I tisdags hade Jennifer med sig en medalj hem från dagis! De hade sprungit "Blåbärsloppet", en tävling där de springer runt dagisgården och Jennifer berättade stolt att hon till och med sprungit två varv!! Sedan fick alla barnen en varsin medalj. På kvällen när vi böt bandage på Axxa tyckte Jennifer att hon var så duktig så hon gav sin medalj till Axxa! Det är "syskonkärlek" det!

Jennifer har många tankar och funderingar och det är tur att hon delar med sig av dem så att man kan stilla hennes oro... I höstas var hon jätteorolig att vi skulle lämna kvar hundarna när vi skulle flytta, nu var det dags för nästa stora hunddilemma...

I tisdags hämtade min mamma Jennifer på dagis och de åkte hem till min mormor där vi möttes upp för att äta middag innan jag och Jennifer åkte hem till oss igen. På vägen hem berättar Jennifer att hon inte kunnat koppla av på dagis (hon uttryckte det annorlunda) på hela dagen för att hon varit så orolig. Jag frågar vad hon varit så orolig för varpå hon berättar att "Axxa har ett stort skärsår i sin tass och har jätteont och jag är jätteorolig att Axxa ska dö"!!! Jisses... Jag lugnade Jennifer med att visst har Axxa ett stort skärsår i sin tass och hon har jätteont, men hon ska inte dö...

Väl hemma tar vi upp diskussionen igen och vi berättar samma sak och så berättar vi att om ungefär två veckor ska Axxa till doktorn igen och då kommer de ta bort stygnen och bandagen och sen kan ni springa, leka och busa igen. "OOOOhhh! Kan vi leka igen sen?!?!", utbrister hon och blir alldeles lycklig!

Lilla gumman... Det är inte lätt att vara tre år (snart fyra) och förstå massor men ändå inte allt...

Medan jag och Robban packade pyntade Jennifer kartongerna, de måste ju vara lite fint här hemma, trots flyttröran.

Fint, inte sant!   

kommer lite huller om buller just nu... Började skriva ett långt inlägg häromdagen men så stängdes datorn ner och ville inte starta igen! Panik!! Dagen efter startade den dock... Nu har jag sparat över allt till reserven förutom alla filmer (som jag givetvis vill ha kvar men som jag inte lyckas spara ner där...). Aja, i vart fall minns jag inte vad jag skrev så här kommer istället lite bilder från Robbans födelsedag i Januari.

En gräddig & lycklig tårtbagare


som hjälpte mamma med det mesta till tårtan, bland annat att skiva banan och dekorera. När tomteblosset tändes sprang hon dock och gömde sig bakom pappa...


Axxa gillar inte "paryttutorna"

För de blåser luft när man tutar på henne!


Bästa bilden på födelsedags"barnet"

 
Jennifer retade hundarna också... Axxa gillade det inte, Faran kunde inte bry sig mindre och alla tre fick enorma mängder tårta av sin lillasyster! Slutet gott, allting gott!  

Jennifer och Axxa hade tränat i en timme! De hade tydligen tränat kull vilket går till så att Jennifer håller i Axxas huvud och så lägger hon godis på pannan. Jennifer släpper, godiset ramlar ner och Axxa tar det. Jennifer skrattar så hon tjuter. De hade även tränat hopp, sitt och ligg men hur det tränas förtäljer inte historien. Dock lovade Jennifer att lära mig hur man tränar kull när jag kommer hem.

Idag är Jennifer hemma från dagis pga dunderförkylning. Nyss fick jag sms från Robban med en liten uppdatering där han skriver att Jennifer tränar Axxa i köket, hon ser lite förundrad ut och Robban har ingen aning om vad momenten heter. Men det spelar egentligen ingen roll för Axxa är tydligen jätteduktig och bara hon får bara i köket. En kvart senare kom nästa sms; "Axxa vann tydligen, hon fick godis som första pris"! Det ni! Det är inte alla som har hundtävlingar hemma i sitt 2 kvm kök!

Oavsett så antar jag att båda två har lika kul och det är huvudsaken - hoppas bara att Axxa kan gå till teamträningen ikväll så att hon inte rullar fram...   

Favoriten Axxa, fotograferad av den eminente hundtränaren Jennifer  

i en hiskelig takt! Bokningsstopp, bokslut och det närmar sig tillträde till huset - behöver jag säga mer?!

Faquera mår suveränt!
Vi tränar lite trix men nästan ingen lydnad och hon är nu nere på en dos smärtstillande för 10 kg hund om dagen. Om 10 dagar minskar vi till 5 och verkar hon må lika bra då som hon gör nu som avslutar vi behandlingen 10 dagar därefter.

Axxa... Ja hon har nog blivit träningsnarkoman med abstinens!
Häromdagen berättade jag ju att hon gick fram till den ihoprullade träningsmattan, som jag förvarar längst in bakom garderoben i Jennifers lekrum och pep. I förrgår kväll gå hon in dit igen, och jag smög fram för att kolla vad hon höll på med då det lät lite märkligt. Då är det hon som håller på att försöka dra ut mattan! Efter en liten stund kommer hon ut till mig i vardagsrummet för att hämta hjälp då den fastnat halvvägs!
Tyvärr har hon inte fått någon träning på flera dagar... När åker till jobbet strax efter 6, efter en frukost bestående av ett stort glas vatten och 2 alvedon, och kommer hem runt 21 finns där inte så mycket energi kvar att träna hund för när jag ätit middag...

Jennifer träffade jag för första gången igår sedan i söndags och då bor vi ihop!

Nästa vecka är en ny vecka vilket för med sig, för mig, nya spännande arbetsuppgifter men förhoppningsvis också mer tid till hundarna och Jennifer!

I lördags tog vi en härlig skogstur med hundarna! Eftersom jag var dålig så passade det perfekt att "driva omkring" i Jennifertempo och ha fikapaus.   Mååånga bilder blev det!


Jennifer hittar gummisvärd, lasersvärd, vandringspinnar med mera i skogen - bara fantasin sätter gränser!


Vandringspinnnar är bra att ha!

Tjejerna sprang...


och sprang...


och sprang (kolla svansföringen!)...


och sprang


och sprang!


Birre föredrar att titta på...


Faran Faquera spanar


och tigger...


och tigger..


och tigger...


I vår familj har vi ett ordspråk: "Den som tigger ska få" så...


Här väntar de spänt på belöningen!


Tjohoooo!!!! Man har inte roligare än man gör sig!


Tanten håller igång! Ååååhej, vad det går!

 
Wow! Alla fyra tittar in i kameran - samtidigt!