Två veckor höll tratten, nu är den i två delar... Hon är liksom inte så försynt "den lilla". När Axxa har tratten på springer Jennifer och ställer sig bakom en eller hoppar upp och ner och kräver att vi ska bära henne och - jag förstår henne! Då har hon inte tratten på särskilt mycket heller, så fort vi är hemma och någon av oss är vaken är tratten av. Hon vet så väl att hon inte får röra tassen så istället slickar hon på andra tassen, på glovet, på... Ja, om riktar om helt enkelt.

Igår fick hon frispel!! Drog en repa på tomten och två varv runt huset i full speed med Faran i släptåg...  När hon stannade lyfte hon upp tassen och stirrade förbryllat på den, då hade bandaget lossnat och påsen gått sönder och satt som en snygg grå benvärmare i plast. "Titta, där ligger Axxas bandage", sa Jennifer... Gick in i huset med tanken "shit, shit, shit" i huvudet, men det gick tack och lov bra. Fick hjälp av världens bästa hundskötare att hålla upp tassen från marken under tiden jag hämtade allt inför rengöring och bandagering. Fick dock frågan "måste jag tvätta händerna då" innan? Den frågan får vi nu 711 gånger om dagen, vet inte vad det är för "tvätta händerna"-fobi hon har just nu. När allt var fixat hade vi picknick på altanen jag, Jennifer och tjejerna - klart de ska ha pannkaka precis som vi!

"Axxa bet mig bara lite, lite, lite i handen men mest bet hon mig inte", meddelade Jennifer efter pannkaksutdelningen. Himla bra med raka besked! Ungefär som när hon berättade för grannen att våra hundar är snälla och inte bits - inte så mycket i vart fall...   

läker finfint! Så otroligt skönt!!!
Det har börjat växa fram ny trampdyna så även om såret fortfarande är stort och öppet så "krymper" det för var dag. Inte nog med det så belastar hon vänsterfoten, tjohoo!!! Jag kan tänka mig att det skavde enormt innan de klippte bort dynan för redan dagen efter började hon använda den lite. Nu går hon nästan som vanligt, lite avlastar hon men det är ju inte så konstigt. Huvudsaken är att hon går på alla fyra tassarna och inte kör trebensrace. Har föresten börjat förstå varför amerikanarna ibland väljer att amputera benen på sina hundar istället för att ta bort hunden, de klarar sig "lika bra" på tre ben som de gör med fyra.   

Våren är här och jag längtar tills tassen är såpass okej att vi kan börja ta våra promenader igen! Jag kan ju inte gå mina morgonpromenader nu när Axxa är skadad för då går "larmet" och resten av familjen behöver sin skönhetssömn...

Vi tycker att Axxas sår luktat lite illa samt har vätskat en del så vi har haft telefonkontakt med Djurkliniken och de har rått oss att byta bandage 2-3 gånger om dagen samt tvätta rent såret ordenligt, vilket vi gjort.

I söndags kväll när Robban bytte bandage för natten ropade han på mig då han tyckte att det inte såg bra ut och jag höll med… På måndagen fick Axxa följa med mig och när Djurkliniken öppnade ringde jag och pratade med dem. Det fanns ingen tid att boka så vi åkte in akut och denna gång hade jag turen att vi fick komma in direkt när jag anmält oss i receptionen. Dessutom slapp vi betala akutavgift då det inte berodde på att vi misskött behandlingen utan det var komplikationer vi inte kunnat påverka.

Väl på plats konstaterades att delar av trampdynan dött och de lyfte upp den och kollade hur det såg ut under, jag som är lite känslig, tyckte att de gärna fått förvarna innan… De tog bort stygnen (som satt kvar fint) och då vart en ännu större del lös och då den ändå kommer trilla bort, och dessförinnan skulle irritera mer än att hjälpa, så klippte de bort i stort sett hela den skadade trampdynan… De tog även bakterieprover som skickades på analys. Nu har hon alltså ett helt öppet sår på en av de främre trampdynorna och läkningen kommer ta minst tre veckor längre… En helt ny trampdyna ska bildas så det kommer ta tid innan vi kan köra som vanligt…

Jag är mycket imponerad av Axxa som fann sig i allt och bara skakade lite emellanåt och gav ifrån sig ett lågmält pip här och där när de klippte och fixade i och kring såret!

