I måndags vaknade jag strax före 6… Några minuter efter mig vaknar Jennifer och börjar vråla på en gång… Hon gråter och skriker konstant till strax efter åtta på morgonen, ”ajajaj, mitt öra!”. Vi hänger på låset när vårdcentralen öppnar och mycket riktigt har hon öroninflammation i vänster öra och har ”inflammation på väg” även i höger... Var hemma hela måndagen, men kände att tre dagar borta från jobbet när det är mycket att göra… Spelar ingen roll hur dålig man är själv… På tisdagen tog jag sovmorgon och åkte sedan till jobbet efter morgonrusningen med feber, enormt halsont, huvudvärk, snuvig och allmänt hängig… Hinner precis svänga in på parkeringen utanför jobbet när chefen ringer… Säger att jag kommer upp varpå hon lite glatt säger att ”okej, vi kan prata då”. Tar en latte (I know, vi har det lyxigt på jobbet med alla kaffe-/lattemaskiner som 7-eleven, Shell och Pressbyrån har – bara att välja och vraka!) och går in på hennes rum. Möts av en leende chef som är glad att jag är där och berättar att i stort sett allt som kan gå fel har gått fel de senaste dagarna… Det mesta strular och hon ber mig fokusera på ett par saker och låta resten vara. Har huuur mycket som helst att göra på jobbet! Tänk att allt alltid kör ihop sig samtidigt!

I tisdags kväll var det simning för Faran och därefter återbesök hos sjukgymnasten. Hon kändes mycket bättre men jag fick bakläxa vad gäller massagen…

Onsdag och torsdag var jag på jobbet ca 7.20-12 då jag åkte hem och bytte av Robban så han kunde åka och jobba eftermiddag.

I torsdags kväll skulle jag åkt och simmat med båda tjejerna men istället åkte vi till Solsidans djurklinik och lät Ludde få sista vilan. Jennifer var med och det gick otroligt bra. På något sätt tog hon udden av situationen med sina frågor och kommentarer, hon är bara så otroligt klok! Här hemma känns det otroligt tomt… Bara tre hundar kvar och Faran är numera äldst med sina åtta år.

Fredag var det bara att inse att det inte skulle gå att åka till jobbet, kom knappt ur sängen. Jag som aldrig är sjuk! Hundarna har varken fått promenader eller träning senaste veckan! När jag kommit hem från jobbet har jag däckat och när Jennifer ska sova middag har jag sovit jag med. Sen har jag tillbringat resten av tiden under en filt i soffan. Tack och lov för stor tomt och hundben!

I morse tog vi sats och åkte vi iväg för att gå en liten runda med hundarna i motionsspår/elljusspår där jag aldrig gått.

Mötte en kille med två irländska settrar av jaktmodell, en lös som ”var där borta i skogen någonstans”, hon kom som ett skott på inkallning och hela hunden lös av lycka. Både jag och Robban log efteråt och sa att den var som Chili/jaktsettrar i ett nötskal – såååå lycklig över att få springa lös!

Chili på språng

Lycklig Chili

Den andra var en lite jaktsettervalp, oh my god!! Jag som redan börjat titta lite efter nästa schäfer (sker om tidigast två år) men nu vete 17, kanske det blir en röding nästa gång…   

Passerade en lekplats på vägen tillbaka till bilen där vi givetvis stannade till en stund. Hundarna fick lite "passivitets-/väntaträning" och Jennifer fick leka.

Det gäller att ha tungan rätt i mun!

Världens sötaste!

Jag hatar att vara sjuk och inte orka något och detta ger ju aldrig med sig!  Jennifer och Robban har varit dåliga sedan i onsdags i förra veckan och jag sedan i söndags och ingen av oss är bra än! Snacka om seeegt! Jag vill spåra, träna lydnad, promenera men blir andfådd bara jag går nerför trappan till källaren för att ge hundarna mat!

Nu på eftermiddagen tog jag dock tag i saken och gick ut och tränade liiite med Axxa, hade med mig filmkameran och satte ihop en liten film - kommer i nästa inlägg.

På återseende!

 

Marie o Troya

6 november 2010 17:43

Jag förstår precis!! Hade samma "elände" för 2v sedan...Men hundarna klarar ju en liten break då man tränar/aktiverar annars!
Krya på er alla!

http://www.troya.zoomin.se

 

Annelie

6 november 2010 18:40

ååå fy vilken vecka!! hoppas nästa blir bättre. men du nästa hund blir ju en rottis, glöm inte det ;)
kram

http://www.tigra.bloggagratis.se

Anna Östervall

6 november 2010 19:43

Tack vännen! Haha, njae... Rottis är nog mer din ras än min. ;) Men jag kommer gärna och socialtränar och pussar på några i vår! ;)

 

Malin

6 november 2010 23:29

Uscha.. ja det är inte kul med vare sig sjuka barn eller när man är sjuk själv :(

Såg skitbra ut ju.. filmen alltså ;)

Kram

Anna Östervall

7 november 2010 14:56

Näe, det suger verkligen! Tack! Ang. filmen alltså ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggplatsen har (troligtvis) gjort sitt, nu drar vi vidare mot nya "utmaningar". Hädanefter hittas vi på: http://rackartygsaxxa.com/ ...

Ja, har spiralen väl börjat snurra i fel riktning så känns det ju ibland som att det bara fortsätter. Så är det här just nu. I söndags skulle Jennifer på kalas på andra sidan stan och hela familjen skulle, tack och lov(!), med. När vi ligger på motor...

Ja, ibland blir det inte som man tänkt... Min plan för närmsta framtiden var att jobba måndag och tisdag denna vecka för att sedan ta ut semester fram till Lillis anländer. Jag tänkte även se mig själv som fullt frisk och inte gå vidare med utredning...

Axxa som alltid varit först till ytterdörren och stått längst fram och tjutit när de ska åka till jobbet på morgnarna vill inte följa med längre. De morgnar tjejerna ska med Robban till jobbet ropar han på tjejerna och på andra ropet brukar Faran mas...

Idag är det exakt 21 dagar kvar till beräknad förlossning! Jag har fått för mig att han kommer komma för tidigt, men jag är verkligen inte redo än. Vi får se hur det blir. :) Bilden nedan är från dagens skogstur med varmchoklad och Jennifers egenb...