Under våra sjukveckor var jag ute och tränade två superkorta pass, då jag kände att det var vissa saker vi behövde få till innan tävlingen. Att träna hund i massa minusgrader med 39 graders feber är dock inget jag gör om… Ena passet gick vi från klarhet till klarhet, andra passet vart raka motsatsen.

I söndags var det äntligen dags att träna lite hund ”på riktigt”! Jag hade bestämt träff med Marie, Troya och Äventyrs Tyra på Waxholms BK. Ingen av oss är medlem men det är en liten mysig klubb som ligger rätt bra till för oss båda. Det första som möter oss är Lotta (medlem) som välkomnar oss med ett hjärtligt ”hej hej”. Sen gick vi ner på den mycket snöiga, slaskiga planen… Skönt att man har hundar som inte bryr sig det minsta om underlaget! Det var mest svårt för en själv att försöka hålla fötterna på rätt spår och Axxa (passade på att) sladda rätt rejält i alla ingångar etc… Började med att titta lite på Marie och Tyra då Marie ville ha lite tips.

Axxa var överladdad vilket jag visste redan innan… Vi körde dock igenom:
Fritt följ: 2-3 korta pass
Läggande under gång var riktigt bra
Inkallning där hon passade på att resa sig ett par gånger när jag lämnade henne (har väl aldrig hänt tidigare…) och sedan när jag väl kallade in så sladdade hon iväg 5-6 meter bakom mig innan hon kom in och satte sig…
Rutan lite strulig då hjärnkontoret inte var helt påkopplat, men tendenserna går åt rätt håll i vart fall
Apportering: Satte ner henne, lade ut apporten bakom henne och gick sedan iväg 15-25 meter (körde ett par stycken) och kommenderade apport. Axxa… tog frivarv med apporten!!! Det har aldrig hänt förr! Vid tillsägelse sladdade hon dock in vid sidan och satte sig.
Fjärrdirigeringen var heeelt suverän i skiftena!!  Dock lite ljud… Körde 6 skiften på ca 7-8 meters avstånd.

Sedan tog jag ut Faquera som var helt underbar, men oj vad jag släpper igenom… Men vad gör det när vi inte ska tävla… ”Ligg” säger jag, Faran lägger huvudet på sned och ser söt ut varpå jag kontrar med en leende och slänger åt henne en godis. Hmmm…
Vi tränade lite i vart fall rutan gick suveränt, apportering (lade apporten framför henne så det vart som en inkallning) jättebra, första steget i ”baklängesslalom” gick kanon så nu är det nog dags att gå vidare. Lite fotgående som vart helt ok. Lite ”busuppletande” och så fick hon bara vara och käka lite godis när jag och Marie snackade.  Jag tror hon var helnöjd även om hon självklart alltid vill träna mer…

Därefter satte jag in Faran i bilen och tog ut Axxa för att träna lite till på den plogade parkeringen. Jag visste förutsättningarna:
1. Hon ”kan inte” tränas efter Faquera för då spinner hon iväg…
2. Hon var redan ”way off”...

Vi tränade lite stadga (stå/sitt/ligg) med drag i kopplet så hon fick kämpa för att vara kvar testade lite fotgående som av någon underlig anledning gick mycket bra. Lite ingångar med apporten som gick bra lade in lite koppeldrag även där. 

Marie skrattade när vi körde pass 2 och sa att hon ser ju alldels VILD ut på ögonen! Det gjorde hon… 
Ja, Axxa var supergasad och hade mycket spring och väldigt lite hjärna… Jag testade att köra lite uppletande innan och jag testade att slänga ut små godisbitar som hon fick leta efter lite här och där under träningens gång men inget hade någon effekt. Jag vet vad hon egentligen behöver och de är att bli av med all överskottsenergi som hon byggt upp under en längre period. Det räcker inte med lite spring och annat innan träningen utan jag hoppas på barmark snart så att vi kan ge oss ut och cykla, sätta upp staket runt tomten så de kan vara ute som de är vana vid och att vi blir friska så vi kan gå våra skogssvängar där de får ”rasa av sig”. När hon väl blir ”lugn i kroppen” tror jag nog att fokuset i träningen kommer komma till stor del av sig självt. Kanske får jag, under en period, göra med Axxa som jag fick göra de första åren med Chili och cykla en lång sväng innan träning. Får bara hoppas på att inte allt för mycket ”skit” blivit inbyggt under rehabens och sjukdomarnas gång…  

Det här är vad Axxa behöver just nu!

Efter träningen gick vi in i klubbstugan, WBK hade årsmöte och vi blev inbjudna på fika! Blev bjudna på både bullar och tårta, wow! Tackade så jättemycket och fick till svar att vi alltid var välkomna att träna på WBK, oavsett om vi var medlemmar eller inte! Snacka om trevligt bemötande!

Hon har bra mycket spring i benen min "lilla"!

