Ligger konstant efter med inläggen, men det är mycket på gång nu så bloggandet känns inte som något prioriterat...

I måndags, den 17 oktober, var jag och Axxa tillbaka till sjukgymnasten Charlotte. Hon blev behandlad med ultraljud så nu har hon snyggt rakade bogar    men vad gör väl det, huvudsaken att hon blir bra! C kände igenom Axxa och hon känns mycket bättre!! Såååå skönt att det hela tiden går åt rätt håll och med rätt stora framsteg. Jag frågade när jag kunde sätta igång och träna med henne varpå C flinar och frågar vad jag menar med träning... Jaaa, säger jag, tävlingslydnaden alltså, förutom fotgåendet och vittringen... Då ser C lite fullifan ut och säger att det är ju inte så bra att gå från koppelpromenader (vi fick nu tillåtelse att gå en hel timmes koppelpromenad åt gången!) till inkallningar i full fart. Det är ju helt logiskt och jag frågade givetvis hur hon tyckte jag skulle lägga upp ökningen successivt. Vips förstod jag Cs luriga min då kontentan blev att C tycker att jag ska börja jogga med Axxa!!! De som känner mig vet vilken urusel kondis jag har och att jag verkligen hatar att jogga!! Det bästa är i vart fall att hon anser att Faran kan hänga med på våra turer! Förhoppningsvis är Axxa i såpass bra form att vi kan ge oss ut och tävla i början av februari nästa år - då kan vi alltså börja träna inför tävling fullt ut ett tag innan, runt december/januari!

Vi fick ett fint litet träningsupplägg att följa också då varken jag eller Axxa ska ta ut oss i början... Jag ska börja med att gå 5 minuter och sedan jogga 5 minuter och så ska vi varva, som om jag skulle orka det!  Så småningom ska vi öka på tiden vi joggar och och dra ner på promenadtiden därimellan. Lite längre fram ska vi lägga in sträckor där vi spurtar  för att hon på ett mycket kontrollerat sätt ska börja springa fortare. Sedan ökar vi på spurterna också, till antal och fart. 3 (!!!) gånger i veckan ska vi ut och jogga!

Jaha, tur jag köpte ett par joggingskor på rea för ett par år sen!