I lördags vid 10-tiden lämnade jag Jennifer hos mamma och pappa då de ville ha henne hela dagen. Givetvis låter man inte sådan tid gå till spillo så jag hade stämt träff med Marie med Troya och Äventyrs LaTyra för spår och lydnad i Waxholm.

Äventyrs LaTyra, 6 månader

Vi började med att lägga spår åt våra egna hundar.
Axxa fick ett väldigt varierat spår som var 350-400 meter. Vi började med att klättra rakt uppför ett berg, sedan bar det utför, korsade en stig två gånger, sen bar det uppför och sedan nerför igen. Fick dessutom med all möjlig terräng; berg, vitmossa, ”vass”, skog etc. 3 vinklar och 5 pinnar. Liggtid ca 1,5 timme.

Farans spår var ca 450-500 meter plan skog. Sexvinklar och 7 pinnar, liggtid var nog runt två timmar.

Därefter fikade vi och sedan började jag med att följa med Marie och Tyra i spåret. Jättekul att se Tyra spåra! Hon är fokuserad och koncentrerad och har mycket bra teknik. Med lite mer övning kommer det bli kanon! En egenskap hon har som jag verkligen gillar är att om/när hon tappar spåret och slår hon bakåt och söker upp spåret igen. Faran har samma teknik och vi har bara tappat spåret en gång på alla år!

Därefter följde Marie med mig i Axxas spår och jag kopierar Maries blogg: ”Jag hade innan följt med Anna o Axxa i deras spår, vilket gick rakt uppför ett berg o sedan vidare i ganska kuperad terräng, så jag behöver definitivt konditionsträna..   ”
Axxa spårade bra och fick med sig alla apporter utom en. Dessvärre gjorde hon något som hon gör ibland, hon tappar spåret helt! Jag tror att hon gjorde det i en vinkel och jag tycker det ser ut som att hon spårar… Vet inte om hon byter spår eller om det händer något annat… Tyvärr gör hon inte som Faran och Tyra som slår bakåt och letar upp spåret igen utan hon ”knatar bara på”… Vilket givetvis gör att jag får svårt att lita på henne… Jaja, det är andra spåret sedan i september så vi får nog träna lite mer innan jag ”söker hjälp”. Jag lät henne nog gå för fort i spåret, måste lära mig att hålla ner hastigheten. Ska dessutom försöka att inte lägga så mycket terrängspår utan kanske låta henne få lite ”lättare” spår ett tag framöver.

Faran är en härlig spårhund och jag kände själv att jag slappnar av på ett helt annat sätt när jag går med henne! Förmodligen för att jag litar så oerhört mycket mer på henne, sedan gör det nog sitt till att vi gick i lättare terräng… Idag plockade hon fyra pinnar suveränt och lämnade kvar tre… Två av de hon lämnade kvar låg helt öppet, de är oftast det hon lämnar… Min teori är att de är för enkla/inte värda någonting – spårlusten tar överhanden (mot när hon måste ”leta” upp dem). Marie hade en annan teori och det är tvärtom, att det blir svårare för att vittringen ”blåser bort” mot vad den gör när de ligger dolda i blåbärsris etc. Inte helt omöjligt när jag tänker på hennes (totalt frånvarande) intresse för de pinnarna. Ska nog lägga lite pinnspår med öppna pinnar och träna lite mer på dessa.

Tyra kampar med matte

Efter alla spår åkte vi vidare till Waxholms BK för långfika och massa prat innan vi fortsatte med lydnadsträning.

Axxa
Hade skrivit ihop en planering som jag snabbt fick revidera. Hon var trött efter spåret och det var varmt! Vi tränade lite:
Rutan: gick helt okej
”Ya” = externbelöning bakom: mkt bra!
Jag varierade att "skicka/stämpla ut" henne från sittande och liggande, när jag stod någon meter framför till 30 meter bort, på sträckan när hon var på väg emot mig och när hon kommit hela vägen in till min sida.
Fotgående: tro det eller ej, men jag fokuserade på helheten. Ok
Tror det var allt…

Faquera
Fjärrdirigering: Körde på ca 1,5 meter avstånd, bra stadga och suveräna skiften!
Inkallning: Körde en rak inkallning på ca 30 meter, mkt bra.
Rutan: Gick mycket bra! Hon tjuvstartade en gång på mitt ”titta” kommando men det är inget jag bryr mig om. Dessvärre tyckte ja en gång när jag skickade från ca 25-30 meters avstånd att hon hamnade bakom rutan så jag lockade fram henne lite och kommenderar sen ”stanna”. När hon stannar inser jag att hon står framför rutan och att hon då antagligen stått i rutan när jag lockat ut henne ur rutan… Kan inte göra annat än att berömma då hon stannade bra på mitt kommando. Frågade Marie sedan och visst hade hon varit i rutan från början! Suck…

Vi snackade lite till innan vi skildes åt och jag åkte vidare till mina föräldrar för grillning och hämtning av Jennifer. När vi kom hem på kvällen gick jag in på Jamis hemsida och beställde fyra konor inkl. plastband – jag tänker inte ropa ut Faquera något mer när hon står bra i rutan!

Tack Marie för en mycket trevlig och givande dag!

Tyra