Det är skittrist att hon är skadad igen när vi för bara några veckor sedan fick klartecken att sätta igång för fullt igen och jag hoppas verkligen att det inte blir fler komplikationer... Eftersom hon numera är expert på att gå, hoppa och emellanåt springa lite på tre ben (vilket hon absolut inte ska göra!) är jag orolig för hur det ska gå med höger bogled… Det är vänster tass hon skadat och det är höger bogled som tog mest stryk när hon skadade sig i somras så jag hoppas verkligen att den håller för den belastning den nu utsätts för…

I tisdags hade Jennifer med sig en medalj hem från dagis! De hade sprungit "Blåbärsloppet", en tävling där de springer runt dagisgården och Jennifer berättade stolt att hon till och med sprungit två varv!! Sedan fick alla barnen en varsin medalj. På kvällen när vi böt bandage på Axxa tyckte Jennifer att hon var så duktig så hon gav sin medalj till Axxa! Det är "syskonkärlek" det!

Ibland blir man så otroligt glad!!!
För mitt i allt elände kom det ett brev på posten, instruktionerna var att vi skulle öppna det när Jennifer inte var i närheten. Instruktionerna följdes givetvis och där i låg ett gäng med pysselböcker att ta fram när Jennifer är sjuk, regnet öser ner och liknande tillfällen.
Tack Madde!!!
Den omtanken var precis vad jag behövde just nu och pysselböckerna kommer komma väl till pass!

Jennifer har många tankar och funderingar och det är tur att hon delar med sig av dem så att man kan stilla hennes oro... I höstas var hon jätteorolig att vi skulle lämna kvar hundarna när vi skulle flytta, nu var det dags för nästa stora hunddilemma...

I tisdags hämtade min mamma Jennifer på dagis och de åkte hem till min mormor där vi möttes upp för att äta middag innan jag och Jennifer åkte hem till oss igen. På vägen hem berättar Jennifer att hon inte kunnat koppla av på dagis (hon uttryckte det annorlunda) på hela dagen för att hon varit så orolig. Jag frågar vad hon varit så orolig för varpå hon berättar att "Axxa har ett stort skärsår i sin tass och har jätteont och jag är jätteorolig att Axxa ska dö"!!! Jisses... Jag lugnade Jennifer med att visst har Axxa ett stort skärsår i sin tass och hon har jätteont, men hon ska inte dö...

Väl hemma tar vi upp diskussionen igen och vi berättar samma sak och så berättar vi att om ungefär två veckor ska Axxa till doktorn igen och då kommer de ta bort stygnen och bandagen och sen kan ni springa, leka och busa igen. "OOOOhhh! Kan vi leka igen sen?!?!", utbrister hon och blir alldeles lycklig!

Lilla gumman... Det är inte lätt att vara tre år (snart fyra) och förstå massor men ändå inte allt...

Jag brukar ju inte bara skriva om kurser och föredrag jag varit på utan även tipsa om desamma när jag ser någon jag tycker är intressant eller som jag ska gå på. Här kommer tre jag ser fram emot, i datumordning:

Hållbarhet för den arbetande hunden med Marie Söderström-Lundberg, 10 mars
(medförfattare av böckerna Massage & streching, Fysträning för hund & rehabilitering av hund)

Marie och hennes hundar Neo och Zick-Zack

 

Kurs upplägg

Förmiddag, föreläsning:

Träningsfysiologi, uppvärmning och nedvarvning, kondition-uthållighet, styrka, balans, koordination, träningsplanering, omvårdnad och skador-rehabilitering

Eftermiddag: Praktik/ palpation av våra hundar; vad kan man känna och vad är normalt

Eftermiddag: Praktik /vattenträning; pulsmätning, praktisk träning, balans, styrka och stretching

Man kan välja om man vill vara med på Fm eller Em (beroende på vilka platser som finns kvar).

 

Arrangör: www.levahund.se

Barns självkänsla med Petra Krantz Lindgren

Hur man kan ge näring åt barnens självkänsla och hur man kan undvika att sänka den!  

Alla pratar om självkänsla…

- … men vad är självkänsla egentligen?
- Varför är det så viktigt med självkänsla?
- Hur kan man som vuxen ge näring åt barnens självkänsla? 

Välkommen till en inspirationsföreläsning kring dessa frågor. Föreläsningen passar dig som har eller arbetar med barn i förskole- och skolåldern. Tid: Tisdagen 20 mars kl. 19.00-21.00 Föreläsningen är FULLBOKAD.

Arrangör: Petra Krantz Lindgren 

Tävlingslydnadskurs för Sofia Edlind
som tillsammans med sin BC Tia representerat Sverige i lydnadsVM 2011 samt tog ett individuellt silver i SM 2011!

