I lördags var vi iväg på dagen och köpte ett par nya hundtäcken, är trött på de vetbedar vi har… Mycket uppskattat av hundarna!

På kvällen gick jag och Jennifer en promenad med hundarna i området. Hon var mycket fascinerad av att hon hade en reflexväst som hon fick från sin förra dagmamma när hon slutade där. Att dessutom jag hade reflexväst och att hundarna hade reflexer (som vi), lampor och att Axxa hade reflexer på bakbenen (viktmanschetter) har hon pratat om hela lördagskvällen och även i söndags! Svängen tar en 20 minuter i normalt Anna-tempo, men då Jennifer gick nästan hela sträckan själv tog det lite över en timme. Jag höll i Axxa, Faran och vagnen och Jennifer höll i Birre. Ibland hörde man ”BJAAA BIJJE!” och ibland ”NEJ BIJJE, DU INTE DJA MIG!!” när Birre gick i lite sträckt koppel – drar gör han inte. På vägen mötte vi ett skelett    och en figur ur scream  med tillhörande mamma. Jennifer pekade och frågade varför de såg ut som de gjorde – svårt att förklara... Vi blev även förföljda av en ilsken katt! I ca 50-100 meter gick vi på gångvägen och katten kom ca 1-2 meter efter med ragg och viftande hög svans, klart otrevlig! Jennifer ville klappa, Faran ville mörda, katten ville slåss och jag ville bara bort! Mötte en stor hund (ung rottishane?) med vidhängande ägare också. Mina hundar satte sig fint och tittade på när rottisen drog omkull sin ägare (en vuxen kvinna) två gånger under den tid det tog att passera oss, ja det tog lite tid… Hon skyllde på mörkret?!... Hunden gjorde inga utfall utan ville nog ”bara hälsa”, mina satt som små solstrålar och Jennifer stod med händerna på ryggen och tittade på så jag kände mig rätt lugn och var riktigt trevlig. Jennifer frågar högt och ljudligt ”var den hunden arg mamma?” … "Nej, Jennifer. Katten vi mötte var arg men den här hunden var snäll". Klart hon undrar. Hundarna, och Jennifer, var slut när vi kom hem så det var nog en jobbig promenad! Frånsett kattincidenten så var det en otroligt trevlig promenad!!! Härligt att Jennifer är så stor att hon kan och framförallt vill följa med på hundpromenader!

I morse vaknade Jennifer strax före 5 och vägrade somna om! Det var bara till att gå upp och pallra sig ner så att Robban förhoppningsvis fick sova vidare i vart fall. Det fick han, fyra timmar senare masade han sig ner för trappen. I övrigt har även jag blivit sjuk så om det inte sker några mirakel under natten lär vi vara hemma imorgon med. Hade tänkt spåra med tjejerna och skulle träffat Annika för fika men istället har jag masat omkring i morgonrock hela dagen och Robban har väl mer eller mindre varit i chock – masa omkring i morgonrock en hel dag är inte riktigt min melodi… Idag har det varit skönt med tomt!