Natten till lördagen sov jag hela natten! Åtta timmar! I ett sträck!! Wow!
Det var över två månader sedan sist. Hoppas att det inte dröjer två månader till nästa gång!

I slutet av förra arbetsveckan (fredags?) körde jag vittringsapportering igen. Körde först en med 10 pinnar och jag duttade bara i marken längst till vänster, min pinne var nummer 7 av 10. För första gången körde jag med en ingång på slutet och med lite hjälp (vill inte ha osäkerhet och tugg) tycker jag det gick bra. Hon fick godis hos mig och sen leta lite godis på annat håll som belöning. Hon jobbade jättefint men jag tycker att hon gick direkt från mitten och sen till höger. Funderade på om jag lagt min pinne lite för "ofta" ute på högerkanten. Under tiden hon letade godis flyttade jag pinnarna till annan plats på tomten och så körde vi en till. Denna gång var min pinne nummer två av åtta,annars gjorde vi allt likadant. Gick mycket bra.   

I lördags var Robban snäll och cyklade ca 6 km med Axxa för att därefter gå upp i lillskogen på baksidan och köra ett uppletande med henne. När de kom in packade jag och Axxa oss in i bilen för att åka och träna en timme för Sofia Edlind. De moment jag ville titta på var rutan, inkallning med ställande och fjärrdirigeringen. Tack vare Robbans insats på morgonen var hon lugn och behaglig att träna med, huvudet var med hela tiden!

Rutan ställde Sofia ut och när jag frågade om avståndet sa hon att det var 25 meter - jag blev jätteförvånad och insåg att jag nog tränat på både 35-40 meter, minst... Detta var ju nära, tyckte både jag och Axxa! Så, avståndet är inget problem och ingången i rutan gör hon bra, det som är kvar är att "snabba upp" hennes stopp i rutan. Får vi till det så är rutan typ fix och färdig. Pratade även lite om hur jag ska kunna rädda rutan om hon hamnar utanför, jag kommenderar "fel", etc.

Inkallning med ställande insåg vi var i stort sett obefintligt, eller snarare - hon har jättebra fart, det behöver jag inte oroa mig för men stoppet finns inte... Sofia tyckte att jag i vart fall ska lägga mer krut på att hon ska förstå bakombelöning(sord)... Nu lyssnar hon på när leksaken landar vid utläggningen av externbelöningen och låter det så stannar hon, låter det inte så stannar hon inte... Jag tycker dock att jag tränat massor på detta... Vet inte hur jag ska göra... Det känns inte som att Axxa fattar... 

Fjärrdirigeringen fungerade jättefint på kort avstånd och Sofia blev till och med lite avundsjuk på hur Axxa utförde en del av skiftena.  Vi måste få ut avståndet och Sofia tycker att jag ska göra Axxa mer medveten om bakbenen och då framförallt det vänstra, som ska vara still enligt mitt kriterie. Jag kan inte göra det genom att peta på bakbenet etc., det uppfattar hon som en korrigering... Fick tips om att jag kan ha vänster bakben lite "upphöjt" genom att ha det på en liten, låg "kloss" av något slag så att hon märker en skillnad om hon flyttar tassen. Hon tyckte även att jag inte ska belöna ur handen då Axxa är väldigt dragen till mina händer. Kanske bakom belöning?