Efter lite fix och mat åkte vi in till Stockholms glass och pastahus för att njuta.

Jaaaa, vi ska åka till stan och äta glass!!!

Efter sju minuter i bilen tog orken slut...

Men väl framme kom humöret och aptiten fram igen!

Att ha en snart fyraåring hemma är spännande! Hon snappar upp saker från lite överallt och populära uttryck hemma just nu är: "Men kära hjärtanes!" och "asballt!".   

Två veckor höll tratten, nu är den i två delar... Hon är liksom inte så försynt "den lilla". När Axxa har tratten på springer Jennifer och ställer sig bakom en eller hoppar upp och ner och kräver att vi ska bära henne och - jag förstår henne! Då har hon inte tratten på särskilt mycket heller, så fort vi är hemma och någon av oss är vaken är tratten av. Hon vet så väl att hon inte får röra tassen så istället slickar hon på andra tassen, på glovet, på... Ja, om riktar om helt enkelt.

Igår fick hon frispel!! Drog en repa på tomten och två varv runt huset i full speed med Faran i släptåg...  När hon stannade lyfte hon upp tassen och stirrade förbryllat på den, då hade bandaget lossnat och påsen gått sönder och satt som en snygg grå benvärmare i plast. "Titta, där ligger Axxas bandage", sa Jennifer... Gick in i huset med tanken "shit, shit, shit" i huvudet, men det gick tack och lov bra. Fick hjälp av världens bästa hundskötare att hålla upp tassen från marken under tiden jag hämtade allt inför rengöring och bandagering. Fick dock frågan "måste jag tvätta händerna då" innan? Den frågan får vi nu 711 gånger om dagen, vet inte vad det är för "tvätta händerna"-fobi hon har just nu. När allt var fixat hade vi picknick på altanen jag, Jennifer och tjejerna - klart de ska ha pannkaka precis som vi!

"Axxa bet mig bara lite, lite, lite i handen men mest bet hon mig inte", meddelade Jennifer efter pannkaksutdelningen. Himla bra med raka besked! Ungefär som när hon berättade för grannen att våra hundar är snälla och inte bits - inte så mycket i vart fall...