Min största skräck som förälder är att Jennifer ska dö innan hon uppnått vuxen ålder. Självklart vill man att barnet ska överleva en själv, det är ju så det borde vara. Att små barn drabbas av olika sjukdomar och olyckor känns fruktansvärt och även om jag vet att det händer dagligen, världen över, känns det ändå oförståeligt.

X och jag har vuxit upp tillsammans. Vi bodde grannar från det att vi var tre år gamla tills vi flyttade hemifrån, då våra föräldrar bor kvar i våra barndomshem så ses vi då och då. Ibland när vi hälsade på hos våra föräldrar samtidigt så lekte tjejerna ihop. I fredags gick hans lilla dotter bort i cancer, inte ens fem år fyllda… Jag sörjer med honom och hans familj.