Gick ut och åkte längdskidor med tjejerna vid 20.30-tiden, ett varv runt sjön! Härligt, men lite läskigt att vara själv på isen i mörkret. För att inte tala om när isen knakar så där som den kan göra när det låter som om den delar sig bakom en, hua! Tjejerna var inte till mycket draghjälp… Låg i galopp ett par hundra meter, men sen vart det en jämn trav så lite draghjälp fick jag men var helt svettig när vi var klara. Hela deras uppsyn sa mig att de tyckte vi borde ligga hemma på soffan och inte vara ute och motionera vid den okristliga tiden.   

Idag kom Annika och Diesel och hämtade upp oss igen. Vi åkte ut till Nacka BK idag igen då Annika och Jocke har plogat en plan där! Idag körde vi igenom hundarna en och en, enligt vårt rullande schema så var Faran först ut idag, sedan Axxa och sist Diesel.

Faran

Budföring – ca 100 meter. Skickade så hon sprang till Annika tre gånger, fick godis de två första och leksak den tredje. Hos mig fick hon en godis varje gång. Gick kanon! Kom två hundekipage gåendes emot oss från varsitt håll, men hon kollade av snabbt i farten och de bekom henne inte. Bra där!

Hopp-sitt – Körde lite hopp där jag ömsom slängde bollen över huvudet på henne när hon var i luften för att få ut henne från hindret och ömsom kommenderade sitt och kastade bollen bakom henne. Stor skillnad på bara ett par repetitioner (avståndet till hindret).

Hopp-apport – Satte ner henne och gick fram till hindret och drog iväg apporten så långt jag kunde. Hon slog inte i hindret någon gång, vilket brukar vara problemet – hon slår i på invägen. Men idag tog hon upp apporten i kulan istället och var lite småslarvig så jag bröt och började om några gånger. Blev rätt okej till slut. Ingångarna var bra och tror jag kan få till avsluten rätt okej snart också med hjälp av bollen framför nosen alt. externbelöning.

Fot – Körde lite korta fotgåenden där jag kommenderade fot och när hon var tyst och inte slickade sig runt munnen så klickade Annika. Ibland stod vi kvar och körde likadant och ibland tog jag några steg framåt alt. gjorde vänster om halt eller vänster om marsch. Inte bra men mycket bättre än senast!

Inkallning med ställande – Började med en stadgeövning där jag backade springandes ifrån henne ca 50 meter och hon stod som gjuten! Körde sen två övningar med kroppshjälper och sedan en utan och fick bra stopp även där.

Kryp – stadga med koppeldrag och omvänt lockande med godis. Inte lätt när matte håller en köttbulle i handen en bit ovanför huvudet och samtidigt drar i kopplet uppåt och så ska hon kämpa sig nedåt… Men det är kanonträning för henne! Idag satte hon sig bara upp en gång, annars låg hon hela kryppasset. Varierade mellan att krypa 2-3 steg till att krypa några meter. Hon har en tendens att försöka krypa in framför mina fötter, men verkade hajja poängen väldigt fort när jag gick i en liten båge till vänster. Kändes bra.

Sista momentet var rutan och då säger jag: ”Åh, nu får vi äntligen göra något jätteroligt Faran!” – snacka om vad man bygger inför förväntningar i momenten… Kanske inte så konstigt att Faran är alldeles ”hooked up” på rutan.  *rullar med ögonen*  Vi har inte kört rutan på ett halvår skulle jag tro, men ställde upp på fullt avstånd och skickade henne. Hon for in, hamnade något utanför men rättade upp sig själv! Andra skicket for hon rakt in och ställde sig kanon mitt i rutan! Slängde sig i backen på mitt kommando och låg superstadigt när jag sprang emot henne och belönade. Kanon!

Axxa

Budföring – 75-100 meter. Hon for ut som skjuten ur en kanon och sprang halvvägs till Annika, där vinklade hon av och sprang till våra ryggsäckar som stod ca 30-50 meter längre bort… Tänk att hon inte klarar den störningen… Måste komma ihåg det! Antingen köra korta avstånd och träna på den störningen alt. ta bort ryggsäckarna inför hennes budföring – de finns ju inte där på tävling ändå. Brydde sig i vart fall inte om hunden som befann sig ca 20 meter rakt bakom mig! Ursnygga ingångar enligt Annika! Gick lite si och så med andra ord, men jag är nöjd ändå.

