Med tanke på hur mycket svamp jag hittade i lördagens spår och all svamp vi såg alla andra plockade på under lördagen så ringde jag mina föräldrar och hörde om de ville hänga med till skogs för fika och svampplockning under söndagen.

Söndagen började lugnt, Robban åkte och jobbade och under tiden hade jag och Jennifer en lugn morgon/förmiddag. Runt lunch hämtade Robban upp oss och vi åkte på en husvisning. Till skillnad från det förra huset vi inte gillade så föll vi för det här direkt. Vi hann knappt innanför grindarna till tomten innan vi båda två kände "WOW!" och den känslan höll i sig hela visningen! Lustigt hur man får en känsla för vissa hus (saker) och inte för andra...

Direkt efter visningen styrde vi bilen ut mot Ellboda och den plats där jag och Marie sågs dagen innan.

 
  
Jennifer var jätteduktig!! Mamma lärde henne att svampar "med hål i" kan man äta så de plockar vi, inga andra. Det fanns hur mycket trattisar som helst och plötsligt hörde vi Jennifer ropa "Famp, famp, jag har hittat famp!". Går den att äta, frågade vi varpå hon ropar "Ja, det är hål i den" och det var mycket riktigt ett gäng trattisar. Hon hittade flera ställen och plockade både de hon hittade och de vi hittat och var superglad och stolt!!


Hon hittade även "älsklingspinnar" som plockades och delades ut till samtliga familjemedlemmar! Det var ett stort ansvar att ha hand om dem och ni anar inte hur många "älsklingspinnar" det finns i skogen...
    
Hundarna fick leta godis och ligga "plats" om vartannat, tjejerna får ju inte rejsa...
  
Myror i brallorna! Jennifer hittade en jättebra kulle att hoppa högt på!
  
Vem är "högst"? Givetvis Jennifer, det ser ju vem som helst!!   
  
Pappa hittar trattisar
  
Axxa och Faran hittar ett gyttjehål...
  
Mmmmm. vad gott det är med lervatten!
  
Axxa alias "myror i brallorna" kom inte med i bild... Här äts det kalla pannkakor till lunch
  
Axxa
  
Pappa och mamma
  

Gissa vem!
    

Vi hade några underbara timmar i skogen och jag tror vi njöt lika mycket allihop! På ca 2,5 timme hann vi ha picknick och plocka litervis med svamp!   

Här kommer ett gäng bilder från vårt lekparksbesök för ett par veckor sedan.

Sötaste korvgumman säljer varmkorv med bröd
          
Brallor med bra glid!
    
Väl uppe utbrast Jennifer: "titta mamma, jag klättrade alldeles själv!"......


Vi som vill vara med men inte får...  

På förmiddagen tog vi en lägre promenad, ur Axxasynpunkt, med lite vila/fika/lunch vid en lekpark framförallt för Jennifers skull, men även för att Axxa skulle få vila. Totalt var vi ute ungefär två timmar – superhärligt! Jag saknar verkligen våra skogsutflykter med promenader och picknick! Förhoppningsvis får vi en lång, fin höst så vi hinner med lite sånt också innan vintern…

Bilderna från dagen kommer i annat inlägg, här kommer istället en bild från förra helgens rehabträning, Axxa har redan waterwalkat i sjön hos oss. Nu simmar Faran och Birre och kvar på land är två besvikna som inte fick bada... Fler bilder längre ner i inlägget.

På eftermiddagen åkte jag ut till Värmdö BK för att träna lydnad med Faran. Måste tyvärr erkänna att det bar emot lite… Det är inte så kul att åka iväg helt själv och det känns inte så roligt att lämna Axxa hemma… Väl på Värmdö så träffade jag Lotta som höll på att märka upp planen inför lägrespåret dagen efter och vi pratade en hel del. Sedan frågade hon mig och hon fick kommendera igenom mig och Faran genom ett lägrefotgående och det tackar man ju inte nej till! Fick beröm för vårt fina fot vilket gladde mig mycket!

Sedan tränade vi :
Rutan – Ett frivilligt inspring som jag belönade, ett kanon skick på ca 25 meter. Tränade lite annat emellan, sedan ett skick då hon hamnade utanför men jag lyckades få in henne - kan vara bra att kunna ”rädda” momentet, körde sedan ett par gånger till och fick till ett par bra skick på 25-35 meter!
Hopp-apport, hon ville inte hoppa ut de två första… Varningsklockan ringde men jag sket i det. Jag tror inte hon har ont. Vi har inte tränat det på länge… Har vi ens kört apporteringar så har det varit vanliga raka. Ställde mig närmare hindret och körde två till som var klara 10:or. Slutade där.
Vittringen – känns som att vi har/får en massa skit här som jag inte vill ha…  Hon blir frustrerad och bara står och vrålar rakt ut och Faran är ingen stressad/ljudlig hund! Provade istället att gå bredvid med lite slakt koppel men då trodde hon det var kryp och kröp så kanon så jag börjde träna det istället. Ska kolla med Emma imorgon.
Kryp - Kanon! Bra position, låg i kropepn och rätt attityd!
Stegförflyttningar – suveräna!
Inkallning med ställande på tävlingsavstånd och då stannar hon inte… Ska nog flytta mig bakåt successivt… och inte dubbla avståndet… Körde en från stå till ligg och hon har bra lägganden under inkallningen så de behöver vi inte träna, enbart repetera någon gång ibland. Körde även flera inkallningar från ligg på nära avstånd för att få upp farten, här traskar hon gärna in till mig så det behöver vi träna en hel del.

