Funderar på det här med smällare, raketer och rädda hundar… Vi lämnar övriga djur, illa berörda och miljöaspekter åt sidan.  

Jag har haft två skottberörda hundar där den ena var riktigt rädd och fick fullkomlig panik varje nyårsafton och även reagerade på andra ljud än skott och fyrverkerier, som till exempel när pucken åkte i sargen på hockeyplan i närheten av där vi bodde.  Den andra låg ”bara” på skalan mellan berörd och rädd… Det har gjort att jag i alla år tyckt att det är fel med fyrverkerier, de borde förbjudas etc. etc. Nu sitter jag dock här med tre skottfasta hundar som inte bryr sig ett dugg om skott, dundret som blir när snön rasar av taken, åska eller fyrverkerier…

Är det verkligen rätt att förbjuda fyrverkerier, för hundarnas skull??
Varför ska majoriteten av Sveriges befolkning avstå från något som de uppenbarligen vill roa sig med och betala för alldeles själva? För att en minoritet av Sveriges befolkning har hundar och tycker det?? Av alla Sveriges hundägare är det ju inte heller alla som vill förbjuda detta.

Istället för att klaga på vad folk väljer att göra på nyår och försöka förändra omvärlden kanske vi istället borde se om vår egen rygg? Det är bara att inse att i den värld vi lever i idag så händer det saker. Bilar får avgasknallar, det skjuts puckar i sargar, det applåderas, smälls och åtminstone en gång om året så skjuts det raketer. Kanske vi borde börja hos oss själva genom att fundera över de avelsdjur som används. Rädslor generellt har stor nedärvbarhet, skotträdsla ingår där. Kanske borde det ställas som kvar på SAMTLIGA avelshanar/-tikar, oavsett ras, att dessa ska vara skottfasta för att få registrera valparna… Brukshundarna har i vart fall sina MH:n och korningar där blivande valpköpare kan få en större insikt i vilka och hur starka rädslor föräldradjuren har, vad har sällskapshundarna??   Det är alltid lättare att skylla på andra och vilja att de ska förändra sig, istället för att börja med sig själv!

Bara några tankar så här på nyårsnatten när den skottberörda matten (Ja ca 15 år med skotträdda hundar har satt sina spår…)väckte hundarna 23.50 för att ge dem ben att gnaga på över 12-slaget…

Jag kan inte heller förstå alla hundar som försvinner på nyårsaftonskväll och –natt… Rasta hunden i god tid innan och om du måste ut med  din berörda hund senare så ha den i ett kraftigt koppel och stryphalsband, ett stryp kan det inte ta sig ur vilket går ur andra halsband och selar. Och framförallt, ha den inte lös! Framförallt för hundens skull, men även för din och omvärldens.  För några år sedan hade mina dåvarande grannar sin skotträdda hund lös, i stan, strax före 12-slaget. Inte helt ovanligt... Hunden drog över vägar och ner i tunnelbanan… Hur många människor hade inte kunnat gå åt i den vevan? Istället för att ha den vanligtvis så lydiga hunden i koppel, en dag per år…

På flera FB-trådar diskuteras det nu även huruvida det är arv, miljö eller sjukdomar (t.ex. öroninflammation, anaplasma med flera) som gör hunden skottberörd/-rädd. Det behöver inte diskuteras, rädslor har otroligt stark nedärvbarhet! En skott(ljud)berörd tik kan dessutom ge valparna dåliga förnimmelser redan i valplådan… Då har du både arv och miljö… Självklart kan saker hända som skrämmer den mest skottfasta hunden (genetiskt sätt) och självklart blir en del hundar otroligt påverkade av ljud under diverse sjukdomar och annat. Men faktum kvarstå, aveln har en otroligt stor del i det hela. Det pratas så mycket om Hd och Ad etcetera men ljudrädsla påverkar hunden något otroligt mycket i hundens vardagliga liv det med…

Jag tycker givetvis att det är bra att man har kampanjer mot smällare och raketer och allt ”det där” och det är bra att kennelklubben går ut med lite ”tankeställarinformation” men jag tycker även att de borde se till sig själva och vad de kan göra för att påverka aveln i en sådan riktning att våra fyrbenta familjemedlemmar får ett mindre otrevligt nyår.

Själv har jag som jag skrev ovan haft två skotträdda hundar (mor och dotter, ej schäfrar). Tillsammans med dem har jag haft totalt fem andra hundar genom åren och när de blivit rädda och till och med "freakat ur" vid skott har de andra, både som valpar och vuxna, tittat på dem som om de vore dumma i huvudet och inte fattar vad de reagerat på. Hade någon av de andra däremot varit predisponerade för skotträdsla hade utgången kanske blivit en annan...

 

Annika, Indy o Arne

2 januari 2013 20:41

Sjukt bra inlägg!!!! Jag håller med vartenda ord!!! Underbart att du tar upp detta!!

http://annikawesterlund.com

Anna Östervall

2 januari 2013 21:37

Vad roligt, tack! :)

 

Eva Wallberg

2 januari 2013 21:49

Om det nu bara hade varit fyrverkeri kl t ex 22-02 nyårsafton så hade det varit okej men här i Malmö började smällande juldagen och håller fortfarande på ikväll...och det tycker jag inte är okej. Finns ju människor som också blir rädda och tycker att det är obehagligt.
Det råder stor brist på respekt med många av dem som håller på och smäller i tid och otid. I Oxie, där jag bor,några dagar innan nyår så höll 40 ungdomar med att slänga smällare så en balkong började brinna i centrum. Så nej tack till fyrverkerier.

http://rackson.se

 

Lindha

2 januari 2013 23:04

Anna du chockar mig återigen, tänk att vi tänker/tycker så lika om saker men aldrig ventilera det! :-)
Ett otroligt bra inlägg, dessutom är du så bra på att uttrycka dig till skillnad från andra! Det borde publiceras ;-)
Förresten berätta vår campingägare idag att han glömt meddela att dom skulle skjuta smällare, no shit sherlock, vakna av ett krig,,, Men trots typ 10 M så reagera ingen i vår familj, jo mest jag mådde illa! ;-)

http://vildarna.bloggplatsen.se

Anna Östervall

3 januari 2013 08:15

Vad roligt att du tycker det, tack ! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggplatsen har (troligtvis) gjort sitt, nu drar vi vidare mot nya "utmaningar". Hädanefter hittas vi på: http://rackartygsaxxa.com/ ...

Ja, har spiralen väl börjat snurra i fel riktning så känns det ju ibland som att det bara fortsätter. Så är det här just nu. I söndags skulle Jennifer på kalas på andra sidan stan och hela familjen skulle, tack och lov(!), med. När vi ligger på motor...

Ja, ibland blir det inte som man tänkt... Min plan för närmsta framtiden var att jobba måndag och tisdag denna vecka för att sedan ta ut semester fram till Lillis anländer. Jag tänkte även se mig själv som fullt frisk och inte gå vidare med utredning...

Axxa som alltid varit först till ytterdörren och stått längst fram och tjutit när de ska åka till jobbet på morgnarna vill inte följa med längre. De morgnar tjejerna ska med Robban till jobbet ropar han på tjejerna och på andra ropet brukar Faran mas...

Idag är det exakt 21 dagar kvar till beräknad förlossning! Jag har fått för mig att han kommer komma för tidigt, men jag är verkligen inte redo än. Vi får se hur det blir. :) Bilden nedan är från dagens skogstur med varmchoklad och Jennifers egenb...