Apportering – provade en ny giv idag. Jag vevade med apporten fram och tillbaka och matade samtidigt med godis. Sedan slängde jag apporten medan jag fortsatte mata. Därefter fick hon springa och hämta den. Axxa åt pliktskyldigt köttbulle samtidigt som hon höll på att snegla ögonen ur led för att ha full koll på apporten. *smile* Men, hon var tyst och satt still! När hon kom emot mig med den backade jag ifrån henne (jag hade bollen i handen) och så började jag röra mig i en liten cirkel åt höger för att hon ska kunna gå och svänga på kroppen (inför ingångarna) och sedan sätta sig ner.  Tro`t eller ej, men det ledde till att hon kämpade som 17 för att kunna komma in och sätta sig vid min vänstra sida! Inget jag planerat med den träningen, men hon gjorde flera supersnygga ingångar med apporten på det viset och rullade den mycket mindre dessutom!! Vilken härlig ”bieffekt”!

Skall – satte ned henne, la ut bollen och gick in och ställde mig vid hennes sida. Hon började glappa lite så då kommenderade jag tyst och varvade mellan att belöna att ha henne tyst vid sidan och att köra skall. Vid något tillfälle gled hon ut från sidan, men jag korrigerade lätt och gjorde om – det tog hon bra! Riktigt fin skallserie och bra tyst-kommando. Frånsett något utåtglid samt att hon håller vänstertassen i luften var det kanon! Skiter i tassen för tillfället.

Fot – körde lite fot också, kan ju inte stoppa huvudet i sanden så mycket längre… Jag var lite inne på att bara köra sitt vid sidan och starter (typ börja om med valpövningar) då hon är så speedad numera. Annika tyckte att jag skulle köra på och det är ju sant, hon KAN ju momentet, inte perfekt men hon kan gå fot. Varför då backa tillbaka till början?!? Så vi körde på, gick några steg framåt och sedan en vänstersväng och några steg till och … Hon var mycket rakare då än när jag körde bara starter! Sedan fick Annika gå 1-2 meter bakom mig och försöka få Axxa att tappa fokus genom att hosta, klappa händerna, prassla med kläderna etc. och hon fick slita för att Axxa skulle tappa fokus! En gång fick jag korrigera henne, sedan gick hon inte på den luringen längre! Kanon!

Framförgående – tänkte jag hoppa över, är fortfarande inte helt överens med det momentet även om Axxa tycker det är asballt!    Gjorde som förra gången, fast körde med köttbullar istället för med boll. De första två gångerna lade jag upp köttbullarna på ”hyllan” och de andra två gick hon på minnesbilden. Kanon!

Avslutade med bettövningar à la Frida. Axxa älskar dem och höll på att rycka armen ur led på Annika! Härligt!   


Avslutade med Diesel som var förhållandevis tyst, fokuserad och stadig!! Härligt!! Supernöjda åkte vi hem igen ungefär tre timmar senare! På kvällen fick Jennifer 39 graders feber… *stackars*

I lördags började morgonen med nybakade scones med hallonsylt och the, mums! Sedan tog jag med mig tjejerna ut och så åkte vi två varv, strax över 6 km, längdskidor på sjön nedanför. Var härligt trötta alla tre när vi kom hem igen.

Robban och hans pappa stack iväg och spelade pingis i ett par timmar innan vi hela lilla familjen packade in oss i bilen för att möta upp mina föräldrar för fika på Waldemars udde. När jag var barn hade vi under många år som tradition att vi åkte dit en gång om året. Då blev vi först påtvingade en dos kultur och sedan åt vi semlor och drack varmchoklad i deras härliga kafé. Nu är det Jennifer tur!  Började med att pröjsa parkering på 55 kr per bil… Sedan var det inträde på 400:-, man måste betala inträde för att få komma in på caféet då det är samma igång som till konsthallarna. När vi ändå betalat dyr entréavgift gick vi runt och tittade på tavlorna först, visade Jennifer alla hinkar, vovvar, katter och hästar vi såg på alla ”teckningar”. Hon verkar ha större kulturintresse än jag för hon såg ut att tycka det var rätt kul. Sen gick vi upp för att fika. Semlorna var slut och varmchoklad med grädde serverades inte, inte ens utan grädde… Så, för ca 750:- fick vi kaffe med mjölk och varsin kaka! Jennifer uppskattade i vart fall både konstutställningarna och fikat och för att inte tala om när morfar drog henne på snowracer till och från bilen! Hon satt och sjöng med ett leende på läpparna! Sen åkte vi hem till mamma och pappa för lite kälkåkning och middag.

Malin: tips; prova snowracer!! Jennifer gillar inte pulka och vagn fungerar inte här där vi bor nu men snowracern älskade hon!