Det är en fråga jag ställt mig ett antal gånger, nu senast på kursen tävlingslydnadskursen i söndags... Återigen var det en hund, av annan ras, som gjorde utfall på utfall mot Axxa... Ägarens kommentarer var: "Men oj, så här brukar hon inte vara... Det måste ha hänt något på dagis"... Det må så vara men det bryr jag mig inte om! Jag vill inte att mina schäfrar ska bli utsatta för utfall efter utfall på promenader och kurser! Hur kommer det sig att det är "helt okej" för vilken hund som helst att göra utfall mot en schäfer??? Hade det varit tvärtom hade det sannerligen inte varit ok! Vi med hundar av bruks- och kamptyp har betydligt högre krav på oss från omgivningen!

Flera års arbete med Axxa har gett resultat! För hur reagerade hon när hon blev utsatt för ovanstående? Jo, hon vände bort huvudet, hon viftade på svansen och efter ett tag lade hon sig ner med ryggen mot den andra hunden och halvsov!

Nu fungerar det att vi blir utsatta emellanåt, men hade det här varit för 2-3 år sen eller när hon var valp då hade det varit annorlunda. För er som inte känner Axxa så var hon rädd för och mycket osäker mot andra hundar förut, det räckte med att hon kände lukten av en hund för att hon skulle resa ragg och gå igång! Varje hundmöte var en pers och jag kände mig enormt misslyckad som hund- och schäferägare. Visst, hon är fortfarande osäker när främmande hundar kommer nära, nära och då framför allt intensiva hundar men det är mycket sällan en sådan situation uppstår. Nåja, trägen vinner och här står vi nu, fyra år senare!   

Vi som måste tåla allt...