I lördags åkte jag till Lidingö BK för lite lydnadsträning med Marie och Äventyrs La Tyra. Vi började med att gå en rastrunda med hundarna innan mina åkte in i bilen igen då jag skulle titta på Tyras apportering och lite annat. Det vart massa prat då vi inte setts på länge men även en hel del träning. Tyra är en otroligt härlig hund!

Sen var det min och Axxas tur att träna och det var ett av våra sämsta träningspass, uscha… Men så är det ibland… Jag värmde henne inte och lät henne inte leta godis innan… Att det ska vara så svårt att få in… Att jag varit på plan och ”tränat” innebär ju inte att Axxa gjort det… Massa ljud i fotgåendet, inte högt men mycket… Jaja, vi fokuserade på ”lugn” och vänstersvängar i fotgåendet, rutan som inte gick något bra… Ett par hopp som gick suveränt, några inkallningar som var kanon. Lite stå/sitt/ligg i baklänges marsch som gick väldigt bra. Fjärrdirigering körde jag lite klass två men mer än så var det inte läge för, apportering minns jag inte om jag gjorde.  Tränade lite ”sitt fint” och avslutade med ett par ”ligg kvar”-övningar.

Hon kan fokusera, hon kan vara tyst och hon kan gå jättebra men ibland pyser det fullkomligt över och jag måste hitta knappen… Det är massor av störningar på Lidingöklubben (en hundrastgård med massa skällande/springande hundar mitt emot, ett motionsspår med hästar, joggare, hundar på promenad m.m.) men det var inte där skon klämde. Tror att det beror på hur jag är, hur vi går in på plan och inleder träningen men jag är inte säker. När jag tänker efter så är det mer hennes arbetstemperatur, rutan och fotgåendet som inte var så bra – känslan. Inser att den är nästan viktigast för mig…

Tog ut Faran en sväng och körde lite fotgående, apportering, raka inkallningar och rutan – med andra ord mest sånt som hon inte ska träna så mycket av. Men jag kände för det och hon tycker det är kul. Rutan gjorde hon kanon! Hamnade mitt i varje gång. Apporteringarna var jättebra, i inkallningen har hon dock för lågt tempo. Ja, kul hade vi i vart fall.

Under veckan har jag tränat lite fjärrdirigering inomhus och det går inte så bra då Axxa har för mycket framåttänk och jag kan därför inte få ut avståndet, alls... Lite vänstersvängar och apporteringsingångar har vi tränat också. Med Faquera tränar jag mest hjärngympa, försöker lära in baklängesslalom och det är en konst! Nu har vi kört 3-4 pass och jag tror att vi är på väg att knäcka nöten i hur hon ska lyckas backa in med rumpan mellan mina ben, hon hamnar ju liksom för långt bak så fort hon ställer sig upp så det är lite knepigt men hjärngympa för oss båda!

Annars rensar, röjer och packar vi mest i den mån vi hinner... Förrådet är genomgånget, rensat och packat klart. Har även börjat inomhus och totalt har vi fått ihop ca 30 kartonger nu!

Igår var vi på Nacka Cup för att hejja på Teamet, Annika och Anita. Även Äventyrs Heidi tävlade och det var kul att se henne efter många år. Tjejerna fick gå en promenad med stora delar av teamet samt vara ute en och en för att få lite socialisering i vart fall. Axxa behöver träningen (många främmande hundar och laddad stämning) och Faran fick komma ut för att lindra mitt dåliga samvete.

Vi börjar med att gratulera Anita med Acke samt Eva med Zakk till första prisen i klass 1, stort grattis till er!


Anita och Acke 

För teamet gick det mindre bra, ganska mycket mindre bra... Men vi biter ihop, spottar i nävarna och kommer igen!

Ett gäng besvikna Teamvänner skådar och hoppas på coachens tävling (Faquera längst till höger)

Ett gäng bilder från dagen:

Emma och Plätt i fotgåendet

Ajax hoppar, trots skall på både ut-och invägen fick han en 10:a! Jag och Emma tittade på varann och började gapskratta - såpass mycket att domaren vände sig om och tittade, ooops....

Härliga, leriga planer - eller inte...

Efter ett ok upptag bestämde han sig för att ta både ett och två och... tre varv runt planen innan han kom in och lämnade av - framifrån! Kolla in den mycket förvånade Julias min! ;)

Annika och Indy debuterade i trean och tyvärr vart det inga uppflyttningspoäng där heller...

Inkallning med ställande


"Jag täcker framsidan om du täcker baksidan..." Eller så var det vittringsapportering... ;) 

Äventyrs Heidi hade fin teknik i vittringen  

Somollis Kalle, yngste och nyaste teammedlemen

Axxa ville, ville, VILLE träna hon också vilket hon inte fick...

Äventyrs Fendi har sprungit vidare över bron för att återse sin bror Faust...
Hon har varit frisk och vansinnigt pigg hela livet men nu nu var det tydligen dags.
Mina tankar går till hennes ägare och jag hoppas att Faquera och resten av syskonen har många år kvar!!