Tror det var det, efter en låååång härlig eftermiddag/kväll på BK åkte vi hem och mös med familjen.

Jennifer hittade en fåtölj!       
  

Tisdag
I dag fokuserade vi på vittringsapporteringen. Vi körde som jag skrev i tidigare inlägg. Faran fattade ingenting och försökte antingen ta varenda pinne eller gå (perfekt) fot… Ändå känns det här som ett riktigt bra sätt!
Jag och Faran tränade även lite rutan-skick och det gick lite si och så. Ibland hamnade hon i och ibland utanför… Märkte att så länge jag inte sa till henne när det blev fel tog hon allt som belöning – hon fick ju göra nya skick oavsett = superkul!! Än se om hon inte fick godis/boll, spring till ruta alt. matte är ju superkul! Hmmm… Tog damen i hampan och talade om vad jag tyckte att hon hamnade utanför och då började poletten ramla ner… Belönade givetvis massor när hon placerade sig i rutan. Jag har här bytt ut ”kast med boll över huvudet”-belöning till att jag går fram och ger henne godis i rutan, hon måste stå kvar i rätt position (stadga) annars blir det ingen belöning. Ibland får hon bollen i rutan och vi leker hennes favoritlek.
Emma gick även igenom lite metallapportering och jag insåg varför jag tycker hon håller apporten löst så att den skallrar men varför jag aldrig får avdrag för det på tävling – det är min apport som är ”skramlig”!! Måste skruva ihop den lite hårdare, den har ju några år på nacken… Körde tävlingsmässiga metallapporteringar blandat med lite ”hetsapporteringar” men där jag bröt på varierande ställen, allt från precis vid gripandet till är hon nästan är helt framme hos mig. Bröt genom ett ”bra, varsågod” följt av att hon får springa och rycka snörbollen ur min vänsterhand.  Mycket, mycket bra!!
Hon var hur go och glad som helst! Inga besvär varken direkt efter träningen eller dagen efter, trots rutan- och apporteringsträning! Underbart!!

Onsdag – hemmkväll och muffinsbak
Robban var iväg till skyttebanan och jag och Jennifer var hemma. Bestämde oss för att baka muffis och hon yttrade: ”Mamma, när vi baka havrekakor blev det inga havrekakor men är vi baka muffis så blev det muffins!!”. Ja, där ser man – huvudet på spiken! Det är spännande att vara i köket med mig, man vet aldrig vad det blir är det blir klart…   

I söndags var vi ute i skogen med hundarna i någon timme. Vi fikade och hundarna letade torrfoder. Efteråt lämnade vi hem tjejerna innan vi tog en båttur med Robbans föräldrar, underbart! Idag blir det en bilderblogg.

Faran, klart förväntansfull! Varför leta torrfoder när man kanske kan få en kaka??


Jennifer äter upp det godaste och... ger resten till Faran


Hundarna blir törstiga av allt torrfoder

Bästa tjejen hjälper givetvis till. Hundarna får först...
  ... sen dricker hon själv
  Axxa

Axxa igen

Å igen...
  Jennifer klättrar i träd, med viss assistans av pappa
  Hmmm... festade hårt igår??
  Sen bar det iväg med båten i strålande solsken
  Bästa svärmor!
  Framme på Getfoten gungar Jennifer och farfar gungbräda
  med pappa som motvikt

Det börjar mulna på så efter maten åker vi hem direkt

Fortare farfar, fortare - skrattar Jennifer

Så var årets första och sista båttur över för i år...

I lördags åkte jag och Jennifer till Enköping för att hälsa på Johanna, Jennifers gudmor. Jennifer var full av förväntan då hon skulle få åka häst och vagn idag! Vi började med att luncha och fika, var mycket att ta igen då vi inte setts på någon månad eller två och hela ”Bonde söker fru”-grejen är igång. Jennifer höll på att förgås, men hon var jätteduktig ändå måste jag säga.

Himla kul att se Johanna och Jennifer ihop, de har inte setts på jättelänge och Jennifer är ju väldigt blyg… Men hon var riktigt framåt idag! Hängde med Johanna in i stallet, ställde frågor, valde ryktborste etc. utan att jag var i den direkta närheten! Inte var hon ett dugg rädd för hästarna heller! Visserligen är shettsarna små, men de är ju stora i jämförelse med Jennifer… Fåren däremot, de hade hon väldig respekt för! Kanske inte så konstigt då de är nästan lika stora som hästarna - det vill säga nästa lika höga som Jennifer, kommer i en flock på fem (?) och vill gosa, gosa, gosa...   

Fåren går lösa på tomten och vid stallet/hästhagarna så de är "överallt" och supersociala!

Nåja, här kommer ett gäng bilder från hästskötsel, häst och vagn samt ridtur.
  

Jennifer och Jazzo, troligtvis världens snällaste och tålmodigaste häst!
 
Jennifer frågar på, full av förväntan...

Hos Johanna får man redan från början lära sig att man måste ta hand om djuren både före och efter det roliga, det ska borstas....
 
... vilket man blir trött i armen av
 
 
Hovar ska kratsas med "nagelborsten", Johanna instruerar, förklarar och visar

Därefter får Jennifer hjälpa till
 
Man får ta i!
 
En liiiiten tjej i det "stora" shettisstallet
 
Sen ska alla "attiraljerna" ut

Två de två minsta är klara för körning
   
De kommer bra överens
 
Observera Jennifers hund "Jennifer" som givetvis ska med! 

 

Efter hästaktiviteterna var det dags för middag, lite fika och sen åkte vi hem seeent… Ett lass med bilder kommer i eget inlägg!

På väg!