Tid:
25/3  9.00 - 16.00
  8/4  9.00 - 16.00

Arrangör: Lidingö BK

Katastrofhelgen fortsätter…
Söndag morgon började härligt med frukost och sedan gick hela familjen ut för att lappa och laga det befintliga staketet som är runt tomten.  Jennifer fixar och donar och så hör jag hur hon håller på med något på altanen och frågar vad hon gör. ”Jag gör rent glaset så jag kan ta bort det så inte hundarna skär sig. Kanterna är vassa”, svarar hon. ”Jaha, leker du med isen?”, frågar jag som tror att hon låtsas. ”Nej, jag gör rent glaset så jag kan ta bort det”, säger jag, ”kanterna är vassa och vovvarna får inte göra illa sig”, svarar Jennifer.  Jag blir misstänksam och går dit för att titta och mycket riktigt! Där ligger en glasskiva på ca 1x1 meter delvis fastfrusen och dold under snön och delvis framme!! Jag är ju glad att inte Jennifer haft sönder skivan utan än så länge är den hel. Där har vi låtit hundarna ligga och gnaga märgben under den period vi inte kunnat fixa staketet – skitkul! Jag tackar Jennifer för hjälpen och försöker få bort den men den sitter fast i isen så den får väl ligga kvar tills snön smält lite mer…

Vi var nästan klara när vi går till nedre delen av tomten, den ”fina” trädgårdsdelen för att fixa det sista.  Faquera och Birre dräller omkring medan Axxa och Jennifer busar med snörbollen och jagar varandra. De två yngsta har verkligen superkul ihop, Jennifer kiknar av skratt emellanåt!

Plötsligt låter det som om glas kras krossas… Jag släpper det jag har för händer och går och kollar där jag såg att Jennifer och Axxa var just då och tittar runt lite. Jag får syn på ett dricksglas, modell lite större, som står rakt upp och ner i gräsmattan! Det var säkert helt från början, men nu var det trasigt! Jag börjar plocka upp alla glasskärvor och sen ser jag alla blodspår i snön… Det var inte så lite blodspår heller… Axxa och Jennifer fortsätter att leka tills jag säger åt dem att sluta. Jag ”fångar in” Axxa och kollar tassen och den ena av de främre trampdynorna är rejält sönderskuren… Dessutom vet jag ju inte om det sitter något glas kvar i tassen… Det var bara att släppa allt, lassa in hundarna i bilen och ta en tripp till akuten på Södra Djurkliniken idag igen…

Väl där tittar tjejen i receptionen på mig och frågar om inte jag var där igår också och undrar om hon mår dåligt idag igen. Jag svarar att visst var jag där igår med men den hunden mår helt ok, det här är min andra hund… Sedan får jag vänta i närmare tre timmar… Det hade kommit in en radda akutfall precis innan mig och jag var sist i kön, dessutom kom det in två mer akuta fall emellan. Axxa är guld att ha med sig, kan inte bry sig mindre om något. Spelar ingen roll att det kom in hundar, katter, en bår som skramlade etc. hon bara låg och slappna av helt.

  
När det blir vår tur så tittar veterinären på tassen och konstaterar ”OJ, hon har verkligen lyckats!”… Det är alltid svårt att sy i trampdynor men denna måste de sy… Jag får lämna kvar henne och hon följer så snällt med djursjukvårdaren iväg.

Hon sövs och de spolade rent och gick igenom tassen ordentligt men hittade inget glas i vart fall. SJU stygn syddes trampdynan med och jag fick hämta henne ungefär fyra timmar senare… Tjejen som lämnar ut Axxa till mig har bara lovord om Axxa, ”vilken superhärlig hund, hon är verkligen jättemysig!”! Härligt att höra!

Nu ska vi försöka få stygnen att hålla i 10-12 dagar… Hon ska såklart vara bandagerat lika länge och hon får bara gå superkorta rastningspromenader, max 10 minuter per gång… Halleluja, hon som verkligen behöver röra på sig nu…

Roligt var att båda veterinärerna kommenterade hur lugna schäfrar jag har ”det brukar ju låta ut i receptionen när man har en schäfer på rummet men dessa bara står snällt och tyst”!

Även om det känns skit att Axxa återigen är konvalecent och vi kommer få stryka oss från denna tävling med så är det ändå tur i oturen att det var Axxa som klev på glaset. Det kunde lika gärna varit Jennifer som ramlade med händer eller huvud före...