Efter att ha haft en massa på jobbet och fått jobba över i stort sett varenda dag de senaste veckorna och inte hunnit träna etc. så verkar det peppar, peppar som om det börjar bli ”mer normalt” nu!

I tisdags slutade jag normal tid, dvs. vid 15.30 då jag var här vid 7-tiden. Ringde Robban på vägen och frågade om jag skulle hämta upp Jennifer, åka och spåra med tjejerna då det inte blev i helgen eller om vi skulle göra något annat… Det blev tyst i luren och så svarade han ”tänk att man aldrig kan få överraska dig…”. Han hade smitit iväg på sin eftermiddagsrast och lagt ett kort spår till Axxa! Jag brakade hem och hämtade tjejerna, han åkte och hämtade Jennifer och så åkte vi till skogen och tog Axxas spår.

Det roliga var att vi hade exakt samma tänk! Ett kort spår med rätt många pinnar och ett par vinklar! Skillnaden var att Robbans vinklar var lite ”svårare” än de jag tänkt lägga! Det var ca 100-150 meter, fem apporter varav slutapporten var ca 50x5 cm, en 90-vinkel och en riktig spetsvinkel och med en liggtid på ca 1,5 timme, dessutom hade det regnat när spåret lade till sig. Robban gick efter med Jennifer på armen som var måttligt road då hon ville gå själv och hålla i Axxa… Axxa spårade bra! Hon behöver få lite lättare spår nu tror jag då vi ökat både läng och svårigheter samt haft lite strul i spåret sista tiden – detta vart kanon! Kunde inte fått en bättre överraskning.

Fullt ös i skogen - härligt när de är två igen!

Efter Axxas spår gick vi en sväng i skogen hela familjen vilket vi alla uppskattade lika mycket förutom Robban som höll på att svimma av hunger…

På kvällen gick jag ut och tränade lite lydnad med tjejerna på tomten – Robban har ju monterat en bygglampa åt mig i ena änden av tomten så jag har ljus på delar av tomten! Med Axxa körde jag:
Fotgående – starter och halter stod i fokus. De flesta halter bli okej förutom högeromhalt…
Kryp – fokus på position och ”inte vara vinglig i kroppen”
”Stanna” – både under gång och i rörelse på väg emot mig ren nybörjar inlärning

Med Faran tränade jag fotgående, kryp och lite fjärr. Det gick helt okej frånsett fjärren där jag höll på att få spader… Insåg dock att det inte är själva fjärren det är fel på utan att hon har noll stadga när hon ställt sig upp, på tävlingarna gick hon emot mig och nu började hon mer eller mindre steppa…

"Jajja upp och ner" som hon säger 

I onsdags hade jag planerat att åka ut till LBK för att vara med på den öppna träningen, brukar vara mycket folk och hundar och precis den störningen jag och Axxa behöver! Robban ringde dock 15.30 och frågade när jag skulle sluta, det är inte alltid de har så bra framförhållning på hans jobb så samma dag hade cheferna sagt att de från och med idag ska gå upp till heltid igen! Oooops! De har ju jobbat 80% en period på grund av lite mindre att göra i lågkonjunkturen, men nu verkar det alltså ha dragit igång igen… Här har vi ju börjat med vintertid igen och jag slutar alltså 16.30 istället för 16.00 (minus det jag flexar in på morgonen), det var bara till att stänga ner och rusa iväg från jobbet och hämta Jennifer hos dagmamman! Hämtade henne, hem och hämta tjejerna, byta om och ta med lite picknick och hundgodis och så for vi till skogen. Jag flanerade omkring, Jennifer förundrades över svamparna och åt blåbär medan hundarna "gjorde som de ville", letade godis i träd och på marken.

Jennifer visar Faran var godisen finns

Jennifer är oerhört engagerad i hundträningen, på sitt vis, och tränar vovvarna genom att slänga godis på backen och låta dem leta – hittar de dock inte godisarna så visar hon var de är. Gömma godis i träd krävde stor koncentration men var riktigt roligt tyckte både hon och hundarna.

Bra för finmotoriken  ;)

Vi kom hem från skogsturen vid middagsdags runt 18-tiden och då hade jag glömt bort att jag ville åka till Lidingö och träna... Istället gick jag ut på tomten med en tjej i taget när Jennifer lagt sig  och tränade samma moment som på tisdagen.

Jag flanerar och Jennifer får bestiga berg   

Välförtjänt paus  

Igår vart det en picknick bestående av ljummen BigMac, kalla pommes och smält glass på en grusparkering innan jag körde lite anskällningar och transporter med Axxa. Det gick inget vidare… Hon hade riktigt bra bett men osäkerheten i anskällningarna var tillbaka och det var mycket ljud mellan momenten och i starten på transporten… Kan iofs bero på att det var länge sen vi  körde ihop och vi båda två kände oss lite osäkra, sånt känner Axxa av på en gång… Jaja, bra att ha ”tjuvtränat” lite inför helgen då vet jag mer vad jag vill ha hjälp med där.

Rapport från skyddsdagarna med Frida och Jonas Wallén, Sundbergs hundtjänst, kommer inom kort…