Igår kväll gick jag ner till sjön för att simträna hundarna lite. Alla tre hade varsin sak som jag stod och kastade åt dem, efter några minuter ser jag en jolle som ligger fastknuten i berget bredvid badplatsen på andra sidan. Tyckte den såg lite bekant ut, men med min syn... Inte kunde det väl vara???... Efter 12 minuters simning kopplade jag hundarna och vi gick de 10 minutrarna till andra stranden och tro det eller ej, men efter 10 dagar på vift hittade jag jollen!

Ingen jättebra bild, men vår jolle är rätt lätt att känna igen - på nära håll   

"Durken", mittensittbrädan som jag använder samt årorna var dock borta. Jennifer sov så Robban ringde sina föräldrar så att de kunde komma och hjälpa till. Under tiden fortsatte jag simträna hundarna. Lasse hade med sig en paddel så jag kunde paddla över till andra sidan med hundarna simmandes efter. Eller hundarna... Axxa flög lycklig i vattnet igen, Faran skrek jag mig blå på men hon kom efter ett tag och Birre fick åka snålskjuts i bilen...

Väl på andra sidan kom Robban och Lasse ner med skrindan så vi kunde dra hem jollen, nu får den ligga på tomten tills nya åror och fet kätting med lås inhandlats!

Totalt simmade tjejerna 12+23 minuter = 37 minuter. Birre simmade något mindre.

Berättade för Jennifer imorse att vår båt kommit hem igen och svaret blev: "Är det sant?!!!!" och ett stoooort leende och lyckliga ögon!

Planeringen var att vi behöver träna:
Korgbevakningar
Urkallningar
Fokus

Hela helgen startade vi upp passen som vi gjorde på Fredriklägret – jag kommer in på plan med Axxa på ”här”-kommando, tar henne i halsbandet och säger ”pass på”. Ibland leder det till reaktion från figgen och ibland får hon ingen respons, jag sätter ner/släcker henne. Ibland startade vi därifrån och ibland körde vi lite lydnad innan jag skickade.

Vi skulle börja första passet med en lägrebevakning men när jag kommer in på plan med Axxa inser jag att vi inte är på samma nivå som på Fredriklägret utan hon verkar jätteosäker! Istället lekte Jonas bita/släppa och ibland korta bevakningar med henne på ganska långt avstånd från mig, ca 20-30 meter och med två ärmar så att de växlade ärm hela tiden. 

En bild från september 2010, inlägget blir så tråkigt utan bilder... Foto: Pernilla Moe

Vi körde ingen korg alls i helgen utan enbart ärm. Däremot gjorde vi om momenten lite så att i stället för att köra flykt med korg för att träna efterbevakning så tränade vi flykt med ärm för att på så sätt kunna träna på efterbevakningar/figurantfokus och kunna belöna snabbt och ordentligt. Detta körde vi med två ärmar enligt ovan. Fungerade mycket bra! Så på sätt tränade vi två av de tre moment jag ville träna.

När hon fått ärmvinst springer hon gärna fram till mig (precis som man vill ha det och de allra flesta hundar gör) men i Axxas fall kom vi fram till att det nog inte är önskvärt. Därför berömde jag inte när hon kom emot mig utan istället berömde jag (om jag berömde) när hon vände tillbaka till figgen igen. Vi jobbade även med figgen på ganska långa avstånd från mig hela tiden för att hon ska bli självständigare. I dessa fall hade Jonas på henne en lina, han ryckte ingenting utan ”pimplade” bara lite när det behövdes för att korta ner hennes lovar mot mig. När hon började förstå konceptet och jobba bra på långa avstånd ifrån mig rörde jag mig lite fram och tillbaka (fokus-/ anslutningsträning).

På söndagens första pass fortsatte vi övningarna enligt ovan men vi drog ut tiden på efterbevakningarna och vi ökade även svårigheten genom att jag rörde mig emot och förbi henne i bevakningarna.

Andra passet backade vi bandet lite genom att vi inte körde anslutningsträning och vi kortade även tiden på bevakningarna. Istället bytte vi figurant från Jonas till Frida, Markus och Niklas. Eftersom det var tre nya figgar på samma pass körde vi uppstartssignalen med ”pass på”, släcka, skicka vid varje figurantbyte.  Positivt var att hon brydde sig inte nämnvärt om vem som var figurant så länge inte Jonas stod för nära figuranten.

Helgens sista pass figgade Jonas igen och då fortsatte vi övningarna enligt ovan men vi körde lååånga sträckor samt drog ut tiden på efterbevakningarna, max antal skall var 28 i en följd.

En bild från september 2010, inlägget blir så tråkigt utan bilder... Foto: Pernilla Moe

Generella tips:
Tänk inte” Gud vad dåligt!” utan tänk istället ”det här kan bli bättre!”.

Vilja Teknik Självförtroende
Hunden ska ha viljan att utföra det vi vill
Hunden ska ha tekniken för att utföra det (vissa hundar kan t.ex inte hoppa och bita samtidigt…)
Den ska även ha självförtroende i det vi gör

Sök-/markeringsövningar
Jag ställde även frågan om jag på något sätt kan träna figurantfokus och ”bevakningar” hemma, till exempel genom sökmarkeringar? Frida tyckte det var en mycket bra idé och gick igenom hur jag skulle kunna göra.

Det kan vara bra att köra markeringsövningar med Axxxa på ca 50-60 meter (öka successivt) ifrån mig för att:
- Hon lär sig att jobba och bevaka på långt avstånd ifrån mig
- Figurantfokus när jag är långt ifrån
- Figurantfokus när jag rör mig emot henne och figuranten. Jag ska fortsätta gå så länge hon skäller och om hon tystnar ska jag stanna, på så sätt lär hon sig vad som ger utdelning.
- Blir lite som anslutningar i/efter bevakningar i skyddet så småningom när hon kan skälla och hålla fokus tills jag kommer ända fram
- skalluthållighet och tron på att skallen ger utdelning ökar också i och med dessa övningar

Belöning i sök-/markeringsövningar
Ha en kampdutt i långt snöre så att hon lägger sig och skäller ett par meter ifrån figuranten och att denna kan slänga ut föremålet till henne när det är belöningsdax. Säng ut föremålet och dra igång henne i jaktlek, vilken leder till kamp, om hon inte tar dutten direkt och kampar med den.

Träna hemma:
Komma upp i ca 50-60 skall i bevakningarna då hon förmodligen kommer behöva ligga på 35-40 stycken på tävling.